Studiens syfte är att öka förståelsen om arbetstagarnas upplevelser avalgoritmisk arbetsledning inom gig-ekonomin, samt identifiera vilkaformer av motstånd arbetstagare utvecklar. Studien ämnar att lyfta framarbetstagarnas röster i en trygg och anonym miljö. Studien identifierade ineffektivitet för arbetstagarna. Trots attalgoritmer ofta framhålls som effektiva innebär det nödvändigtvis inteatt de upplevs effektiva ur arbetstagarnas perspektiv. Algoritmerna ärutformade för att maximera effektiviteten för plattformarna ochkunden, snarare än för arbetstagarna. Det är intressant hur effektivitetdefinieras och upplevs av olika parter inom gig-ekonomin. Därav böreffektiviteten optimeras för alla parter på plattformarna.Studien identifierade kollektivt motstånd bland arbetstagarna. Dettamotstånd är ett avsteg från tidigare forskning och indikerar attarbetsvillkoren har försämrats till den grad att arbetstagarna känner ettbehov av att sträva efter förändring. / The purpose of this study is to increase the understanding ofemployee´s experiences of algorithmic management in thegig-economy, as well as identifying what forms of resistanceemployees develop. The study aims to highlight the employees´voicesin a safe and anonymous environment. The study identified inefficiencies for workers. Despite the factthat algorithms are often highlighted as efficient, this doesnot necessarily mean that they are perceived to be efficient fromthe workers' perspective. The algorithms are designed to maximizeefficiency for the platforms and the customer, rather than for theworkers. It is interesting how efficiency is defined and experienced bydifferent parties within the gig economy. Hence, efficiency should beoptimized for all parties on the platforms.The study identified collective resistance among the workers. Thisresistance is a departure from previous research and indicates that theworking conditions have deteriorated to the point where workers feelthe need to push for change.

<p>Bakgrund: Kontexten den"nya ekonomin"gav en speciell strategisk utveckling för många IT/Internetkonsulter i form av mycket snabb tillväxt där företag, finansmarknad och media såg lönsamhet som något för tillfället sekundärt. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka faktorer som drivit förändring i företag från den så kallade"nya ekonomin", i vårt fall IT/Internetkonsulter, samt hur och varför detta skett. Det är även vår avsikt att utreda om någon livscykel vilken illustrerar företagets utveckling kan observeras samt studera företagens förändringsprocess kopplat till kontexten den"nya ekonomin". </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med IT/Internetkonsulter samt affärspress. </p><p>Resultat: Aktörerna företagsledare, media samt finansmarknaden vilka företräder liknande uppfattningar i kombination med en teknik vars implikationer för ekonomin är dåligt förstådda ger en mycket kraftfull drivkraft för förändring. Den snabba förändringsprocessen var en produkt av ovanstående drivkraft och kan ej ses som ett långsiktigt bestående fenomen. Vid mycket snabb tillväxt utvecklas en"diffus livscykel"vilken inte liknar den livscykel som traditionell teoribildning presenterar.</p>

Bakgrund: Kontexten den"nya ekonomin"gav en speciell strategisk utveckling för många IT/Internetkonsulter i form av mycket snabb tillväxt där företag, finansmarknad och media såg lönsamhet som något för tillfället sekundärt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om vilka faktorer som drivit förändring i företag från den så kallade"nya ekonomin", i vårt fall IT/Internetkonsulter, samt hur och varför detta skett. Det är även vår avsikt att utreda om någon livscykel vilken illustrerar företagets utveckling kan observeras samt studera företagens förändringsprocess kopplat till kontexten den"nya ekonomin". Genomförande: Intervjuer har genomförts med IT/Internetkonsulter samt affärspress. Resultat: Aktörerna företagsledare, media samt finansmarknaden vilka företräder liknande uppfattningar i kombination med en teknik vars implikationer för ekonomin är dåligt förstådda ger en mycket kraftfull drivkraft för förändring. Den snabba förändringsprocessen var en produkt av ovanstående drivkraft och kan ej ses som ett långsiktigt bestående fenomen. Vid mycket snabb tillväxt utvecklas en"diffus livscykel"vilken inte liknar den livscykel som traditionell teoribildning presenterar.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning. Den insamlande empirin analyserades sedan med en egenkonstruerad analysmodell med utgångspunkt från tidiga institutionella ekonomin. Genom analysen av den insamlade empirin skapades en ökad förståelse för hur interna regler och rutiner utvecklats i och med införandet av komponentavskrivning.Studien visar att utvecklingen av interna regler och rutiner är en lång process när det saknas vägledning. Motstånd på grund av osäkerhet är en stor bidragande faktor till fördröjningen av införandet. Organisationen behöver vid införandet av en ny redovisningsstandard göra en egen bedömning av vad regeln innebär och hur de ska tillämpa den. Vidare framkom i studien att externa och interna faktorer har stor påverkan på formandet av den interna regeln. / In 2014 component depreciation became a requirement for all who follow the K3 regulatory and have tangible assets with components of significant value. K3 is a principles-based regulatory, which means that companies need to make their own interpretation of how it should be applied. The new accounting change means that organizations must adapt their current rules and routines for the new regulations.The purpose of this paper is to increase understanding of the process of change with the introduction of a new accounting standard and to bring greater awareness of its complexity. To achieve the purpose of the study a qualitative method were used and six semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted with municipal property companies in Västra Götaland county who all recently introduced component depreciation. The collected empirical data were then analyzed with a self-constructed analysis model based of the old institutional economics. Through the analysis of the collected empirical data a greater understanding were created of how internal rules and routines evolved with the introduction of component depreciation.The study shows that the development of internal rules and routines is a long process in the absence of guidance. Resistance due to uncertainty is a major contributing factor to the delay of the introduction. At the introduction of a new accounting standard the organization need to make their own assessment of what the rule means and how to apply it. It also emerged in the study that external and internal factors have great influence on the formation of the internal rule.

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Detta leder till en förtroende som kan ses som en avgörande faktor att detta samarbete ska fungera. Hos informanterna tycks inte den klassiska motsättningen mellan kultur och ekonomi råda. Medborgarundersökningar tyder på att förankringen och deltagandet hos medborgarna inte ärfullt lika framgångsrik. Detta ser kommunen som sin största utmaning just nu och arbetar för att förändra detta.

This thesis examines how employability and the employable as a discursive subject was constructed through a Swedish labor market policy measure called “datortek”. The datortek was a form of combined computer lab and activity center that was set up in collaboration between local governance and the National market labour board. People who were registered as unemployed could be sent to the local datortek to learn how to use a computer. In this way, they would be made employable in the new, knowledge based society and Sweden would be well on its way to become a leading nation in the field of IT-technology and expertise. At least, that was the idea. In the 1990’s there was a shift in Swedish, as well as european, labour policy discourse. The politically defined problem of “unemployment” changed towards being an issue of the individual’s ability to make oneself “employable”. On a large extent, employability depends on certain individual properties, such as “flexibility”, “entrepreneurship” and being “active”. Earlier research have mainly focused on employability as a policy concept. In this view, employability is seen as something that is enforced through public policy onto the workers. This study is taking a somewhat different approach. Here, employability will be seen as a concept that takes form in a process of negotiation and articulation. A process that takes place in the interpersonal meeting, in the intercept between man and machine, in formal documents as well as through the design of the datortek itself. Thus, the datortek can serve as a study object that allow us to investigate how employability was articulated. It is this articulation, the process of becoming-employable through the datortek, which is at the heart of this study. The thesis shows that the datortek functioned as a simulated work place where the participants were made to stage and perform “teamwork” and learn “social competence”. The computer was given the role of an instrument for bringing out certain feelings amongst the participants. This emotive discipline can be understood as a way to achieve “emotional competence”. The thesis also shows a different way on how a concept such as employability can be studied. By looking into the very practical aspects of the datortek, the abstract idea of employability is made comprehensible. This gives us, not only deepened knowledge of the notion of modern labor, but also a better understanding of how ideology is (re)produced.

Bakgrund och problem: Det, enligt oss, socialkonstruktionistiska fenomenet motstånd vid organisationers förändringsarbeten kan vara svårt att undvika och alla företag stöter på det någon gång. Motstånd associeras ofta med något negativt och har i tidigare forskning traditionellt sett setts som ett hinder och blivit demoniserat, andra forskare menar att motståndet är en rationell reaktion som kan medföra fördelar för ett förändringsarbete. Hur motståndet bemöts och hanteras kan vara avgörande för förändringsarbetets framgång. Det finns många olika strategier och metoder för chefer att använda sig av men hanteringen kan också bli kostsam och resurskrävande, trots de olika strategierna kan det fortfarande misslyckas och bidra med negativa konsekvenser. Motståndets negativa konsekvenser på ekonomistyrningen är mer omskrivet än de fördelar motstånd skulle kunna bidra med. En ökad förståelse för hur cheferna hade kunnat arbeta med motstånd som en resurs hade kunnat bidra med fördelar för styrningen av ett förändringsarbete. Syfte: Uppsatsens syfte är att utforska och få en djupare förståelse för hur motstånd hanteras i ett tillverkningsföretag. Dessutom att undersöka relationen mellan ekonomistyrning och motstånd vid förändringsarbeten och huruvida motstånd kan vara en resurs vid förändringsarbeten.  Metod: En enfallstudie har genomförts på Företag Delta där deltagarna är indelade i subgrupperna, chefer och medarbetare, och studien har en kvalitativ forskningsansats där det empiriska material är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har även en socialkonstruktionistisk ansats och texten har skrivits fram med ett abduktivt arbetssätt. Slutsats: Vi fann i studien att cheferna i Företag Delta hanterar motstånd som uppstår främst genom kommunikation, involvering och förståelse samt påskyndade strategier, exempelvis tvång. Det framkom i studien att vilken av strategierna som används beror på situationen och människorna, där typ av motstånd som uttrycks, vem som gör motstånd, organisationskulturen, det förebyggande arbetet och kommunikationen framkommer som olika faktorer. Det finns både negativa och positiva upplevda konsekvenser för ekonomistyrningen i Företag Delta. De negativa konsekvenserna som upplevts är förseningar , minskad produktivitet och effektivitet, vilket i slutändan kan ha en negativ påverkan på Företag Deltas finansiella och icke-finansiella mål. De positiva konsekvenser som upplevts i Företag Delta är att konstruktivt motstånd kan leda till förbättringar av förändringar och ökad effektivitet, vilket kan resultera i högre vinstmarginaler och en snabbare uppfyllelse av finansiella och icke-finansiella mål.  Motstånd kan ses som en resurs i förändringsprocessen, där dess integration kan förbättra styrningen av förändringsarbeten. Det kräver en förståelse för orsakerna bakom motståndet, samtidigt som det är avgörande att chefer ges rätt förutsättningar att skapa bra kommunikationsstrategier och stärka relationen med medarbetarna. / Background: The, in our opinion, social constructionist phenomenon of resistance in organizational change efforts can be difficult to avoid and all companies encounter it at some point. Resistance is often associated with negativity and has traditionally been viewed in earlier research as an obstacle and demonized. Other researchers argue that resistance is a rational reaction that can bring advantages to a change process. How resistance is addressed and managed can be crucial to the success of the change efforts. There are many different strategies and methods for managers to use, but handling resistance can also be costly and resource-intensive. Despite the various strategies, it can still fail and result in negative consequences. The negative consequences of resistance on management accounting are more extensively discussed than the potential benefits resistance could contribute. An increased understanding of how managers could work with resistance as a resource could provide advantages for the management of a change effort. Purpose: The purpose of the thesis is to explore and gain a deeper understanding of how resistance is managed in manufacturing companies. Additionally, to examine the relationship between economic governance and resistance in change processes and whether resistance can be a resource in change efforts.  Method: A case study has been conducted at Company Delta where the participants are divided into subgroups, managers and employees, and the study adopts a qualitative research approach where the empirical data is collected through semi-structured interviews. The study also adopts a social constructionist approach, and the text has been developed using an abductive approach. Conclusion: The managers at Company Delta primarily handle resistance through communication, involvement, understanding, and expedited strategies such as coercion. The choice of strategy depends on the situation and the people involved. Factors such as the type of resistance expressed, who is resisting, the organizational culture, preventive measures, and communication were identified as different influencing factors at Company Delta.  The perceived consequences for the management accounting at Company Delta are both negative and positive. The negative consequences experienced include delays in implementation, reduced productivity and efficiency, which may have a negative impact on Company Delta's financial and non-financial goals. On the other hand, the positive consequences experienced at Company Delta are that constructive resistance can lead to improvements in changes and increased efficiency, resulting in higher profit margins and quicker achievement of financial and non-financial goals. Resistance can be viewed as a resource in the change process, where its integration can enhance the management of change efforts. This requires an understanding of the reasons behind resistance, while it is important for managers to be provided with the right conditions to create effective communication strategies and strengthen relationships with employees.