This study's aim is to evolve knowledge about formative assessment of writing by investigating how pupils in grade 5 in elementary school rewrite their narrative stories based on their teachers feedback in writing. The questions that will be answered is; What type of formative assessment does the teacher provide the students with? and How do the students rewrite their narrative stories based on the teachers formative assessment? The study builds on a text analysis which is based on two theories. The first one is Hoels (2001 s. 27) text triangle and the second one is Lundahl's (2014) definition and categorization of formative assessment. The material which was used in the analysis was eleven student's first draft of their narrative stories, the teachers feedback on their work and the student's final work. The result showed that many students have problems with rewriting their texts on a global level, which was when the teacher gave feedback that withheld information regarding the text's structure and "red thread". Usually this problem is shown on students who are considered to be inexperienced writers. Their focus normally ended up on the more concrete feedback on the local level which the teacher commented on. This usually inheld information abaout punctuation marks and incorrect spelling. This feature i known as sliding down. The result however showed that the more experienced students had developed strategies to be able to switch between the different levels. The teacher's comments on the global level were mostly connected to the tasks matrix which helped clarify the purpose for the pupils. However every student recieved comments regarding spelling which took away the focus on comments regarding the text as such.

Syftet med denna undersökning är att studera förekomsten av grammatiska metaforer (GM) i form av nominaliseringar i elevtexter från det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs nio. Begreppet GM avser icke-typiska realiseringar av betydelser där GM till exempel kan vara en nominalisering – en process som uttrycks som ett substantiv (ex: tävling, trygghet) istället för ett verb (ex: tävla) eller ett adjektiv (ex: trygg). Vid användning av GM blir texter mer informationstäta och abstrakta eftersom språket packas ihop. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, i vilken GM spelar en viktig roll. Materialet utgörs av 60 elevtexter, fördelat på 30 elevtexter i svenska och 30 elevtexter i svenska som andraspråk. Av dessa 30 texter har 15 tilldelats betyget E och resterande hälft betyget B. I texterna undersöks fördelningen av GM av typen nominalisering av process och nominalisering av egenskap, förekomsten av GM i förhållande till betyg och ämne samt de mest använda GM. Resultatet visar att det förekommer betydligt fler GM av typen nominalisering av process än egenskap och att elevtexter som bedömts betyget B innehåller högre andel GM än elevtexter som tilldelats betyget E. Vidare visar resultatet att förekomsten av GM i förhållande till ämne är jämnt fördelat, med endast en GM i skillnad. Vad gäller de mest använda GM visar undersökningen att det finns 12 olika ord som är frekvent återkommande i elevtexterna, vilket förklaras genom provuppgiftens utformning och instruktioner.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.

The main purpose of this study is to analyze texts written by pupils during the national test in the subject Swedish for grade 9 in order to identify and illustrate how they have met the instructions for the writing task including genre. The texts have been analyzed using Palmér & Östlund-Stjärnegårdh’s (2005) model for student text analysis. This model has been supplemented by studying word and sentence length, as well as indexes for level of readability (LIX) and word variation (OVIX) in order to illustrate possible differences in a gender perspective. The results of this study are in line with previous research, as the girls’ texts are longer and more descriptive, while the boys’ texts are shorter and show a wider range of word variation. The pupils have succeeded in fulfilling the genre and have to a large extent met the task instructions, producing communicative and engaging writing. However, the results of the analysis would have further improved and developed the texts.

Studiens syfte är att undersöka elevers berättelseskrivande i relation till lärarens skrivundervisning på lågstadiet utifrån de resurser som erbjuds i undervisningen och som kan stötta eleverna i textskapandet. Studien baseras på ett observerat lektionstillfälle och på analyser av elevtexter. Av de texter som samlats in analyserades fyra på djupet.   Det övergripande resultatet visar att det finns spår av lärarens undervisning i elevernas texter. Exempelvis syns spår av den textstruktur som läraren delgav eleverna vid genomgången och andra resurser som fanns till hjälp under aktiviteten. Studiens slutsats är att lärarens ordval och de resurser för meningsskapande som används i skrivundervisningen verkar ha påverkat elevernas texter och i viss mån styrt texternas innehåll.

Studiens syfte är göra en stilanalys på ord, sats- och meningsnivå. Vidare är syftet även att undersöka vilken information en kvantitativ stilistisk analys kan ge läraren om elevens skrivande. För att uppnå syftet har tio argumenterande texter från årskurs 6 analyserats på ord- sats- och meningsnivå. I studiens undersökta texter, argumenterande texter, visas det att texter som har en nominalkvot under 1,0, exempelvis elevtext C med en nominalkvot på 0,7, behöver träna på att skriva mer avancerat. Andelen långord, ord som är längre än sex bokstäver i en text, spelar också roll för kvaliteten i en text. Detta visas i min studie genom elevexemplen C och D. Elev D har färre löpord än elev C men fler långord, vilket visar på ett mer avancerat skrivande. Analysen på sats- och meningsnivå i den undersökta studien visar att elevers användning av skiljetecken var låg, eleverna använde för få syntaktiska meningar och många vardagliga bisatser. Genom att lärare gör en stilistik analys kan de få information om elevtexternas kvalitet samt vad eleverna behöver utveckla i sitt skrivande. Den stilistiska analysen visar om eleven har skrivit en vardaglig eller en avancerad text, om ordvariationen i texten, om en text är skriven med nominalstil eller verbal stil och om elevernas texter består av grafiskt eller syntaktiskt skrivna meningar.

Undersökningen syftar till att studera hur lärare arbetar med återkoppling för att utveckla elevens skriftliga språkkunskaper i förhållande till kunskapskrav. Ett delsyfte är att även undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser med återkoppling på elevtexter som strategi för att utveckla elevens skriftliga språkkunskaper. Undersökningen utgår ifrån forskningsfrågorna om hur lärare tolkar Skolverkets kunskapskrav, hur lärare arbetar med återkoppling på elevtexter samt hur lärare uppfattar möjligheter och utmaningar med att ge återkoppling på elevtexter. Denna undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod, baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med yrkesverksamma utbildade lärare i ämnet svenska. Undersökningen visar att lärarna tolkar kunskapskraven likstämmigt, men upplever att de är komplexa. Vad gäller återkopplingen på elevtexter konstateras att lärarna anpassar arbetet med återkoppling efter tid, arbetsbelastning, men också utefter eleven och den aktuella skrivuppgiften. Gemensamt för lärarna i studien är att det uppfattas som viktigt att utveckla språket, samt att en sådan utveckling sker ligger hos både läraren och eleven. / This paper investigates how teachers work with feedback to improve the student’s written language, in relation to the syllabus. Moreover, this paper intends to distinguish what opportunitiesand challenges teachers face during their work with feedback regarding the student's writtenlanguage. The study emanates from the following research questions: How do teachers interpret the language criteria in the syllabus, how are the teachers working with feedback to improve students’ written language, and at last, what challenges and opportunities do the teachers experience during the work with feedback regarding the student's written language? The survey is based on a qualitative method, more specifically semi structed interviews with respondents teaching swedish in upper secondary school, in Sweden. The study shows that teachers tend to interpret the criteria in the syllabus uniformly, despite the complex formulations there are. It was also found that teachers’ feedback is adjusted to time, workload, but also the current writing assignment. The study also shows that the teachers interviewed, believes that the students’ development in written language is important and that both teachers and students are responsible for that such development is taking place

This is about how pupils in years 4 to 6 of compulsory school and their teachers make meaning in teaching activities and texts. The aim of the study is to investigate the teaching and learning of writing and the pupils’ discursive texts. Another aim is to use linguistic theories and develop methods and analytical concepts for studying teaching practices. Sources for the material are the teaching practices in two classes, the teachers and the pupils. The field studies lasted for two years, consisting of observations and interviews. Twelve pupils’ texts and four writing projects are studied in depth. The theoretical framework is linked to systemic functional linguis­tics, critical discourse analysis, dialogical conception of language and new literacy studies. Analytical tools are also derived from rhetorical structure theory, relief theory and theory of text sequences. These tools have been adap­ted and are also applied in the analysis of the teaching practice. To analyse pupils’ meaning making in their texts, a theory of mobility in texts is used. The analyses show two different categories of texts and teaching practices. The hierarchically composed texts are characterized by hierarchies concerning the entire text. The sequentially coupled texts are charac­terized by many vague relations between text entities. One conclusion is that the students in the hierarchically composed texts develop knowledge during writing. They make meaning recursively when writing and they seem to grasp the text as a whole in a way they do not in the sequentially coupled ones. In the sequentially coupled texts, pupils seem to develop knowledge mostly before they write the text, rather than during the writing. In the hierarchically composed practice the pupils deepen their knowledge about text. The result can be interpreted as showing that pupils primarily need education about global text levels in order to develop text knowledge and subject knowledge. Teaching practice seems to promote all pupils’ meaning making if the practice is characterized by many interpersonal relations in the chains of spoken and written texts and if pupils learn to write texts that can structure their meaning making in a functional way.

Studien har som mål att undersöka om stödord är en fungerande metod för att välja ut relevant information ur en faktatext i två klasser i årskurs 3. 31 elever deltar i studien. Eleverna väljer stödord ur en text de läser och skriver sedan en egenproducerad text med utgångspunkt i källtexten. Teoretiskt vilar studien på systemisk funktionell lingvistik (SFL) vilket innebär en funktionell språksyn. Vi utgår från de ideationella och textuella metafunktionerna och analyserar materialet utifrån, deltagare, process, omständighet och basgenre. Analysen fokuserar på elevtexternas innehåll, struktur och de ämnesspecifika och genrespecifika stödorden. Resultatet visar att elevernas stödord är i högre grad ämnesspecifika och genrespecifika än allmänspråkliga. Eleverna använder stödorden för att skriva en beskrivande text. Dock visar resultaten även att eleverna skriver av en större mängd av källtexterna och formulerar få omständigheter. Därmed visar resultatet att eleverna i årskurs 3 har svårt att använda stödord som metod vid textbearbetning. Däremot anser vi att stödord som metod fungerar i årskurs 3

Studiens syfte var att undersöka stavningen i 20 elevtexter skrivna av elever som antingen var i eller utan lässvårigheter när de gick i årskurs 2. Undersökningen fokuserade på stavningens korrekthet och olika typer av stavfel samt jämförde likheter och skillnader mellan texterna skrivna av elever i och utan lässvårigheter. Materialet bestod av elevtexter som skrevs under den fria narrativa skrivuppgiften i det nationella ämnesprovet i svenska i årskurs 3. Tio av elevtexterna var skrivna av elever som var i lässvårigheter i årskurs 2 och tio texter var skrivna av elever utan lässvårigheter i årskurs 2. För att kunna besvara studiens första forskningsfråga skapades frekvenslistor som presenterade antalet korrekt och inkorrekt stavade ord. För att kunna besvara studiens andra forskningsfråga användes analysmetoden Spelling Sensitivity Score (Masterson & Apel, 2010) där varje ord i elevtexterna analyserades med avseende på korrektheten i fonem-grafem-korrespondensen genom poängsättning från 3–0. Ett korrekt stavat fonem fick 3 poäng. Fonologiska stavfel tilldelades 2 poäng, ortografiska stavfel 1 poäng och utelämnade/tillagda grafem 0 poäng. Resultaten visade att eleverna utan lässvårigheter skrev texter med en signifikant större andel korrekt stavade ord än eleverna i lässvårigheter och att eleverna i lässvårigheter skrev texter som innehöll en signifikant större andel fonologiska stavfel än eleverna utan lässvårigheter. Vidare visade resultaten att texterna skrivna av eleverna utan lässvårigheter uppvisade en marginellt större andel ortografiska stavfel och utelämnade eller extra tillagda grafem än texterna skrivna av elever i lässvårigheter. Sammantaget antyder våra resultat att det är viktigt att stärka den fonologiska medvetenheten hos elever i lässvårigheter för att utveckla deras stavningsförmåga.