The aim of this study was to describe and analyse the constructions and interplay of gender, ethnicity and sexuality between female and male careworkers and residents in a nursing home. To explore this from a qualitative everyday life’s approach, material was collected through participating observations, interviews, and informal conversation with careworkers and residents. The result points out that historical patterns of gender and caring related to this context still matter and affect both careworkers and residents. For example, female careworkers talked about the concept of caring as a genuine female experience, while male careworkers, who were in a minority, instead talked about caring in more gender-neutral words. The result also indicates that a larger number of male careworkers not necessarily leads to a higher grade of gender equality. Instead, the presence of male careworkers made the traditional gender-power order more visible. When analyzing outcomes of the interplay of gender, ethnicity and sexuality, it was obvious that this was a complicated process. On one hand this interplay of different categories seemed to affect female and male careworkers in a similar way. On the other hand the interplay of gender, ethnicity and sexuality can confront female and male careworkers with different types of dilemmas. Therefore, an attempt to understand the position and experience of being a careworker with non-Swedish background or being a nonheterosexual careworker must include a gender-perspective. A main result from the study was that the careworkers supported the residents to perform their social gender-identity through the daily interactions. These interactions were foremost influenced by the careworkers’ own expectations about older women’s and older men’s needs and behaviour. The four gender-constellations that occurred in the care-interactions also differed from each other with regard to what careworkers and residents talked about, and how they talked and acted. Even if the outcome from different types of gendered meetings differed, there were also some similarities. It was obvious that both female and male careworkers seemed to think and talk about the female residents as more dependent and vulnerable than male residents. To conclude, traditional norms and a gender-power order that influences society also affects careworkers and residents in the nursing home.

Med bakgrund till den tidigare forskningen som pekar på en ojämlik arbetsförutsättning och en stark underrepresentation av människor med utländsk bakgrund som intagit chefspositioner har intresset till denna studie väckts. Det är ett viktigt område att studera med tanke på den stora andelen människor som invandrar eller invandrat till Sverige och som ska ta del av det nya landet och samhället.   Syftet med studien har varit att undersöka personliga erfarenheter från första linjens chefer som arbetar inom kommunal äldreomsorgen och hur de upplever att deras utländska bakgrund kan ha betydelse i rollen som chef.   I föreliggande studie har antidiskriminering och intersektionalitet använts som teoretiska ramverk för denna uppsats. Antidiskriminerande arbete hjälper oss att förstå innebörden av diskriminering, inkludering och exkludering medan intersektionalitet hjälper oss att förstå sambanden i hur olika maktordningar samverkar i ett samhälle. Genom att kombinera dessa teorier får vi en bredare förståelse för uppsatsens frågeställning.   För att komma närmare syftet i studien har kvalitativ metod använts och det hermeneutiska perspektivet varit en utgångspunkt, där intervjuer varit förutsättningen för denna studie. Sex chefer med utländsk bakgrund har intervjuats.   Resultaten från studien visar att den utländska bakgrunden som chef har betydelse i vissa fall. Detta tar sig i uttryck i olika situationer som uppstår i relation till vårdtagarna, organisationen och i rollen som chef. Respondenterna lyfter fram faktorer som kommunens storlek, vilken nationalitet man har, kön samt vilket yrke man arbetar inom. Faktorer som dessa kan påverka och det är därför viktigt att väga in dessa faktorer i frågan; vad den utländska bakgrunden kan ha för betydelse i rollen som chef. / With the background of the previous research that points to an unequal working condition and a strong under-representation of people with a foreign background who has taken managerial positions, has the interest of this study been raised up. This is an important area to study, given the large proportion of people immigrating or immigrated to Sweden to take part in the new country and its society.   The purpose of the study has been to examine the personal experiences of first-line managers working in municipal elderly care and how they perceive whether their foreign background can have significance in the role of manager.   In the present study, anti-discrimination and intersectionality has been used as the theoretical framework for this paper. Anti-discriminatory work helps us to understand the meaning of discrimination, inclusion and exclusion while intersectionality helps us to understand the relationships of how various power structures interact in a society. By combining these theories, we gain a broader understanding of the research question.   In order to get closer to the purpose of the study, qualitative method has been used and the hermeneutic perspective been a starting point, where interviews have been the premise of this study. Six managers with a foreign background have been interviewed.   The study shows that the foreign background as a manager is important in some cases. This takes form based on different situations that arise in relation to care recipients, the organization and the role as manager. Respondents highlight factors such as municipality size, what nationality one have, gender, and what profession one is working. Factors such as these can affect and it is therefore important to take these factors into consideration in the question; what the foreign background can have for significance in the role as manager.

Antalet äldre invandrare i Sverige ökar och många bland den gruppen har kommit sent i livet. Språksvårigheter och kulturella skillnader gör det svårt för dem att få samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur faktorer som språksvårigheter och kulturella skillnader påverka situationen för äldre invandrare och deras kontakter med äldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av språk, kultur och kommunikation har använts för analysen.Denna studie är en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingår.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt är att det finns ett klart samband mellan språk- och kulturella barriärer och sämre hälsa, upplevelse av vårdkvalitet och tillgång till formell och systematisk hjälp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur äldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgänglig för äldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad äldreomsorg kan innebära. Slutsatsen är att det finns luckor i kunskapsläget när det gäller studier som är baserade på de äldre invandrarnas subjektiva upplevelser, önskemål och krav. / The population of elder immigrants in Sweden is increasing and many older people among the group have come late in life. Language difficulties and cultural differences make it difficult for them to get the same care as the majority population. The purpose of this essay is to examine how factors such as language barriers and cultural differences affect the situation of older immigrants and their contacts with elder care.  Communication theories and related definitions of language, culture and communication have been used for the analysis.This study is a literature review. A total of 18 articles with both quantitative and qualitative approaches, and literature reviews are included.The results have been presented in a number of subheadings. A central issue was that there was a clear connection between language and cultural barriers and poor health, perceived quality of care and access to formal and systematic means.This connection and the interpreter's role in communication and how elder care should be designed to be more accessible to elderly immigrants has been discussed as well as what culturally congruent elderly care could include. The conclusion is that there is a lack of knowledge based on the subjective experiences, wishes and requirements of older immigrants' themselves.

Studien ämnade söka förståelse och kunskap om biståndshandläggarnas yrkesroll inom äldreomsorgen. Utifrån detta fördjupade vi oss i de svårigheter som kan uppstå under handläggningsprocessen och vilka stödresurser som finns tillgängliga. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorg i olika kommuner i Stockholms län. Resultatet analyserades utifrån teoretiska referensramar som belyser olika typer av dilemman på både individuellt och strukturellt plan. Dessa teorier var Lipskys teori om Gräsrotsbyråkrati, konsekvensetik, dygdetik samt begreppen äkta dilemman och skendilemman.  Studien kom fram till att det finns ett flertal svårigheter som biståndshandläggare möter i arbetsvardagen. Vidare framkom att biståndshandläggarna upplever att de är alltför styrda av riktlinjer och lagar vilket minskar deras inflytande. Studien bekräftar tidigare forsknings resultat inom området. / The study aimed to seek understanding and knowledge about care managers professional role in elderly care. Whit that basis we went in-depth of the difficulties that can occur during the process of care managing and what kind of support resources that are available. We used qualitative research approach and performed six semi structured interviews with care managers in the elderly care in different municipalities in the county of Stockholm. The result was analyzed with the basis of theoretical reference frames that illustrate different kinds of dilemmas on both an individual and a structural level. The theories we used were Lipskys theory about street level bureaucrats, consequence ethics, virtue ethics and the concept of real dilemmas and deceptive dilemmas. The study shows that there are a number of difficulties that care managers face in their everyday work environment. Furthermore it emerged that care managers experience that they are too controlled by guidelines and laws which would therefore diminish their influence. The study is verifying of earlier research made in the same field.

Syftet med studien har varit att undersöka medarbetarnas upplevelse av reflektion som arbetsmetod. Urvalet för studien har bestått av 16 medarbetare (kvinnor mellan 25-55 år) från fyra särskilda boende inom äldreomsorgen som regelbundet arbetar med reflektion som arbetsmetod. Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär som har inspirerats av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. Den empiri som samlats in har bestått av 16 bandade individuella semistrukturerade intervjuer. Frågorna som ställts har varit öppna för att ge respondenterna möjlighet till att utveckla sina synpunkter och tankar samt ge studien ett djup. Alla 16 intervjuer har sedan transkriberats och analyserats för att komma fram till ett resultat. Den teoretiska referensramen för denna studie innefattar litteratur och tidigare forskning om reflektionens betydelse för lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. I resultatet har tre övergripande teman framträtt; Lärande, Professionellt förhållningssätt och Kultur. Dessa teman sammanfattar de kategorier som har kommit fram i studien. Studien visar att reflektion som arbetsmetod ger arbetsgruppen en bättre samhörighet där de lär av varandra samt att de får ett respektfullt förhållningssätt gentemot varandra. För den enskilde personen ger metoden en större självinsikt, en bättre kommunikationsförmåga samt en ökad kompetens. Slutsatsen av studien visar att den reflekterande arbetsmetoden kan betraktas som arbetsredskap som lägger grund för ett gemensamt lärande där medarbetarna får möjlighet till att utveckla såväl omsorgsarbetet som de gemensamma värderingarna för att kunna stärka och utveckla kvalitén av vård och omsorg. / The aim of the study was to investigate the employees' experience of reflection as a work method. The sample for the study consisted of 16 employees (women aged 25-55 years) from four special housing care of the elderly who regularly work with the reflection as a work method. The methodology for this study was qualitative in nature, inspired by a phenomenological approach. The empirical data collected consisted of 16 banded individual semi-structured interviews. The asked questions have been open to give the respondents the opportunity to develop their views and thoughts and to give the study a depth. All 16 interviews were then transcribed and analyzed to arrive a result. The theoretical framework for this study includes literature and previous research about the importance of reflection for learning and skills development in the workplace. The result has three overarching themes emerged; Learning, professionally approach and Culture. These themes summarize the categories that have emerged in the study. The study shows that reflection as a work method provides the group with a better fellowship where they learn from each other and a respectful attitude towards each other. For the individual person, the method gives greater self-insight, improved communication skills and increased competence. The conclusion of the study show that the reflective work method can be considered as a tool that lays the foundation for a common learning where employees have the opportunity to develop both elderly care as common values in order to strengthen and develop the quality of health care.

With examples from a single classroom situation, several educational moments show what goes on between the teacher and the student. The teacher’s responsibility in the learning process is, with a gesture frozen in the air of the moment, to lead and follow the student in her tentative efforts at seeking knowledge. Initially, it is an attempt to shed light upon the "not yet seen" with a certainty that the student herself possesses the capacity and the aptitude to reach greater insight and clarity in her understanding. The Validation/Feil Method presented in this instructional situation illustrates how best to communicate with elderly people suffering from Alzheimer’s dementia. This essay examines thoughts, reflections and somewhat deeper studies concerning the importance of the moment, or rather the various moments that appear along our journey. From this wandering, the importance of being open-minded, spontaneous and perceptive come to light as well as new concepts such as improvisation and lingering along the way. The art of perceiving is enhanced by concepts such as reading and intuition with the help and support of earlier philosophical tradition, primarily Aristotle’s various forms of knowledge and Hans-Georg Gadamer with his work within the hermeneutic tradition. The author also offers an example of knowledge and learning which, taken together, display the importance of being aware of the body of knowledge incorporated in the area of Practical Knowledge. This is one way of gaining understanding in harmony with others of existing reality and of life itself.

Bakgrund: Lärande betraktas idag vara av hög relevans när det gäller organisationers utveckling och konkurrenskraft på marknaden på grund av den snabbt föränderliga omgivningen. I en lärande organisation ses lärandet som ett medel för att skapa en förändringsbenägenhet inom organisationen, skapa innovation, anpassa sig efter omgivningen samt för att skapa konkurrensfördelar. Det finns ingen entydlig definition av organisatoriskt lärande och inte heller hur organisationer agerar eller bör agera för att uppnå detta. Syfte: Studien har ett tvådelat syfte: För det första syftar den till att undersöka konstruktionen av organisatoriskt lärande med avseende på såväl planerade som oplanerade aktiviteter. Detta för att se vad som karaktäriserar lärandet och hur aktiviteterna bidrar till att medarbetarna lär. För det andra syftar den till att lämna rekommendationer som bidrar till förbättringar av lärandet. Metod: För att besvara vårt syfte har en kvalitativ fallstudie utförts genom semistrukturerade intervjuer och observationer på äldreboendet Rosen. Studien har haft en induktiv ansats då empirin ligger till grund för valet av teorier. Slutsats: Genom studien har vi identifierat såväl formellt som informellt lärande i verksamheten. Fokus från organisationen ligger främst på det formella lärandet medan medarbetarna efterfrågar möjligheter att lära genom praktiska övningar. Vidare används möten som en viktig arena för att utbyta kunskaper och erfarenheter. En stor del av arbetet på Rosen handlar om att följa rutiner, minimera avvikelser och säkerställa att de givna ramarna efterföljs. Det finns små möjligheter för medarbetarna att förändra eller ifrågasätta de förutsättningar som styr arbetet och verksamheten. Vidare anser vi att de värderingar och normer som finns i verksamhet styr och vägleder medarbetarna vilket kan begränsa lärande- och kunskapsmöjligheter. / Background: Learning is today considered to be of high relevance in terms of organizations' development and competitiveness in the market due to the rapidly changing environment. In a learning organization, learning is seen as a means to create a propensity for change within the organization, create innovation, adapt to the environment and to create competitive advantages. There is no agreed definition of organizational learning, nor how organizations act or should act to achieve this. Aim/purpose: The study has a dual purpose: First, it aims to examine the structure of organizational learning with respect to both planned and unplanned activities. This in order to see what characterizes learning and how activities can help employees to learn. Secondly, it aims to make recommendations that contribute to the improvement of learning. Methodology: To answer our purpose, a qualitative case study was conducted through semi-structured interviews and observations at the elderly housing Rosen. The study had an inductive approach where empirical data is the basis for the selection of theories. Conclusions: Through the study, we have identified both formal and informal learning activities. The focus from the organization is primarily on formal learning while employees are demanding opportunities to learn by doing. Meetings are an important arena for the exchange of knowledge and experiences. A big part of the tasks at Rosen involves following procedures, minimize deviations and ensuring that the terms of reference is followed. There is little if any room for the employees to review or question the prevailing situation and conditions that govern the work and operations. We believe that the organizations values and norms controls and guides the employees which can limit learning and knowledge opportunities.

SAMMANFATTNING Att arbeta som sjuksköterska inom den kommunala äldrevården är en svår uppgift, då sjuksköterskan ofta upplever stor frustration över att vara den "ensamma fixaren". Att vara den "ensamma fixaren" kan beskrivas som att kunna allt och vara överallt, medan man samtidigt känner sig underskattad och osynlig. Sjuksköterskorna riskerar på grund av detta, att göra misstag och utveckla sjukdom på grund av stress. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stress i sin arbetssituation inom kommunal äldrevård. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde oförutsedda händelser som stressande, då de även hade planerade ärenden sedan tidigare. Övrig vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket gjorde sjuksköterskorna frustrerade. Sjuksköterskorna hade även egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten inte alltid gav förutsättningar för att sjuksköterskorna skulle kunna utföra ett bra omvårdnadsarbete utifrån sina ideal vilket kan leda till moralisk stress. Sjuksköterskorna upplevde en för hög arbetsbelastning och för mycket stress i sin arbetsmiljö. Vidare visade resultatet att sjuksköterskan upplevde brister i patientsäkerheten såsom läkarbristen, att ej kunna ge en säker läkemedelshantering och att inte hinna skriva och bearbeta avvikelser. Att arbeta under tidspress och stress är påfrestande, både fysiskt och psykiskt, och kan på sikt påverka sjuksköterskornas hälsa och därmed även patientsäkerheten negativt. Att arbetsgivaren erbjuder kunskap i stresshantering och arbetar stressförebyggande är därför av vikt.

The aim of this study is to describe and analyse an elderly care team’s prerequisite to anchor a salutogenic perspective and approach in an elderly care team in Kalmar municipality. The study identifies factors that could impede or promote the anchoring and examine how the organisation aims to work in a single direction even if the multidisciplinary team processes a diversity of knowledge, education and abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews from representatives of all professions in the multidisciplinary team; social workers, paramedical professions, nurses and care-givers. The theoretical frame consisted of a translating perspective, leadership and ideas of interaction and power. The anchoring will be impact by the team’s member’s background and relation to the new method and organization. Therefore is it vital that the multidisciplinary care team strive to achieve a consensus, a consensus of how the salutogenic perspective and approach in different ways will affect their work.

Organisations are constantly called on to justify their actions to internal and external constituents. What happens if these constituents have divergent or conflicting opinions of what constitutes misconduct? This thesis uses the case of accountability for publicly financed elderly care performed by private providers to explore this question. The study demonstrates how accountability can be conceptualized as an ongoing process concerned with answering two questions: what constitutes satisfactory or unsatisfactory conducts, and who is accountable to whom? Both the private care providers and the municipal regions that finance them make continuous efforts to shape the answers to these questions by drawing on different forms of accounting information, norms, and influence in the course of their accountability processes. These local processes are affected by and interact with a surrounding network of direct and indirect accountability relationships between national supervision agencies, the media, elderly care clients, clients’ families, and the care providers’ and regions’ own hierarchies. The study argues that the dilemmas created by this network mean that care providers and regions are on the one hand trying to influence their mutual accountability processes to their own advantage, while on the other working as one unit to navigate overlapping areas of accountability, mutual dependency, and the unpredictability of external demands. / <p>Diss. Stockholm : Stockholm School of Economics, 2014</p>