Vi lever i ett samhälle där individualismen blomstrar samtidigt som ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem som kommit att bli en hälsofråga.Genom urbaniseringen bor vi allt tätare, trots detta visar studier att vi känner oss ensammare i storstäder. Forskning visar även att en av de viktigaste källorna till ett långt liv, är social interaktion i vardagen. Något så enkelt som att säga hej till grannen.Det är ju inte så svårt, eller? Socioekologisk stadsutveckling handlar om hur man i stadsplanering kan fläta samman ekologisk och social hållbarhet. Utifrån kontexten “Grannar bosatta i lägenhet i Stockholm”undersöker jag hur jag genom design, kan bidra till detta arbete genom att ta fram ett förslag som kan appliceras på redan existerande boendeformer/miljöer vi ser idag. Grow Social är kombination av en produkt och tjänst med syfte att ”åka runt” och sprida fröer i lägenhetshus för att uppmuntra grannar till att odla lokalt, men framförallt,att få grannars sociala relationer att växa genom att odla och umgås. Genom Grow Social vill jag visa på att utvecklingen till hållbara boenden kan börja i det lilla.Att vi genom något så litet som ett frö, kan gå mot en framtid där social interaktion fyller en naturlig plats vid utformandet av våra boendemiljöer.

Samhället står inför stora utmaningar att begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer både globalt och nationellt. Transportsektorns klimatpåverkan är stor och vägtrafikens utsläpp dominerar. Utmaningarna är stora även för att nå annan ekologisk och social hållbarhet, inte minst vad gäller städer.  Forskningen pekar generellt på att strategier för att begränsa klimatpåverkan kan bidra till social och ekologisk hållbarhet både genom minskad klimatpåverkan och genom åtgärderna i sig. Utsläppen från vägtrafiken kan minskas genom ett transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybar energi och framförallt genom en kombination av dessa. De frågor som vi ställer oss här är hur olika vägar att nå klimatmålet för transportsektorn påverkar social och ekologisk hållbarhet men också hur genomförbara dessa vägar är?  För att få svar på detta utgår vi från tre olika scenarier som Trafikverket tagit fram och som alla når klimatmålet för vägtrafiken. Dessa scenarier kombinerar de tre sätten att minska utsläppen på olika vis med olika kombinationer av ekonomiska styrmedel.  Scenarierna beskrivs utförligt och hållbarheten i dessa analyseras med stöd av vetenskaplig litteratur, facklitteratur och svenska rapporter från myndigheter inom området.  Scenariernas genomförbarhet är också viktig. Vi undersöker om det går att genomföra scenarierna tekniskt, politiskt samt tids- och resursmässigt. Empirin hämtar vi genom en enkät och intervjuer med några kommuner och regioner i Sverige.  Resultatet pekar på att ett scenario som bygger på att klimatmålet för transportsektorn nås genom elektrifiering och biodrivmedel sannolikt bidrar negativt till såväl social som ekologisk hållbarhet.  Genom att komplettera ett sådant scenario med skatter på drivmedel och körd sträcka, så att trafikarbetet för personbil och lastbil minskar - kan scenariot bidra till ekologisk hållbarhet. Ett sådant scenario bidrar dock inte till social hållbarhet.  För att bidra till både social hållbarhet och ekologisk hållbarhet behöver styrmedel för att minska biltrafiken i större utsträckning riktas mot staden samtidigt som åtgärder genomförs för att effektivisera och förbättra alternativen till personbilsresor och lastbilstransporter.  Sett ur ett längre perspektiv bör även den väg som har möjligheter att hålla sig inom ekologisk och social hållbarhet också vara den väg som är mest genomförbar. Samtidigt kan konstateras att åtminstone delar av samhället inte slagit in på denna väg. Här behövs sannolikt både bättre kunskap och tydligare styrning för att hamna på rätt väg. En hållbar väg till klimatmålet. / Society faces major challenges in limiting emissions of greenhouse gases (GHG) to sustainable levels both globally and nationally. The GHG emissions from the transport sector is large and road traffic emissions dominate. The challenges are also considerable for achieving other ecological and social sustainability, not least in terms of cities.  Research generally indicates that strategies for limiting climate change can contribute to social and ecological sustainability both through reduced climate change and through the measures themselves. Emissions from road traffic can be reduced through a transport-efficient society (shift and avoid), more energy-efficient vehicles and renewable energy (biofuels and electricity) and, above all, through a combination of these. Our question is how different paths of achieving the climate objective for the transport sector affect social and ecological sustainability, but also how feasible these paths are?  To get an answer to this, we start from three different scenarios that the Swedish Transport Administration has developed, and which all reach the climate objective for the transport sector. These scenarios combine the three ways to reduce emissions in different ways with different combinations of economic policy instruments.  The scenarios are described in detail and their sustainability is analyzed with the support of scientific literature and Swedish reports from authorities in the subject area.  The feasibility of the scenarios is also important. We investigate the possibility to implement the scenarios technically, politically and in terms of time and resources. Empirical data are obtained through a survey and interviews with some municipalities and regions in Sweden.  The results indicate that a scenario reaching the climate objective through electrification and biofuels is likely to make a negative contribution to both social and ecological sustainability.  Supplementing with taxes on fuel and mileage, so that the mileage for cars and trucks is reduced - can contribute to ecological sustainability. However, such a scenario does not contribute to social sustainability.  In order to contribute to both social sustainability and ecological sustainability, policy instruments to reduce car traffic need to be directed towards the city to a larger extent, at the same time as measures are implemented in the society to improve logistics and to make alternatives to car and truck more attractive.  In a longer perspective, a path that has the potential to stay within ecological and social sustainability should also be the path that is most feasible. At the same time, it can be stated that at least parts of society have not taken this path. Here, both better knowledge and policies are probably needed to get on the right path. A sustainable path to the climate goal.