Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp på 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 på ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fått sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lärare och de har med hjälp av dem och skriftliga instruktioner i läroboken Svenska A, där källtexten Samarbeta för att överleva har hämtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts. Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nämns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjälp av diagram som sedan kommenteras. Några av dragen har eleverna använt sig av utan problem, så som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krävts om man hårdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text så att majoriteten av innehållet är egenformulerad text. Som slutsats ges råd om att eleverna behöver få hjälp och tid att träna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de själva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillräckligt omskrivet för att vara refererande text.

Den svenska dagligvarumarknaden kännetecknas av en oligopolmarknad med hög marknadskoncentration. Marknaden domineras av tre aktörer som tillsammans utgör 90% av dagligvarumarknaden. Detta medför att kritik riktats mot dagligvarumarknaden när priserna stigit med mer än 20% i jämförelse med den generella prisökningen på 10%. Vidare har det spekulerats om dagligvarumarknadens konkurrensförhållanden har försämrats under åren.  På senare år har nya förutsättningar tillkommit på dagligvarumarknaden i Sverige, där e- handelns utveckling och den ökade tillväxten av egna märkesvaror (EMV) är två nya komponenter på marknaden. Tidigare studier och prisundersökningar har fokuserat på att utvärdera hur konkurrensen ser ut på marknaden då tillväxten av e-handel har undersökts, men utan att specifikt fokusera på egna märkesvaror och dess inflytande på konkurrensen på dagligvarumarknaden.  Information från sekundärdata visar att de tre dominerande aktörerna aktivt arbetar med att erbjuda egna onlinetjänster samt köpa in sig i nya aktörers verksamhet. Den informationen tillsammans med resultaten från en egen prisundersökning visar att e-handeln inte nödvändigtvis bidrar till ett främjande av konkurrensen på dagligvarumarknaden. Däremot bidrar e-handeln till en ökad prismedvetenhet hos konsumenter vid jämförelse av aktörers/butikens prissättning. På så sätt kan konsumenter på ett smidigt sätt prisjämföra och avgöra vilken butik som är billigast.  Vidare visar prisundersökningen att egna märkesvaror (EMV) är billigare än de klassiska varumärkena, vilket ger konsumenterna ökat utbud till lägre priser. Trots att EMV visas vara det billigare alternativet, innebär detta ett främjande av en mer vertikalt integrerad marknad, som i sin tur skapar inträdeshinder för nya aktörer. På så sätt kan slutsatsen dras att EMV bidrar till en försämrad konkurrens på dagligvarumarknaden. / The Swedish grocery market is characterized by an oligopoly market with high market concentration. The market is dominated by three players who together make up 90% of the grocery market. This means that the grocery market has been criticized when prices have risen by more than 20% compared to the general price increase of 10%. Furthermore, it has been speculated that the competitive conditions of the grocery market have deteriorated over the years.  In recent years, new conditions have emerged in the grocery market in Sweden, where the development of e-commerce and the increased growth of own-brand products (EMV) are two new components of the market. Previous studies and price surveys have focused on evaluating competition in the market when examining the growth of e-commerce, but without specifically focusing on own-brand products and their influence on competition in the grocery market.  Information from the secondary data shows that the three dominant players are actively engaged in offering their own online services and buying into the activities of new players. This information together with the results from the price survey shows that e-commerce does not necessarily contribute to the promotion of competition in the grocery market. On the other hand, e-commerce contributes to increased price awareness among consumers when comparing the pricing of operators/shops. In this way, consumers can easily compare prices and determine which store is the cheapest.  Furthermore, the price survey shows that own-brand products (EMV) are cheaper than classic brands, giving consumers more choice at lower prices. Although EMV is shown to be the cheaper option, this implies the promotion of a more vertically integrated market, which in turn creates barriers to entry for new players. Thus, it can be concluded that EMV contributes to a deterioration of competition in the grocery market.

Att utföra en aktionsforskande undersökning med familjemedlemmar som deltagare, skapar ambivalens inför mina egna roller i sammanhanget. Jag är förälder, pedagog och skribent i en och samma person. Mitt syfte med denna studie har varit att får vetskap om mina roller (föräldra- och pedagogrollen) kan tydliggöras, samt förståelse för hur barn uppfattar sin verklighet. Målet har varit barnens interna förståelse för varandra och att de gemensamt skulle bygga upp ett förtroende i gruppen. Jag tror på tesen att ju mer kunskap som erövras, desto mindre våld skapas. Därför har min arbetssätt varit dialog, parallellt med dramapedagogiska övningar. Övningarna valdes med omsorg och syftet var att väcka tankar till vidare förståelse genom dialog. Jag har även lagt vikt vid en deltagares motvilja till fysisk beröring. Metoden jag arbetat efter är Aktionsforskning. För att kunna analysera och tolka processen har jag använt mig av videoupptagning. Resultatet visar att mitt angreppssätt i denna process har varit riktig.

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka de innebörder lärare ger undervisningen med faktatexter och att skriva faktatexter med egna ord på lågstadiet och dels att inom samma område undersöka om det finns några skillnader mellan den traditionella skolan och montessoripedagogiken. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa gruppintervjuer med lärare från två pedagogiska inriktningar, montessoripedagogiken och den traditionella skolan.  Min undersökning visar att när det handlar om att skriva faktatexter och att utmana elever i de yngre åldrarna att skriva faktatexter med egna ord så skiljer sig inte montessoriundervisningen och den traditionella skolan specifikt. De resultat som framkom var att man inom båda pedagogiska inriktningarna utgår från elevgruppen när ett faktatextarbete startas upp samt anser att vikten av begreppsförståelsen är stor. När det kommer till att låta eleverna skriva faktatexter med egna ord visade undersökningen att alla lärare använder samma metod, nämligen att ta bort befintlig text och låta eleverna skriva det de minns. / The aim of this thesis is divided into two part. Firstly, the aim is to investigate what meanings teachers associate with the teaching of informative texts and their thoughts on pupils writing texts with their own words at primary school. Secondly, the aim is to investigate whether there are any differences between traditional education and Montessori education with respect to the latter aim. In order to fulfill this aim, qualitative group interviews were conducted with teachers from the two pedagogical orientations.  My survey shows that when it comes to writing informative texts and challenging students of the younger ages to write informative texts with their own words there are no major differences between the traditional approach and Montessori approach. The result also shows that in both educational settings the teachers start by learning what the students already know about the subject and proceed from there. They think it is important to teach the children new vocabulary as well. When it comes to letting students write informative texts using their own words, the survey shows that teachers from the both pedagogical orientations use the same method, namely to put aside the original text and let the students write what they remember.

<p>Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning. Resultat: De svenska aktörerna bemöter osäkerhet och turbulens på marknaden mer passivt än de brittiska aktörerna, vilket gör det svårt att etablera samarbeten. I de svenska aktörernas relation fokuseras pris och volym, vilket gör det svårt att skapa en fördjupad relation. Vidare är egna märkesvaror en källa till misstro i relationen. Studien har också visat att när aktörernas interna samarbete är bristfälligt blir det svårt att samarbeta externt. De svenska aktörerna har också ett mer kortsiktigt perspektiv där operativa frågor tränger undan långsiktiga och strategiska frågor, såsom vertikala samarbeten. De svenska aktörernas detaljerade kontrakt påverkar förtroendet negativt och försvårar samarbetsförsök. Maktförskjutning och marknadskoncentration har skapat dåliga relationer, men även en möjlighet för handelsaktörerna att styra leverantörerna utan att samarbeta. Brittiska leverantörer agerar mer aktivt för att balansera beroendet i relationen. De svenska aktörerna betraktar inte samarbete som en konkurrensstrategi vilket är ytterligare en skillnad.</p>

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i värdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men på den svenska marknaden förekommer samarbete i begränsad utsträckning. Syfte: Studiens syfte är att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer på den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien är en komparativ fallstudie med explorativ inriktning. Resultat: De svenska aktörerna bemöter osäkerhet och turbulens på marknaden mer passivt än de brittiska aktörerna, vilket gör det svårt att etablera samarbeten. I de svenska aktörernas relation fokuseras pris och volym, vilket gör det svårt att skapa en fördjupad relation. Vidare är egna märkesvaror en källa till misstro i relationen. Studien har också visat att när aktörernas interna samarbete är bristfälligt blir det svårt att samarbeta externt. De svenska aktörerna har också ett mer kortsiktigt perspektiv där operativa frågor tränger undan långsiktiga och strategiska frågor, såsom vertikala samarbeten. De svenska aktörernas detaljerade kontrakt påverkar förtroendet negativt och försvårar samarbetsförsök. Maktförskjutning och marknadskoncentration har skapat dåliga relationer, men även en möjlighet för handelsaktörerna att styra leverantörerna utan att samarbeta. Brittiska leverantörer agerar mer aktivt för att balansera beroendet i relationen. De svenska aktörerna betraktar inte samarbete som en konkurrensstrategi vilket är ytterligare en skillnad.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är: Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen. För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler. Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land. Varumärket och att synas är viktigt. Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt.

No description available.

The aim of the study was to examine the knowledge and experience women, who participants in the project Steget vidare, have to health, quality of life and empowerment and how long-term sickness absence has affected these components. A further aim of this study was to examine whether and if so, how the project's rehabilitative efforts targeted to health may be related to increased opportunities to return to work. The methods for generating data were qualitative interviews based on seven long-term sick individuals who participated in the project Steget vidares health group. The result indicates that the interviewees have a clear picture of what health and quality of life are, while the concept of empowerment is not as obvious. Further, long-term sickness seemed to affect the individual’s health, quality of life and empowerment in various ways, usually in a negative sense. Before their participation in the project, several of the interviewees experienced being caught in an area of nowhere between different social agencies. However, the result indicates that since they started in the project they have received a more individual approach tailored to their specific situation. Due to the result, the social interaction between the health group participators has contributed to an improved life situation for several of them which have strengthened their potential to become competitive on the labor market. Finally, we can conclude that despite of the interviewees’ positive experiences of the project and the process which it includes it is difficult to locate and explain how and to what extent health interventions contribute to participants’ ability to return to work.

De flesta äldre vill bo kvar i sina hem så länge de kan(Kärnekull 2011, 31). Men många tvingas till slut att flytta eftersom det blir omöjligt att bo kvar i hemmet. Den fysiska hemmiljön blir ofta ett hinder för de äldre att utföra vardagliga aktiviteter.(Abrahamsson och Nord 2012, 121) Syftet med studien är att visa om det är möjligt att anpassa ett bostadshus från 50-talet och göra det tillgängligt åt en äldre människa med funktionsnedsättning, som även ska fungera generellt för alla och utan att förstöra husets värden och karaktär. Syftet är också att undersöka och diskutera vilka för- och nackdelar de olika boendena för äldre har. Arbetet består av en litteraturstudie och ett designförslag. Litteraturmaterialet beskriver olika boende för äldre, hur boende anpassa till äldre och hur äldre personer egentligen vill bo. Objektet för designförslaget för en ombyggnation är ett 50-tals hus på Dahlsgatan i Gällivare. Designförslaget visar att det går att bygga om ett hus så att det är väl anpassat och tillgängligt för en äldre person och att huset efter ombyggnad även kan fungera generellt för alla utan att husets karaktär och värde har påverkats negativt.