Klimatpåverkan till följd av produktion och konsumtion är ett högaktuellt samhällsproblem. Många företag gynnas av ekonomisk tillväxt som följd av konsumtion vilket kan skapa en konflikt där klimatpåverkan ställs mot ekonomisk vinning. Det finns många möjligheter som följer av att integrera ekologisk hållbarhet i sin produktutveckling, till exempel att skapa en ny marknad, en ny typ av teknik eller en ny produktkategori. Vetskapen om att det bildas många nya företag varje år och deras begränsade ekonomiska förutsättningar gör det intressant att studera det förhållningssätt som finns till ekologisk hållbarhet i produktutvecklingsprocessen på nystartade företag. Syftet med arbetet var att undersöka hur integrering av ekologisk hållbarhet sker i produktutvecklingsprocessen på nystartade företag, hur miljöarbete prioriteras gentemot andra faktorer i att starta upp ett företag och av vilka anledningar företaget valt sina prioriteringar. En litteraturstudie låg till grund för problematiseringen och den teoretiska referensramen. Studien baserades på en kvalitativ intervjustudie där sex respondenter från fem nystartade företag intervjuades. Företagen var från olika branscher, hade bolagsregistrerat sig mellan 2017 och 2019 och var lokaliserade i Stockholm. Resultat från studien visade på att flera av de intervjuade företagen gör ekologiskt medvetna design- och konstruktionsval, planerar tillämpa cirkulär ekonomi genom att produkterna skickas tillbaka till företaget och försöker minimera sitt ekologiska fotavtryck. Företagen var begränsade med både tid och resurser vilket bland annat visar sig i icke genomförda miljöcertifieringar och i att inte kunna välja leverantörer i Sverige och Europa med anledning av att det är för dyrt. En stor utmaning för flera av företagen var att de var en liten aktör på marknaden och därför hade svårt att ställa miljörelaterade krav på leverantörer och frångå branschnormer. Grundarnas personliga drivkrafter återspeglades inte alltid i företagsstrukturen och prioriteringen av ekologisk hållbarhet i produktutvecklingsprocessen. / Climate impact of production and consumption is a current societal problem. Many companies benefit in economic growth from consumption, which can create a conflict where the climate impact is set against economic gain. Many opportunities arise from integrating ecological sustainability into the company´s product development, such as the opportunity to create a new market, a new type of technology or a new product category. Knowing that many new companies are started every year, and their limited financial capabilities makes it interesting to study the approach to ecological sustainability in the product development process of start-ups. The purpose of the paper was to investigate how the integration of ecological sustainability and environmental aspects take place in the product development process in start-ups, how environmental work is prioritized against other factors in starting up a company and why the company chose its priorities. A literature study has formed the basis for the problematization and the theoretical frame of reference. The study was based on a qualitative interview study in which six respondents from five start-ups were interviewed. The companies were from different industries, registered between 2017 and 2019 and were based in Stockholm. Results from the study showed that several of the interviewed companies made ecologically conscious design and construction decisions, applied circular economy as they planned to have products returned to the company and tried to minimize their ecological footprint. The companies were limited in both time and economic resources, which is evident in lack of environmental certifications and being unable to choose suppliers in Sweden and Europe because they were too expensive. A major challenge for many of the companies was that they were small companies in the market and therefore found it difficult to place environmental requirements on suppliers and deviate from industry standards. The respondents’ personal driving forces were not always reflected in the company structure and the priority of ecological sustainability in the product development process.

The world faces major challenges in terms of sustainable development. Sustainable development is a guiding principle for the United Nations and the international community and it is also a recurrent concept in everyday life. The aim of this study was to compile and analyze studies in social work that includes sustainability and/or sustainable development. We have conducted a literature review where 13 studies were compiled, analyzed and compared based on the global definition of social work. The result shows that social work should play a significant role in the work for sustainable development, and this requires a holistic approach in order to include the natural environment. According to result issues regarding environment and sustainable development should also be incorporated in the curriculum of social work education. The dimensions primarily addressed in the chosen studies are social sustainability and ecological sustainability, as well as social justice and ecological justice. Our interpretation is that social work has begun a shift towards sustainable development. Social work can, and should be, a part of the work for sustainable development. / Världen står inför stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling. Hållbar utveckling är idag en vägledande princip för Förenta Nationerna och världssamfundet, och det är även ett återkommande begrepp i vardagen. Studiens syfte var att sammanställa och analysera studier i socialt arbete som inkluderar hållbarhet och/eller hållbar utveckling. Således har vi genomfört en forskningsöversikt som resulterade i 13 sammanställda studier, som analyserades och jämfördes utifrån den globala definitionen av socialt arbete. Resultatet visar att socialt arbete bör vara en viktig aktör i arbetet för en hållbar utveckling, vilket kräver att socialt arbete antar ett helhetsperspektiv som inkluderar den naturliga miljön. Resultatet visar även att frågor om den naturliga miljön och hållbar utveckling bör införas i läroplanen i utbildning för socialt arbete. De dimensioner som främst behandlas i studierna är social hållbarhet och ekologisk hållbarhet, likväl social rättvisa och ekologisk rättvisa. Vår tolkning är att socialt arbete har påbörjat ett skifte mot arbetet för en hållbar utveckling. Socialt arbete kan, och bör, vara med i arbetet för en hållbar utveckling.

Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland. / Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

Denna studie undersöker processkedjan för att implementera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Hur kedjan ser ut från det att ett uppdrag ges av regeringen, till arbetet vidare hos den aktuella myndigheten för att sedan komma till hur arbetet tas vid ute hos kommuner och andra berörda aktörer. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får indirekt och direkt av naturen. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster som är livsviktiga för människans hälsa, välbefinnande samt för hela vår existens. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande av våra resurser behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden kan resultera i stora samhällsvinster och att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg i rätt riktning. Två etappmål togs fram 2018, där det ena målet innebär att kommunerna ska ha tillgång till en utvecklad metod gällande integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer senast år 2020. Det andra målet innebär att en majoritet av kommunerna senast 2025 ska ta tillvara och integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning. Studiens resultat bygger på hur långt kommunerna har kommit i arbetet med de två etappmålen, samt Boverkets insats i arbetet bakom den utvecklade metoden och med att nå ut med informationen till kommuner och andra aktörer. Resultatet innefattar även arbetet tillsammans med Naturvårdverkets då uppdraget skulle ske i samverkan med dem. Detta har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, genom intervjuer och enkätutskick. / This study investigates the process chain for implementing urban greenery and ecosystem services in urban environments. This is done from the time the assignment is given by the government to the relevant authority, the continued work there, on to the work out at the municipalities and other relevant actors. Ecosystem services are the benefits that we humans receive indirectly and directly by nature. We are dependent on the ecosystems continuing to produce services that are vital to human health, well-being and for our entire existence. Commonly work and careful use of our resources are needed to ensure ecosystem services. Preserving, developing and innovating urban and green areas can result in great social benefits and integrating ecosystem services into physical planning is a step in the right direction. Two stagegoals were developed in 2018, where one goal means that the municipalities should have access to a developed method regarding the integration of urban greenery and ecosystem services in urban environments by 2020. The second goal means that a majority of the municipalities must use and integrate urban greenery and ecosystem services by 2025 at the latest, in planning, construction and management. The study result is based on how far the municipalities have come to work on the two stagegoals, as well as Boverkets work behind the developed method and with reaching out with the information to the municipalities and other concerned. The result also includes the work in conjunction with Naturvårdsverket when the assignment would take place in collaboration with them. This has been done with both qualitative and quantitative methods, through interviews and questionnaires.

Purpose: The Million homes programme is a major part of the total housing stock in Sweden. Substantial and costly renovations will be required to meet the modern-day requirements. The aim of this report is to explore how attractiveness and the social, economic and ecological sustainability of housing estates can be improved. The objective is to give hands-on proposals for improvement, presented in a program for action, which makes housing estates built during the Million homes programme more attractive and sustainable. Method: Case studies of three housing estates built during the Million homes programme has been carried out through literature studies and interviews, to investigate measures to improve the attractiveness and sustainability, and asses their impact. Findings: To increase the attractiveness, a mixed development should be obtained, measures must be done without increasing the rents too much, the residents should have a say in the renovation works, the area's reputation should be strengthened, and security and transportation should be improved. Social sustainability can be promoted through respect and communication with tenants, improved community, more people in motion in the area, employment of tenants and mixed ownership. To promote ecological sustainability energy-saving measures and investments in renewable energy should be carried out while taking the character of the buildings into consideration. Energy saving measures are often economically profitable. If the social sustainability is improved economic gains can be done, and a long-term perspective is important. To coordinate actions and preserve functioning components is good for the economic sustainability. The results are presented in a program for action, and the measures can be considered universal and applicable to Million homes programme housing estates, but must be adapted to the context. Implications: Sweden's environmental and energy goals can only be achieved if energy efficiency and resource saving measures are carried out in existing buildings. However, consideration needs to be taken between investment costs and effects of the taken measures. Energy saving measures provides both economic and ecological benefits. Social sustainability can be enhanced by working actively with social issues. Sustainable initiatives can increase the attractiveness. An increased attractiveness provides greater economic gains. The plan for action that has been developed is appropriate for use by property owners when the sustainability and attractiveness is going to be improved in housing estates from the Million homes programme. Limitations: Case studies of three housing estates from the Million homes programme have been carried out, with interviews as the primary method technique. The plan for action is synoptic, and must be adapted to each area's unique circumstances. The range of services in an area is important for the attractiveness, but is not discussed in this report. / Syfte: Miljonprogrammets bostäder utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Stora och kostsamma renoveringsåtgärder kommer krävas för att byggnaderna ska uppfylla nutida krav. Syftet med arbetet är att undersöka hur attraktiviteten och den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten i flerbostadshusområden från miljonprogrammet kan förbättras. Målet med arbetet är att ge konkreta förbättrings- förslag, redovisade i ett åtgärdsprogram, som gör bostadsområden byggda under miljonprogrammet mer attraktiva och hållbara. Metod: Fallstudier av tre flerbostadshusområden byggda under miljonprogramsåren har utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Detta för att undersöka attraktivitets- och hållbarhetshöjande åtgärder, samt utvärdera deras effekter. Resultat: För att öka attraktiviteten bör blandad bebyggelse eftersträvas, åtgärder måste göras utan att hyresnivån höjs alltför mycket, de boende bör ha inflytande i förnyelsearbetena, områdets rykte bör stärkas samt trygghet och transportmöjligheter förbättras. Den sociala hållbarheten kan främjas genom hänsyn till och kommunikation med hyresgäster, förbättrad gemenskap, fler människor i rörelse i området, syssel- sättning av hyresgäster och blandade upplåtelseformer. För att främja den ekologiska hållbarheten bör energibesparande åtgärder och investeringar i förnyelsebar energi utföras, samtidigt som hänsyn tas till bebyggelsen karaktär. Energibesparande åtgärder är dessutom ofta ekonomiskt lönsamma. Då den sociala hållbarheten främjas kan samhällsekonomiska vinster göras och ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Att sam- ordna åtgärder och bevara fungerande komponenter gynnar den ekonomiska hållbarheten. Resultaten redovisas i ett åtgärdsprogram, där åtgärderna kan anses generella och tillämpliga på flerbostadshusområden från miljonprogramsåren, men måste anpassas till det aktuella området. Konsekvenser: Sveriges miljö- och energimål kan endast uppnås om energi- effektiviserande och resurssparande åtgärder utförs i befintlig bebyggelse. Dock måste avvägande göras mellan investeringskostnader och åtgärders effekter. Energibespar- ande åtgärder ger både ekonomiska och ekologiska vinster. Den sociala hållbarheten kan förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor. Hållbarhetsarbete kan även öka attraktiviteten. Ökad attraktivitet ger dessutom större ekonomiska vinster. Framtaget åtgärdsprogram kan användas av fastighetsägare för att förbättra hållbarheten och attraktiviteten i flerbostadshusområden från miljonprogramsåren. Begränsningar: Fallstudier av tre flerbostadshusområden från miljonprogramsåren har genomförts, med intervju som huvudsaklig metodteknik. Åtgärdsprogrammet är över- gripande, och måste anpassas efter varje områdes unika förutsättningar. Serviceutbudet i ett område är viktigt för attraktiviteten, men behandlas inte i denna rapport.

För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle krävs ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Ett sätt att uppnå hållbarhet är genom digitalisering, men detta förutsätter att det finns robust och framtidssäker infrastruktur. Detta examensarbete syftar till att bidra med ökad kunskap om de möjligheter som kan skapas med hjälp av höghastighetsbredband genom fiber, samt att påvisa hur fiberutbyggnaden kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att besvara de tre frågeställningarna ”Vilka möjligheter skapar höghastighetsbredband genom fiber?”, ”Vilka utmaningar finns för fiberutbyggnaden?” och ”Hur ska Sveriges kommuner arbeta för att underlätta fiberutbyggnaden och bidra till ett hållbart samhällsbyggande?” är målet att utreda olika lösningar för att uppnå hållbar samhällsplanering och samhällsbyggande genom digitalisering. De metoder som har valts för att framställa denna rapport är litteraturstudier, intervjuer, mailkontakt och möten med ett antal olika personer med olika positioner och roller inom offentlig sektor. Största delen av rapportens innehåll baseras på litteraturstudier från Sverige. Andra metoder som har tillämpats kompletterar litteraturstudien. Resultaten visade att höghastighetsbredband skapar nya möjligheter och bättre förutsättningar för vård och omsorg, utbildning, ökad tillväxt, minskad klimatpåverkan samt ekonomiska besparingar för privatpersoner och näringsverksamhet. Av resultaten framkom även att det finns ett antal faktorer som kan hindra utvecklingen av en effektiv utbyggnad av höghastighetsbredband. En utmaning är att skapa gemensam och enhetlig tillståndsprocess för marktillträde i Sveriges olika kommuner med olika geografiska skillnader och olika förutsättningar. En annan utmaning är att det saknas tillräcklig samverkan och samordning mellan olika offentliga myndigheter. Ökad samordning mellan olika interna funktioner, samt i vilken grad offentliga myndigheter samplanerar infrastrukturarbeten är viktiga delar för att lösa dessa utmaningar. Vidare är implementering av digitala system för hantering av kommunala tillståndsprocesser en effektiv lösning för att främja en hållbar samhällsutveckling. Slutsatsen av arbetet är att dagens och framtidens samhälle är beroende av välfungerande IT-infrastruktur. Det finns många hinder och utmaningar på vägen som måste lösas innan en hållbar samhällsutveckling kan uppnås. Med rätt planering, strategiskt arbete och helhetstänk kan dessa utmaningar omvandlas till helt nya möjligheter. / In order to achieve a long-term sustainable society, it requires ecological, economic and socially sustainable development. One way of achieving sustainability is through digitization, but this requires robust and future-proof infrastructure. This thesis aims to contribute to increased knowledge about the possibilities that can be created by using high-speed broadband through the fiber, as well as demonstrating how the development of fiber can contribute to sustainable development. By answering the three research questions "What opportunities create high-speed bandwidth through fiber?", "What challenges are there for fiber expansion?" and "How will Sweden's municipalities work to facilitate the fiber expansion and contribute to sustainable community building?" the goal is to investigate different solutions for achieving sustainable social planning and community building through digitization. The methods chosen to meet the objectives are literature studies, interviews, mail contacts and meetings with a number of different people with different positions and roles in the public sector. The majority of this report's content is based on literature studies from Sweden. Other methods that have been applied complement the literature study. The results showed that high-speed broadband creates new opportunities and better conditions for care and education, increased growth, reduced climate impact and economic savings for individuals and business. The results also revealed that there are a number of factors that could hinder the development of an efficient expansion of high-speed broadband. One challenge is to create a common and unified permission process for land access in Sweden's different municipalities, with different geographic differences and different conditions. Another challenge is that there are insufficient cooperation and coordination between different public authorities. By increasing coordination between various internal functions, as well as the extent to which public authorities jointly plan the infrastructure work is key components in addressing these challenges. Furthermore, implementation of digital systems for managing municipal permission processes is an effective solution for promoting sustainable social development. The conclusion of this thesis is that today's and tomorrow's society is dependent on well-functioning IT-infrastructure. There are many obstacles and challenges that must be solved before sustainable development can be achieved. With proper planning, strategic work, and a holistic thinking these challenges can be transformed into new possibilities.

Fish and shellfish are important sources of protein for the world population. Nearly 50 percent of fish and shellfish products originate from aquaculture, and the rest comes from traditional fishing. The marine stocks are under threat from unsustainable fishing practices. Together with fishing, aquaculture constitutes extra stress on the marine stocks and ecosystems. Aquaculture also causes other environmental side effects. International trade rules do not sufficiently take care of the ecological problems. Voluntary initiatives, like ecolabels, are one way of dealing with the problems. This thesis does an attempt to, from an environmental science perspective, analyze how the fish counters at four ICA Kvantum stores in the Stockholm region work with ecological sustainability issues with regards to fish and shellfish. The overall purpose is to examine the shops’ historical, current and potential future work and to analyze if the work is conducted in a proactive, reactive or in a passive way. The main findings include that the knowledge, sustainability statuses, responsiveness, and changes in time, and the intentions or plans for the future differed a lot between the different shops. Furthermore, many of the investigated potential problem areas seemed to constitute problems in practice. Additionally, it seemed like additional pressure may be needed if the aggregated ecological status should be raised. The research method consisted of case studies with semistructured qualitative interviews and analysis of corporate documents, and a minor quantitative investigation of the frozen assortment at the stores. / Fisk och skaldjur är en viktig proteinkälla för världens befolkning. Nära hälften av fisk- och skaldjursprodukterna internationellt kommer idag från akvakultur (fiskodlingar). Resten kommer från traditionellt fiske. De marina fisk- och skaldjursbestånden hotas i olika grad av ohållbart fiske. Tillsammans med fisket utgör olika former av akvakultur påfrestningar mot fisk- och skaldjursbestånd och de marina ekosystemen. Akvakultur orsakar även andra ekologiska sidoeffekter. Internationella handelsregler tar idag inte tillräcklig hänsyn till de ekologiska problemen. Frivilliga initiativ såsom miljömärkningar har uppkommit och kan eventuellt utgöra en del av lösningarna på problemen. Denna kandidatuppsats gör utifrån ett miljövetenskapligt perspektiv ett försök att analysera hur ”fiskdiskarna” i fyra ICA Kvantumbutiker i Stockholms län arbetar med ekologisk hållbarhet vad gäller fisk och skaldjur. Övergripande syftet är att undersöka livsmedelsbutikernas historiska, nuvarande och potentiella framtida arbete med de ekologiska hållbarhetsfrågorna, samt att analysera om de arbetar utifrån ett proaktivt, reaktivt eller passivt angreppssätt. Huvudresultaten visar att arbetet mellan butikerna skiljde sig mycket med avseende på kunskaper, ekologiska hållbarhetsteman, proaktivitet/ reaktivitet/ passivitet, förändringar över tiden, samt vad gäller intentioner och planer för framtiden. Vidare så verkade flera av de studerade ekologiska problemområdena på olika sätt utgöra verkliga problem. Någon form av påtryckningar verkade vara nödvändigt om butikernas arbete, aggregerat sett, skulle ställas om till en mer ekologiskt hållbar status. Metoden utgjordes av fallstudier med semistrukturerade kvalitativa intervjuer och studier av utvalda centrala dokument från ICA-koncernen relaterade till det tematiska undersökningsområdet. En mindre kvantitativ utvärdering av butikerna frysta sortiment gjordes också.

För att söka kunskap om förskollärares uppfattningar om det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv har en grupp förskollärare intervjuats i denna studie. Detta med syftet att kartlägga vilket innehåll förskollärarna lyfter fram som viktig kunskap i sammanhanget och hur de beskriver sitt arbete i undervisningen för hållbar utveckling. Det handlar om att synliggöra innehåll, förhållningssätt och metoder i undervisningen för hållbar utveckling inom ramarna för förskolans kontext. Studien bygger på kvalitativ analys av empiri som samlats in med hjälp av semistrukturerad intervju. Studiens resultat presenteras i beskrivningskategorier indelade i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det framträdande mönstret visar främst på: - en praktik som utgår från naturstudier av växter och djur med inslag av besök i skogen eller närområdet samt återvinning av material. Den ekologiska och ekonomiska dimensionen vävs samman. - att värdegrundsarbetet inkluderats i den sociala dimensionen av hållbar utveckling, ett namnbyte har skett: från värdegrundsarbete till social hållbarhet. Studiens analys ger en djupare insikt i förskollärarnas pedagogiska val kopplade till möjligheter och utmaningar som studien visar på i relation till arbetssätt och organisation i undervisningen för hållbar utveckling.

The study discusses sustainable development of events and the research displays that this is often connected to mega events or the work of specific destinations. The events Eurovision Song Contest and the Ice Hockey World Championships are therefore chosen because of their size, impact in both media and visitors and the lack of theory regarding their sustainability. The specific cases chosen are Eurovision in Malmö 2013 and Stockholm 2016, the 2013 Ice Hockey World Championship in Stockholm with help from the 2014 Junior Ice Hockey World Championship in Malmö. The purpose of this study is to analyze the host destinations and the national organization Swedish Ice Hockey Association’s work with sustainability regarding social, economic and ecological aspects and if and how that work impacts the host communities in the long run. Also, how the relationship with the head organizations who are the owners of the events, European Broadcasting Union (EBU) and the International Ice Hockey Federation (IIHF), functions regarding sustainability. This is examined by 11 qualitative semi-structured interviews with key individuals for both events which is then analyzed against what the research and literature points to regarding social, economic and ecological with a clear focus on sustainability.This study shows that the work with sustainability was very well conducted at Eurovision in both Malmö and Stockholm where Malmö even got the parts they were responsible for ISO-certified. The idea was also a part of the Worlds in Stockholm and the Junior Worlds in Malmö but there are opportunities for development. Particularly the question of how well the effects of the events hold up afterwards as there is no clear follow-up to initiatives and values discussed during the events. It is made clear that the focus on sustainability is foremost something insisted by the host destinations and in some part by the Swedish Ice Hockey Association as there is a lack of both focus and guidelines on the subject from the head organizations. A focus on sustainable events from the host destinations could be positive both during the bidding process and implementation as it contributes to a greater competitiveness. The initiative from public organizations such as host destinations and national sports organizations may be the driving force in pushing head organizations to be more sustainable. For a successful sustainable development of both events the entire organization, both the head organizations and the host destinations, behind these events needs to have the same perspective on sustainability and work towards the same goal. This study is written in Swedish. / Studien diskuterar hållbar utveckling av evenemang och forskningsöversikten visar att detta oftast kopplas till megaevent eller specifika destinationers arbete. Evenemangen Eurovision Song Contest och Ishockey-VM väljs därför ut i den här studien på grund av deras storlek, genomslag i både medier och besökare och bristen på teori gällande deras hållbarhet. Fallen som diskuteras är Eurovision som ägde rum i Malmö 2013 och i Stockholm 2016 och Ishockey-VM i Stockholm 2013 (A-VM) med hjälp av Junior-VM 2014 i Malmö. Syftet för studien är att analysera värddestinationernas och den nationella organisationen Svenska Ishockeyförbundets arbete med hållbarhet inom sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Relationen med huvudorganisationerna och tillika ägare av evenemangen European Broadcasting Union (EBU) och Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) undersöks också gällande deras arbete med hållbarhet. Studiens empiri samlas in genom 11 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner för de båda evenemangen. Empirin analyseras sedan med hjälp av den forskning och litteratur som finns gällande social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.Studien visar att det arbetades väldigt bra med hållbarhet under Eurovision i både Malmö och Stockholm där Malmö Stad till och med ISO-certifierade alla delar de själva var ansvariga för. Tänket fanns även under A-VM i Stockholm och Junior-VM i Malmö men där finns det utvecklingsmöjligheter. Främst frågan om hur väl effekterna kvarstår efter evenemangen då det inte finns någon tydlig uppföljning på de initiativ och värderingar som diskuterades under själva eventen. Tydligt är dock att hållbarhetstänket i första hand är något som drivs av värddestinationerna och till viss del de nationella organisationerna. Det råder nämligen brist på både fokus och riktlinjer gällande hållbarhet hos de båda huvudorganisationerna. Hållbarhetsfokus på evenemang från värddestinationer kan vara positivt både under ansökning och genomförande då det bidrar till större konkurrenskraft. Initiativet från offentliga aktörer som värddestinationer och nationella sportorganisationer kan vara en drivande kraft i att uppmana huvudorganisationer till att arbeta mer hållbart. För en framgångsrik hållbar utveckling av de båda evenemangen behöver hela organisationen, både huvudorganisationerna och värddestinationerna, bakom de båda evenemangen ha samma perspektiv på hållbarhet och arbeta mot samma mål.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur modeföretag jobbar med hållbar produktutveckling och design och vad det finns för vidare utvecklingsmöjligheter. Genom en kvalitativ intervjustudie ska studien bidra med en sammanställning och diskussion kring hur företag kan implementera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen. Uppsatsen skrivs på svenska.   Metod: Genom en kvalitativ och deduktiv ansats har empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra produktutvecklande modeföretag. Metoden valdes för att ge rum för utvecklade svar från informanterna vilket skapade förutsättningar för en sammanställning och diskussion kring hur modeföretag kan implementera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen och design. Teoretiskt perspektiv: Den tidigare forskningen involverar forskning kring tre övergripande ämnen. Det första ämnet är begreppet hållbarhet med fokus på det ekologiska perspektivet. Det andra ämnet är hållbara designstrategier, som inkluderar teorierna “Cradle to Cradle”, Eco-Design, Life Cycle Assessment samt de hållbara designstrategierna inom Design for Environment. Det tredje och sista ämnet rör designens funktion i relation till hållbarhet. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att samtliga företag uppfattar hållbarhetsbegreppet som brett och delvis abstrakt. Detta visar sig genom företagens olika sätt att tillämpa hållbarhet via de hållbara designstrategierna. Denna skillnad är däremot också ett resultat av företagens olika identiteter och produkter. Däremot, de strategier som generellt implementerades var materialval, val av produktionsland, kvalitetsfokus och tidlös design. Studien har även undersökt vilka utvecklingsmöjligheter som finns, vilket visat att företagens tillämpning av hållbara designstrategier i högre grad borde grunda sig i en mer noggrann ekologisk utvärdering. Detta för att ge ett tydligare resultat kring vad som är “mest” hållbart för varje individuellt företag, samt hur hållbarhet kan appliceras på det sätt som bäst passar produktens design och egenskaper samt företagets målgrupps uppfattning av hållbarhet. / Purpose: The purpose of the paper is to investigate how fashion companies work with sustainable product development and design, and their opportunities for further development within the area. Through a qualitative interview study the investigation will contribute to a synthesis and discussion about how companies can implement sustainability in the product development process. The paper is written in Swedish.   Method: Through a qualitative and deductive approach, empirical data has been collected through semi-structured interviews with four product-developing fashion companies. The method was chosen to make room for the informants to give more complex answers, which created prerequisites for a synthesis and discussion about how fashion companies can implement sustainability in the product development process and design.   Theoretical perspective: The scientific research involves research within three general subjects. The first subject is the concept of sustainability, with focus on the environmental perspective. The second subject is sustainable design strategies, which includes the theories “Cradle to Cradle”, Eco-Design, Life Cycle Assessment and the sustainable design strategies within Design for Environment. The third and last subject concerns the function of the design in relation to sustainability.  Results and conclusions: The results show that all companies perceived the concept of sustainability as wide and partly abstract. This appears through the companies’ different ways of applying sustainability via the sustainable design strategies. However, this difference in application is also a result of the different identities and products of the companies. Yet, the strategies which were found generally implemented are choice of material, choice of production country, quality focus and timeless design aesthetic. The study has also investigated the companies’ opportunities for further development within the area, which showed that the companies’ applications of sustainable design strategies to a higher extent should be based on a more precise environmental assessment. This would give a clearer result on what is the “most” sustainable strategy for every individual company, but also how sustainability may be applied in a way that best fits the design and features of the product and the company's target group's perception of sustainability.