Situationen för vår planet är akut. För att bromsa den negativa klimatpåverkan behöver alla vara med och påverka till en bättre miljö. En viktig pusselbit som får tonvikt är de offentliga upphandlingarna eftersom de är omfattande och utgör en betydande del av Sveriges bruttonationalprodukt årligen. Syftet med studien är att belysa vilka förutsättningar som kommunerna har för att erhålla en hållbar upphandling. Men även vilka eventuella likheter samt skillnader som förekommer mellan kommunerna. För att tolka det resultat vi erhåller av den kvalitativa empirin utgår vi från implementeringsteorin och Lundquists (1992) modell, vilja, kunna och förstå. Studiens empiriska underlag har inhämtats via semistrukturerade intervjuer från sex kommuner i Sverige utifrån en förbestämd urvalsprocess. Vidare har kommunernas upphandlingspolicyer analyserats för att kunna beskriva de olika karaktärsdragen gällande hållbarhetsarbete i policyprocessen. Resultatet påvisar en variation av förutsättningar för att genomföra hållbara upphandlingar. Kommunerna uttryckte gemensamt att resurser är den primära faktorn som inkluderar tid, kompetens och monetära tillgångar. Något som blir konkret är den bristande uppföljningen av upphandlingen, där kommunerna förmedlar en avsaknad av nödvändiga resurser. Informanterna framställde att kommunens storlek och geografisk placering har en betydande roll för att kunna åstadkomma hållbar utveckling i upphandlingar.

Bakgrund och problemdiskussion: Till följd av ökade handelsvolymer har användandet av pallar kommit att öka. Hantering av pallar har därför blivit en viktig del i verksamheter, där digitala pallhanteringssystem lyfts som ett hjälpmedel för effektivitet. Digitaliserade pallhanteringssystem kan även ses som ett hjälpmedel för att främja ekonomisk och ekologisk hållbarhet vad gäller företags pallhantering. Trots många fördelar finns även ett antal utmaningar förknippade med implementering av digitala pallhanteringssystem.   Syftet: Studiens syfte är att identifiera hur interna digitaliserade pallhanteringssystem kan bidra till ekonomisk eller ekologisk hållbarhet. Studien syftar även till att se vilka utmaningar som kan ligga till grund hos företag vid implementering med ett internt digitaliserat pallhanteringssystem.  Metod: Studien är kvalitativ och utgår från ett deduktivt synsätt. Den teoretiska referensramen har hämtats genom en litteraturgenomgång. En komparativ design ligger till grund för studiens design, där empiridelen består av fem semistrukturerade intervjuer med fem olika företag. Analysen utgår från en tematisk analys där teorin och empirin ställs emot varandra för att hitta centrala teman. Resultat: Utifrån studien dras slutsatsen att ett internt digitaliserat pallhanteringssystem inte bidrar till ekologisk hållbarhet i större utsträckning än vad manuell pallhantering gör. Gällande ekonomisk hållbarhet kan ett internt digitaliserat pallhanteringssystem leda till kostnadsbesparingar genom ökad informationstillgänglighet samt att företag kan utnyttja de fördelar som finns med att äga sina egna pallar Studien kan även identifiera utmaningar med implementering av ett internt digitaliserat pallhanteringssystem i form av krav på kundanpassning, misstro om ökade kostnader, samt lågt intresse i pallbranschen och bland beslutsfattare. / Background and problem discussion: As a result of increased trading volumes, the use of pallets has increased. Pallet management has therefore become an important part of operations, where digital pallet management systems are highlighted as a tool for efficiency. Digital pallet management systems can also be seen as a tool to promote economic and ecological sustainability in terms of companies' pallet management. Despite many advantages, there are also a number of challenges associated with the implementation of a digital pallet management system.  Purpose: The purpose of this study is to identify how internal digital pallet management systems can contribute to ecological or economic sustainability. The study also aims to see what challenges that can be identified when implementing an internal digital pallet management system.  Method: The study is qualitative and it is based on a deductive approach. The theoretical frame of source has been collected through a literature review. A comparative design has been used for the study's design, where the empirical section consists of five semi-structured interviews with five different companies. The analysis is based on a thematic analysis where the theoretical and empirical sections are analyzed to find central themes.      Results: The results of the study are that it is concluded that an internal digital pallet management system does not contribute to ecological sustainability to a greater extent than what a manual pallet management does. In terms of economic sustainability, the results are that a digital pallet management system can lead to cost savings due to increased information availability and that companies can use the benefits of owning their pallets. Also, challenges are identified with the implementation of a digital pallet management system in terms of requirements for customized systems, mistrust of increased costs, and also low interest in the pallet industry and among decision makers.

Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att analysera potentiell miljöpåverkan från en produkts livscykel. I studien undersöks vilka som är de mest betydande processerna och de mest utmär- kande potentiella miljöpåverkanskategorierna i livscykeln för Kinnarps kontorsstol 6110, samt vilka potentiella förbättringsåtgärder som kan utföras för förbättrad miljöprestanda. Analysen syftar även till att ge rekommendationer hur verktyget LCA kan implementeras i Kinnarps håll- barhetsarbete. Programvaran SimaPro från PRé, data från Ecoinvent och företagsspecifika uppgifter används i analysen. De huvudsakliga resultaten visar att störst miljöpåverkan åter- finns inom kategorierna ekotoxicitet, övergödning och naturlig landtransformation. Stolsmekanismen är den komponent på kontorsstolen som får störst genomslag i analysen till följd av sin stora massa och sitt höga stålinnehåll. Även ullklädseln får stort genomslag, vilket beror på produktionen av råull. I verkligheten bör denna påverkan vara större eftersom pro- duktionen av tyg från råull inte varit möjlig att inkludera. Vilket material som väljs för olika komponenter visar sig ha stor betydelse för livscykeln och LCA kan användas redan i konstrukt- ionsfasen för att rådgöra vilka val som ger lägst påverkan. En fördel med att bygga upp kompetens internt inom Kinnarps är att ökad kunskap om såväl metodiken LCA som produkt- sortimentet erhålls. Om Kinnarps väljer att implementera verktyget inom företaget har det även fördelar ur ett marknadsföringsperspektiv eftersom de då kan uppvisa detaljkännedom om sina produkters miljöprestanda. / Life Cycle Assessment (LCA) is a tool to analyze potential environmental impacts of a product's lifecycle. The aim of the study is to determine the most important processes and the most signif- icant potential environmental impact categories in the lifecycle of Kinnarps’ office chair 6110, and what potential improvements that can be made. The analysis also gives advice whether the tool LCA can be implemented in Kinnarps’ work with sustainability issues. The software SimaPro from PRé, data from Ecoinvent and company-specific data were used in the analysis. The main results show that the greatest impact can be found in the categories of ecotoxicity, eutrophica- tion and natural land transformation. As a result of its large mass and its high steel content the chair mechanism is the component in the office chair with the greatest impact. The wool uphol- stery fabric also has a major impact, which solely depends on the production of greasy wool. The impact is most likely larger in reality, since there is a lack of data regarding wool fabrics. What type of material that is chosen for different components turns out to be of great importance. LCA can be used as early as in the design phase to consult what material that gives the lowest impact. One advantage of establishing expertise in LCA within the company is that competence about LCA, as well as the product system, remains within Kinnarps. If Kinnarps choose to implement the tool within the company, there are also marketing benefits since they may present detailed knowledge of the environmental performance of their products.

Den ökade digitaliseringen har bidragit till en förändrad konkurrenskraft vilket har gjort det svårare för företag att uppnå unika fördelar och differentiering gentemot konkurrenterna. Den hårdnande konkurrensen har ökat kraven på företags sätt att tillmötesgå konsumenternas efterfrågan, behov samt utvecklandet av långsiktig lojalitet. Därmed har det blivit allt viktigare för företag att leverera ett högt kundvärde och något mer än enbart en produkt. Studien syftar till att skapa en ökad förståelse i hur företag uppnår differentiering samt konkurrensfördelar inom den digitaliserade konkurrensen. En kvalitativ forskningsmetod genomförs för att samla in text- och bildmaterial från Instagram samt hemsidor från fyra företag inom intimhygien-branschen. Det insamlade materialet har analyserats och jämförts som i sin tur lett fram till vilka marknadsstrategier företagen använder sig av för att uppnå digitaliserad konkurrenskraft. Av studiens resultat visade det sig att företagen använder följande dimensioner i sin marknadsföring; Etik och sociala normer, Ekologisk hållbarhet samt Tonalitet för att uppnå konkurrensfördelar inom den digitaliserade marknaden. / The increased digitalisation has contributed to a changed competitiveness, which has made it more difficult for companies to achieve unique advantages and differentiate themselves from competitors. The intensifying competition has simplified companies' ways of meeting consumer demand, needs and achieving long-term loyalty. As a result, it has become increasingly important to deliver a higher value for customers and offer something more than just one product. The study aims to achieve an increased understanding of how companies achieve differentiation and competitive advantages in the digitized competition. A qualitative research method has been carried out by collecting text- and image-material from four companies in the intimate hygiene industry and their Instagram and websites. The collected material has been analyzed and compared, which in turn has led to the market strategies that companies use to achieve digitized competitiveness. The results of the study showed that companies use the following dimensions in their marketing; Ethics and social norms, Ecological sustainability and Tonality to achieve competitive advantages in the digitized market.

The Blackbird is an all-activity house designed and programmed according to the culture in the countryside. The cornerstones of the project is the construction that allows for a flexible interior and the pursuit of reaching total ecological sustainability. ActivityThe Blackbird is Alberga's all-activity house that encourages creativity, production and organized chaos. Here are premises, equipment and staff that enable activities that may not be so easy to perform at home; activities that require large spaces, expensive equipment or special skills. The building also offers bookable meeting rooms larger rooms for conferences, parties and other events.Activities in The Blackbird:- Studio: painting, drawing, sculpture, exhibition- Music: studio, instruments, podcast- Workshop: sheet metal, wood- Garage: car lift, spray room FlexibilityWith a culture that is constantly evolving and changing, how do you ensure that a building dedicated to cultural activities fulfills its function and remains relevant throughout its entire life? The answer is flexibility. Large CLT elements in collaboration with trusses create long spans and interior space much like a sports hall. Inside the building's load - bearing shell, there are large voids that enable flexible programming of the interior, which means that the building can be adapted to current needs. Local cultureIn the countryside, there is a culture that revolves around vintage cars, motorcycles, and other motorized vehicles. Even within this culture, you will find environmentally conscious car enthusiasts who have begun to convert their vehicles to electric power in step with the global transition from fossil to renewable. This trend should be encouraged and therefore The Blackbird offers a garage containing all the necessary equipment and mechanically skilled personel to help ordinary people electrify their vehicles.  Ecological sustainabilityLocal raw materials: The Blackbird is built with boards of CL-timber made from timber from the trees on the lot. The load-bearing frame structure in CLT is insulated with wood fiber insulation which creates similar qualities to a modern log house. One with nature: flora and fauna enclose the building on the meadow roof and between the pillar construction under the building. Non-toxic materials: a protective membrane of charcoal produced by burning wood (shou sugi ban) gives the building its black color and protects the wood from the weather and wind without using toxic chemicals, paints and plastics. Bio-concrete: the floors in the building must be durable and easy to clean due to the car garage and this environmentally friendly alternative to concrete fits the criteria. SystemElectricity for The Blackbird comes from the local wind and solar energy park. The building has its own treatment plant that produces fertilizer for the local cultivation industry. The water in the taps comes mainly from collected rainwater from the roofs and the FTX ventilation uses the heat / cold in the indoor air. In addition, the air is taken in far outside the building and led through a long pipe under the ground that cools / preheats the intake air. / Koltrasten är ett allaktivitetshus som utformats och programmerats efter kulturen på landsbygden. Grundpelarna i projektet är konstruktionen som tillåter en flexibel interiör samt strävan efter total ekologisk hållbarhet. AktivitetKoltrasten är Albergas allaktivitetshus som uppmuntrar kreativitet, produktion och organiserat kaos. Här finns lokaler, utrustning och personal som möjligör aktiviteter som kanske inte är så lätta att utföra i hemmet; aktiviter som kräver stora utrymmen, dyr utrustning eller kompetens. Byggnaden erbjuder även bokningsbara mötesrum större lokaler för konferenser, fester och andra evenemang.Aktiviteter i Koltrasten:• Ateljé: målning, teckning, skulptering, utställning• Musik: studio, instrument, podcast• Verkstad: plåt, trä• Garage: billift, sprayrum FlexibilitetMed en kultur som ständigt utvecklas och förändras, hur ser man till att en byggnad ägnad åt kulturverksamhet fyller sin funktion och förblir relevant under hela sin livslängd? Svaret är flexibilitet. Stora KL-element i samverkan med fackverk skapar långa spännvidder och invändig rymd likt en idrottshall. Innanför byggnadens bärande skal finns stora tomrum som möjliggör en flexibel programmering och inredning vilket betyder att byggnaden kan anpassas efter aktuella behov.  Lokal kulturPå landsbygden finns det en kultur som kretsar kring veteranbilar, raggarbilar, motorcyklar, EPA-traktorer och andra motoriserade fordon. Även innom denna kutur hittar man mijömedvetna bilfantaster som börjat konvertera sina fordon till eldrift i takt med den globala omställningen från fossilt till förnybart. Denna trend bör uppmuntras och därför finns i Koltrasten idag en stor bilhall innehållande all den nödvändig utrustning och kompetens som krävs för att hjälpa gemene man att konvertera sitt fordon till eldrift.  Ekologisk hållbarhetLokal råvaror: Koltrasten är byggd med KL-skivor som tillverkats av den avverkade granskogen. Bärande stomme och ytskickt i KL-trä som isoleras med träfiberisolering; ett modernt timmerhus helt enkelt. Ett med naturen: flora och fauna omsluter byggnaden på ängstaken och mellan pelarkontruktionen under byggnaden. Giftfria material: en skyddande hinna av förkolning som framställs genom att bränna trä (shou sugi ban) ger byggnaden sin svarta färg och skyddar träet mot väder och vind undan giftiga kemikalier och färger och plaster. Bio-betong: golven i byggnaden måste vara slitstarka i och med bilhallen och därför lämpar sig detta miljövänliga alternativ till betong som ytskikt.  SystemElectricitet till Koltrasten kommer från den lokala vind- och solenenergiparken. Byggnaden har ett eget reningsverk som producerar gödsel till den lokala odlingsindustrin. Rinnanade vatten i kranar kommer främst från uppsamlat regnvatten från taken och FTX-ventilationen tar till vara på värmen/kylan i innomhusluften. Dessutom tas luften in långt utanför byggnaden och leds genom ett långt rör under marken som förkyler/förvärmer in-luften.

Renewing the current thirdspace model is a critical step towards creating a sustainable future for cities. A thirdspace must possess specific qualities that go beyond simply creating conversation and building community. It must foster meaningful dialogue that inspires civic mobilization and drives action toward sustainability. Mobilization is seen as the antithesis to the number one problem in thirdspaces today: capitalist consumerism. In order for a thirdspace to be transformational, it must allow for the creation of strong and resilient networks within communities - both socially and ecologically. This project explores the challenge of renewing the thirdspace model in order to create urban transformation. By first, analyzing the transformation of thirdspaces in the site of Hägerstensåsen, Midsommarkransen, and Telefonplan; identifying the key opportunities and challenges posed by the context towards thirdspaces; and accumulating situated knowledges, we identified 3 key principles of transformation leading us into strategies to be applied in the site. In doing so, we challenge the dominant consumption patterns and lifestyles by proposing a thirdspace future where kinship with nature co-exists with kinship with community through a network of thirdspaces that are spatially designed and programmatically specific to expand from creating conversation and community into creating meaningful dialogue that activates civic mobilization.

Studier visar att mänsklig aktivitet, såsom utnyttjande av naturresurser, är kopplat till den globala temperaturökningen. Samtidigt uppmärksammas hållbarhetsfrågor allt mer på sociala medieplattformar som Instagram, där främst unga vuxna är aktiva dagligen. Denna studie undersöker huruvida Instagram kan användas som verktyg för att påverka användarnas syn på hållbarhetsfrågor. Mer specifikt undersöker studien frågeställningen “Hur påverkas unga vuxna ur ett miljöperspektiv av att följa hållbarhetsrelaterade konton på Instagram?”. I studien fick tio deltagare följa 19 hållbarhetsrelaterade konton bestående av följande kategorier: miljöorganisationer och miljöaktivister, förespråkare av grönare matvanor samt konton som uppmärksammar plastanvändning och nedskräpning. Deltagarna reflekterade över innehållet i sina Instagramflöden dagligen under tio dagar, och deltog slutligen i individuella intervjuer. Materialet analyserades tematiskt och delades upp i fyra teman: instagramvanor före och under studien, inläggens (o)synlighet, kontonas påverkan på deltagarna och slutligen känslor kring studien. Resultatet visar att Instagram kan påverka användarna genom att bidra till nya kunskaper samt inspirera till enkla handlingar. Däremot visade studien ingen betydande ökning av miljömedvetenhet eller förändrad syn på hållbarhetsfrågor hos deltagarna. Detta beror troligtvis på Instagrams algoritm, som genom att filtrera innehåll försvårar möjligheten att integrera nya konton i personliga Instagramflöden. I studien diskuteras även coronapandemin (COVID-19) som en möjlig orsak till att deltagarna inte påverkades i större utsträckning. / Studies show that human consumption, such as over-utilization of natural resources, is linked to global warming. Concurrently, sustainability issues are gaining more attention on social media platforms such as Instagram, where many young adults are active daily. This study investigates whether Instagram can be used as a tool to influence opinions on sustainability by trying to integrate content advocating the environment into personal Instagram feeds. More specifically, the research question is "How are young adults impacted from an environmental perspective by following sustainability-related accounts on Instagram?". In this study, ten participants followed 19 sustainability-related accounts, consisting of the following categories: environmental organizations and environmental-activists, advocates of green eating habits, and accounts that deal with the use of plastics and littering. For ten days, the participants reflected on the content of their daily feeds, and finally, partook in individual interviews. The collected material was analyzed thematically and was split into four themes: Instagram habits before and during the study, the (un-)perceptibility of the posts, the accounts’ influence on the participants and finally, emotions experienced during the study. The results show that Instagram can affect the users by educating and inspiring them to take simple actions which are easily integrated into their everyday life. However, the study did not show a significant increase in environmental awareness or a changed view on sustainability issues among the participants. This was likely due to Instagram's algorithm which, by filtering content, makes it difficult to integrate new accounts into personal feeds. The study also addresses the coronavirus pandemic (COVID-19) and discusses it as a possible reason as to why the participants were not influenced to a greater extent.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö.Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt.För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt.I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande.Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad.Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet. / The Creative Dialogue is a project in which thirteen property developers and Malmö Stad have agreed on what sustainability demands that should apply during the forthcoming exploitation of a housing area called Flagghusen, a part of Västra Hamnen in Malmö. The objective of this essay has been to investigate whether The Creative Dialogue has been successful regarding the ecological sustainability aspects so far and also to compare it with other housing projects.In order to receive the required information we carried out interviews with not only the property developers involved but also six reference objects.We have chosen to put focus on the following four sustainability aspects: energy streamlining, material choices, biological quality and how to construct a damp safe building.How successful each aspect has been so far varies. The most successful aspects are energy streamlining and biological quality that both show much better results then the reference objects.Regarding damp safe constructions there weren’t any big differences between property developers and reference objects. The sustainability aspect that we consider being the least successful is material choices.The implication shows that The Creative Dialogue hasn’t become quite what the participants expected. Despite this it must be seen as a very good initiative by the municipality, to implement The Creative Dialogue, since the participating parties state that they are positive to the project.

Årstadal som är belagd i Stockholm stad, har på senare år genomgått en rad olika förändringar. Området har övergått från att vara ett industriområde till att i dagsläget vara ett attraktivt bostadsområde. Förändringarna har skett utefter Stockholm stad översiktsplans övergripande mål och visioner, men även specifika mål för Årstadal. Dessa har senare gett avtryck i form av nybyggnationer i from av bostäder och en park vid namn Årstabergsparken. Målen, visionerna och strategierna uppsatta av Stockholm stad har inslag av ekologiskt och socialt hållbarhetsperspektiv. I detta projekt analyseras det om målen, strategierna och visionerna på den övergripande nivå, uppfyllts med hjälp av nybyggnation och parketableringen. Därutöver diskuteras det om exploateringen av Årstadal uppfyller ekologisk och social hållbarhet utifrån diverse definitioner. Avslutningsvis går det att konstatera att byggnationerna samt Årstabergsparken uppfyller social och ekologisk hållbarhet ur vissa aspekter, men ur andra inte. / Årstadal, which is located in Stockholm city, has in recent years undergone a number of different changes. The area has changed from being an industrial area to now being an attractive residential area. This project is analyzing how set visions and goals at the overall level are expressed in area planning with examples from building projects and park establishment in the Årstadal district of Stockholm. In addition to this, the project aims to find out how these outcomes can affect the social and ecological sustainability of Årstadal and what the effects are due to planning in the area in order to gain an understanding of how it affects ecological sustainability, in the form of recreational opportunities and ecological considerations. Some of the development in Årstadal contributes to social sustainability, but in some aspects it is deficient. This could have been counteracted if social sustainability was taken into account in the new buildings. Årstabergsparken is ecologically sustainable from some perspectives, but from others not. However, it is seldom that anthropocentric thinking is not prioritized in the urban environment, as the city as a whole is built by humans for humans. Methods such as green infrastructure has been taken into account in Årstabergsparken, which can contribute to ecological sustainability in relation to the definition of ecological sustainability and the Brundtland Report's sustainability definition. It is difficult to assess the sanction of the development of Årstadal at present, as the development of the area is still happening today. However, in summary, it can be stated that it will have consequences in the future.