Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk. Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum. Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.

Denna studie syftar till att synliggöra karakteristiska drag på lexikal nivå i narrativa texter skrivna av elever utan lässvårigheter samt likheter och skillnader på lexikal nivå mellan texter skrivna av elever utan och i lässvårigheter. Att undersöka skrivande på lexikal nivå hos elever utan lässvårigheter i jämförelse med elever i lässvårigheter är angeläget mot bakgrund av att både den språkliga förmågan och läsförmågan (däribland den lexikala kunskapen) utgör centrala komponenter i skrivandet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den interna processnivån i Chenoweth och Hayes (2001) modell av skrivprocessen: A Model of Written Language Production. Tjugofyra texter skrivna av elever utan lässvårigheter har analyserats utifrån fem olika mått på lexikal nivå: antal ord, lexikal densitet, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Medelvärden för dessa mått har beräknats. Som jämförelsematerial användes motsvarande lexikala mått för 40 elever i lässvårigheter i Levlin och Waldmann (2017). Statistiska analyser har genomförts för att fastställa signifikanta skillnader mellan elevgrupperna. Det övergripande resultatet som framkommer är att elever utan lässvårigheter uppvisar en högre lexikal nivå än elever i lässvårigheter. Det finns signifikanta skillnader mellan elevgrupperna för antal ord, adjektivdensitet, lexikal variation och andel felstavade ord. Lexikal densitet uppvisar däremot ingen signifikant skillnad mellan elevgrupperna. Våra resultat visar på att det är viktigt att inkludera stöttning av elevers läsförmågor i skrivundervisningen då läsförmågan är en betydande komponent i skrivutvecklingen.

My paper deals with SMS and IM language's impact on students' language in school. Text messaging and instant messaging involves several simplifications and abbreviations for the user to be able to write quickly and short but in the same time have made them understood by the recipient. The spelling, punctuation and use of capital letters are also of a secondary importance when writing via the text chat. My purpose with this paper is to investigate the prevalence of SMS and chat language in student texts, using students in the senior level. My respondents were asked to answer a questionnaire and write a text to a picture. Five representative texts were picked out and recorded in the survey along with all the answers from the questionnaire. The results of the survey show that there are a few traces of SMS and chat language such as lack of punctuation, a few abbreviations and a few English words , but also that the students do well with code switching. / Min uppsats behandlar sms-och chattspråkets inverkan på elevernas texter i skolan. Sms- och chattspråket innefattar ett flertal förenklingar och förkortningar för att användaren ska kunna skriva snabbt och kortfattat men samtidigt kunna göra sig förstådd hos mottagaren. Stavningen, interpunktionen och bruket av versaler är dessutom av underordnad karaktär då skriftspråkandet som sker via sms eller chatten ska gå snabbt och likna ett vanligt samtal. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka förekomsten av sms-och chattspråket i elevernas texter genom att använda mig av ett antal elever i en sjundeklass. Mina respondenter fick besvara en enkät, fylla i en förkortningsordlista samt under viss tidspress skriva en kort text till en bild. Fem representativa texter plockades därefter ut och redovisas i undersökningen tillsammans med samtliga enkätsvar. Resultatet av min undersökning visar att det finns vissa spår av sms-och chattspråk såsom avsaknad av interpunktion, några förkortningar och några engelska uttryck, men också att eleverna lyckas bra med kodväxlingen.

Sammandrag Många undersökningar har visat att det inte råder likvärdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsätta belysa ett sådant problem och betona vikten av likvärdig bedömning kan vi nå en förändring mot det bättre. Syftet med detta arbete är att studera hur ett urval lärare och lärarstuderande betygsätter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sätta dem i relation till den nya lärarutbildningen och dess innehåll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrån samma kursplan. Kursplanen ger alltså utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nå nationell likvärdighet i betygsättningen.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet. Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev.

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever. Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt. Undersökningen visar dessutom att högpresterande elever vanligtvis särskriver två sammansatta substantiv, medan lågpresterande elever även gör särskrivningar på ord som inleds med ett förstärkningsprefix. En slutsats som kan göras är att hypotesen kan verifieras. Vidare kan utläsas att pedagogen till viss del accepterar särskrivning i det svenska språket. Bedömningen av nationella prov bygger på övergripande färdigheter som bland annat läsförståelse och problemlösning, därför är det av stor betydelse att undervisningen pedagogen bedriver problematiserar stavning och grammatik. Har eleverna tagit till sig kunskapen i undervisningen kan pedagogen se ett en utveckling vid bedömning av nationella prov.

Den föreliggande studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag av 20 elevtexter skrivna av elever som har läst kursen svenska 1 på gymnasiet och som har fått betyget A på sina texter i det nationella provet. I enlighet med kunskapskraven för betyget A ska eleven använda ett varierat och välformulerat språk, vilket ligger till grund för denna studies undersökningsvariabler, elevtexternas nominalkvot och variation av fundamenten. Resultatet analyseras utifrån ett genusperspektiv med syftet att se om det framkommer några språkliga könsskillnader i mitt material. Resultatet skiljer sig en del från den tidigare forskningen, men skillnaderna är små eftersom det i mitt material är svårt att urskilja tendenser till könsskillnader mellan flickors och pojkars nominalkvot och deras variation av fundamenten. Däremot är skillnaderna inom de egna grupperna betydligt större. Pojkarna som grupp har de lägsta respektive högsta nominalkvotvärdena, medan flickorna som grupp har relativt jämnhöga nominalkvoter som närmar sig bruksprosans. I jämförelsen mellan flickornas och pojkarnas variation av fundamenten framgår inga tydliga skillnader könen emellan, utan även i detta fall är det snarare inom de egna grupperna som skillnaderna är påtagliga. Undersökningen visar däremot tendenser till samband mellan skrivuppgiftens ämne och elevtexternas nominalkvot och deras variation av fundamenten.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas. Utifrån resultaten från variabelanalysen utförs sedan en kvalitativ jämförelse där ett fåtal texter fungerar exemplifierande. Resultaten visar att F-texterna i undersökningen innehåller större andelar stavfel än E-texterna. De innehåller även något större andelar felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel, men här är skillnaderna mellan E- och F-texterna mycket små. Den kvalitativa jämförelsen visar också att språkriktigheten verkar ha varit en bidragande orsak till att några av F-texterna har tilldelats ett F i betyg, men att andra F-texter har tilldelats ett F av andra orsaker. Slutsatsen är att vissa skillnader i språkriktighet finns mellan E- och F-texter, samt att språkriktigheten fortfarande verkar spela in vid betygsättning, men för att resultaten ska bli statistiskt säkerställda behövs ett större material.

Syftet med examensarbetet var att genom fallstudier i två klasser i årskurs 3 undersöka elevers skrivande och elevers uppfattningar om sitt skrivande utifrån berättande texter som de skrivit på datorn eller för hand. Syftet var även att undersöka hur lärare arbetar med skrivande i sina respektive klasser där den ena klassen fokuserar traditionella skrivmetoder, med utgångspunkt i att skriva texter för hand och den andra klassen fokuserar användandet av digitala skrivverktyg genom metoden ASL (Att skriva sig till läsning) och Sandvikenmodellen. Med utgångspunkt från studiens teoretiska perspektiv studerades skrivandet utifrån produkt och process, samt utifrån skrivverktyg. För att få en mer fullständig bild av det vi studerade valde vi att utgå från flera olika metoder i våra fallstudier. Analysen av elevtexter kompletterades därför med semistrukturerade intervjuer med såväl elever som lärare. De berättande texterna analyserades utifrån hur de var uppbyggda i sin makrostruktur (genre) och mikrostruktur (textbindning), enligt bedömningskriterier med utgångspunkt i tidigare forskning om textanalys. Intervjuerna skrevs ner ordagrant och analyserades efter återkommande mönster i respondenternas uttalanden. Studiens resultat visade att undervisningen i klasserna utgått från olika utgångspunkter i såväl skrivprocess som skrivverktyg. Flertalet elever i båda klasserna producerade emellertid texter enligt den berättande genrens struktur. Det som främst skilde produkterna åt var användandet av dialog och talspråk. I processen visade sig skillnaderna främst i elevernas planering och revidering av text. I valet av skrivverktyg valde eleverna att använda det verktyg de var mest vana vid, penna eller dator, trots att båda klasserna var överens om att texter blir finare och tydligare när de skrivs på datorn. I analysen av fallstudiernas resultat fokuserades likheter och skillnader, vilket belyste det gemensamma och unika för varje klass. Resultaten av elevers skrivande i två klasser i årskurs 3 visade således på två effektiva men olika gestaltningar av läs- och skrivundervisning

Denna uppsats undersöker elevtexter från nationella provet i svenska som andraspråk före och efter skolreformen 2011. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka fyra textmått som i tidigare forskning har tytt på textkvalitet i elevtexter, då textmåtten har korrelerat med högre betyg. Vidare ämnar undersökningen ta reda på om resultatet för textmåtten har förbättrats över tid. Detta har gjorts genom att studera elevtexter från två olika år, då två olika kursplaner var verksamma. Materialet i denna uppsats består av två textkorpusar med 30 elevtexter från 2012 och 30 elevtexter från 2019. Analysverktyget Swegram har använts för att ta fram värden för nominalkvot, ordlängd, textlängd och ordvariation som vidare har analyserats. Resultatet visar att tre av fyra textmått korrelerar med betygsstegen i båda textkorpusarna. Det enda textmåttet som inte följer betygsstegen är textlängd. Vidare visar resultatet att värdena för samtliga textmått har stigit från 2012 till 2019. Min tolkning är att ökningen av värdena kan vara en följd av förändringarna i kursplanen från 2011.