Bedömning kan stödja och utveckla elevers lärande om informationen från bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen. Bedömningen används då framåtsyftande, formativt. Syftet med studien var att få en bild av hur elever i årskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sätta detta i relation till hur lärare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lärarenkäter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och läxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad från lärarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervägande formativ. Slutsatser som kunde dras var att det verkar råda både förvirring och okunskap kring begreppet formativ bedömning. Ett bättre namn borde vara formativ undervisning eftersom det handlar om ett förhållningssätt till undervisning där lärare använder sig av olika strategier för att anpassa undervisningen i syfte att öka elevers lärande. Det krävs att lärare får hjälp att få syn på sin praktik för att kunna utveckla densamma. I detta arbete kan även eleverna användas som läranderesurser för sina lärare.

Syftet med denna var att undersöka hur selektiva traditioner framkommer i elevers uppfattningar om ämnet geografi som går i årskurs 9 samt om det går att finna någon utveckling av ämnet under 2000-talet. Metoden som tillämpades i studien har bestått av en kvalitativ forskning med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Totalt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på tre olika skolor i Uppsala. Fokusgruppsintervjuerna bestod totalt av 17 elever med fem respektive sex elever i varje fokusgrupp. Vidare i dessa fokusgruppsintervjuer fick eleverna argumentera och resonera med varandra angående deras uppfattningar och inställningar kring geografiämnet.Resultatet utifrån elevernas svar påvisade då att selektiva traditioner utgör en stor del av vad eleverna förknippademed geografiämnets innehåll. Detta ligger till grund för den starka namngeografiska tradition som visat sig finnas i mellanstadiet. Samtidigt var de flesta eleverna inne på att under högstadiet har inte deras undervisning präglats av selektiva traditioner. Ämnesinnehållet under högstadiet har då påverkat elevernas inställning till geografiämnet då de flesta elever tappat intresset för ämnet och menar att det numera inte är lika roligt som det var tidigare.

In today´s society we are surrounded by technology that constantly is evolving and it is interesting to explore how primary school students experience the technology. The purpose of the study is to contribute with more knowledge of how students in the age of seven to nine years old perceive the subject technology and what the interest in technology looks like. It is also investigated if there are any gender differences in perception and interest in technology in the younger ages.  The study has a qualitative method approach, and the material has been colected by interviewing nine students in primary school. The data has been analyzed based on a phenomenographic perspective. A central result was that pupils connect technology to high technology like computers and phones. It was also found that pupils in this age have a generally interest and a curiosity about technology, some pupils more and some pupils less.

Denna studie syftar till att belysa mellanstadieelevers uppfattningar om bedömning i svenska, med fokus på skrivande. Studien utgår från tre forskningsfrågor där den första frågan syftar till att besvara i vilka situationer i undervisningen eleverna upplever att de blir bedömda på sina texter. Den andra frågan fokuserar på vilka sätt eleverna beskriver att deras texter blir bedömda och den tredje frågan syftar till att besvara vad eleverna uppfattar att bedömningen fyller för funktion. Som teoretisk utgångspunkt för studien används bedömningsforskning som både fokuserar på formativ och summativ bedömning. Därtill används relevanta bedömningsbegrepp och skolans styrdokument som referensram. Forskningsfrågorna besvaras med elevintervjuer som datainsamlingsmetod. Materialet består av 15 elevintervjuer i årskurs fem och sex. Eleverna ställde frivilligt upp på intervju, och samtycke mottogs av både elever och vårdnadshavare. Resultaten som framkommer vid en innehållsanalys av det insamlade materialet liknar tidigare forskningsresultat. Resultaten visar att det är viktigt att läraren är tydlig och explicit beskriver när bedömning sker, hur den kommuniceras och vad lärandemålen är. Elevernas attityd till bedömning påverkar även bedömningens effektivitet. I resultatet framkommer dessutom att majoriteten av den bedömning eleverna uppfattar är summativ och framförs i slutet av ett arbete.

Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass. Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider. Trots att eleverna hade undervisats av samma lärare, vid samma tillfälle, tidigare på terminen om orsakerna till årstider, hade eleverna skilda uppfattningar av dessa. Högstadieeleverna gav uttryck för att de uppfattade orsakerna till årstider på samma sätt om lärarstuderande, vars uppfattningar undersökts i tidigare forskning. Det är således mycket viktigt att som lärare vara medveten om att elever i en och samma klass har olika uppfattningar av samma fenomen för att kunna anpassa undervisningen därefter och på så sätt få eleverna att förstå att en svala gör ingen sommar – men solens varierande instrålning på grund av jordens lutning gör det. / This study was an attempt to explore the conceptions of one group of students in the 7th grade about the reasons for seasons. The students were asked to, in writing, explain their conception about the reason for seasons. The study was inspired by phenomenography and the answers were categorized by comparing similarities and differences among a number of quotes taken from the answers of the students. Through the analysis, four qualitatively different conceptions were found, within one and the same group of students. The categories, each representing one kind of conception, “the luminous flux”, “the earth’s axis is inclined”, “the earth’s position in orbit” and “the distance between sun-earth varies” were found as conceptions of the reason for seasons. You might wonder how students, who have been taught of reasons for seasons by the same teacher, are able to develop four different kinds of conceptions of the phenomenon. It is very important for a teacher to have in mind that students have different conceptions of the same phenomenon and this study might help teachers to improve their teaching and help the students come to a deeper understanding of reasons for seasons.

<p>Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass.</p><p>Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider. Trots att eleverna hade undervisats av samma lärare, vid samma tillfälle, tidigare på terminen om orsakerna till årstider, hade eleverna skilda uppfattningar av dessa. Högstadieeleverna gav uttryck för att de uppfattade orsakerna till årstider på samma sätt om lärarstuderande, vars uppfattningar undersökts i tidigare forskning. Det är således mycket viktigt att som lärare vara medveten om att elever i en och samma klass har olika uppfattningar av samma fenomen för att kunna anpassa undervisningen därefter och på så sätt få eleverna att förstå att en svala gör ingen sommar – men solens varierande instrålning på grund av jordens lutning gör det.</p> / <p>This study was an attempt to explore the conceptions of one group of students in the 7th grade about the reasons for seasons. The students were asked to, in writing, explain their conception about the reason for seasons. The study was inspired by phenomenography and the answers were categorized by comparing similarities and differences among a number of quotes taken from the answers of the students.</p><p>Through the analysis, four qualitatively different conceptions were found, within one and the same group of students. The categories, each representing one kind of conception, “the luminous flux”, “the earth’s axis is inclined”, “the earth’s position in orbit” and “the distance between sun-earth varies” were found as conceptions of the reason for seasons. You might wonder how students, who have been taught of reasons for seasons by the same teacher, are able to develop four different kinds of conceptions of the phenomenon. It is very important for a teacher to have in mind that students have different conceptions of the same phenomenon and this study might help teachers to improve their teaching and help the students come to a deeper understanding of reasons for seasons.</p>

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen är ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, på Fäladsgården, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag få fördjupad förståelse för hur eleverna uppfattar och använder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lärarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolår sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det är dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i ämnet ligger till grund för arbetet.Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden är positiva, men att de efterfrågar kompletterande kommentarer till den. De önskar också mer tid för att bli väl förtrogna med innebörden i matrisen. Uppsatsens slutsatser, som har genererat en teori om aktivitetens betydelse och en arbetsmodell, kan väl peka ut inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan även i andra ämnen än svenska och på andra skolor som använder matriser för ökat lärande. / The purpose of this essay is to examine pupils’ perceptions and experiences of scoring rubrics in Swedish. The essay is part of a of school development project focusing on knowledge, assessment and on the Individual Development Plan, at Fäladsgården, a compulsory school, in Lund, Sweden. In the survey, I want to achieve a deeper understanding of how pupils perceive and use scoring rubrics, and what they need to obtain a constructive feedback.Eleven qualitative interviews with pupils in school year seven and nine were carried out in December 2008 and January 2009. These pupils’ views are the basis for the paper.The results of the survey show that the pupils’ perceptions of the scoring rubrics are basically positive, but that they are asking for additional comments on it. They also want more time to familiar with the meaning of the scoring rubrics. The conclusions of this essay, which have generated a theory of the importance of the activity and a working model, may well indicate the continued development of this particular school and other schools, which use scoring rubrics for enhanced learning.

Skolan har ett viktigt uppdrag när det gäller att undervisa om källkritik och att träna kritiskt tänkande, som har stärkts ytterligare genom den senaste läroplanen från 2022 för grundskolan. För att värna om demokratins grundpelare där yttrandefrihet är en viktig del, behöver våra unga medborgare lära sig att se igenom desinformation och konspirationsteorier av olika slag. I en värld där information är en färskvara är det också viktigt att kunna bedöma om källan är aktuell och adekvat och att kunna skilja ut de trovärdiga källorna i mängden och våga lita på dessa. Syftet med studien är att genom en vetenskaplig teori kring källkritik och kritiskt tänkande, lyfta fram mellanstadieelevers upplevelse av vad som gör en källa trovärdig eller inte trovärdig, som ett bidrag till den fortsatta forskningen. Det empiriska underlaget samlades in genom tre olika fokusgruppssamtal med elever i årskurs fyra och sex på en mellanstadieskola på en mindre ort i södra Sverige. Studien visar att eleverna utgår från sina erfarenheter och förkunskaper när de bedömer om en källa är trovärdig eller inte. Där eleverna själva saknar kunskaper för att kunna göra en bedömning använder de sitt sociala nätverk för att vikta trovärdigheten hos information och källor. Deras resonemang visade att de hade ett kritiskt tänkande när de sökte information, även om deras kunskaper kring bakomliggande faktorer och dolda agendor var begränsade. Didaktiskt behöver lärare i samhällskunskap vara uppmärksamma på när elevernas förkunskaper gör att de tolkar information och källor på ett mindre kritiskt sätt än de borde. Eleverna behöver kunna ta både det abstrakta och det konkreta i beaktande när de viktar information och källor, förstå processer bakom och på ett djupare plan. ”Kunskap är makt”, som filosofen Francis Bacon uttryckte det. / The school has an important mission in teaching source criticism and training critical thinking, which has been furthermore strengthened by the latest 2022 curriculum for the Swedish middle school. To protect the pillars of democracy where freedom of speech is an important part, we need to teach our young citizens to see through misinformation and conspiracy theories of various kinds. In a world where information is a fresh commodity, is it also important to be able to assess whether the source is current and adequate and to be able to distinguish the credible sources from the crowd and dare to trust them. The purpose of the study is to, through a scientific theory around source criticism and critical thinking, highlight middle school students’ experience of what makes a source credible or not credible, as a contribution to the continued research. The empirical data was collected through three different focus group discussions with pupils in grades four and six at middle school in a small town in southern Sweden. The study shows that students rely in their experiences and prior knowledge when they judge whether a source is credible or not. Where the students themselves lack the knowledge to be able to make an assessment, they use their social network to weight the credibility of information and sources. Their reasoning showed that they had critical thinking when seeking information, although their knowledge of underlying factors and hidden agendas was limited. Didactically, social studies teachers need to pay attention to when pupils’ prior knowledge causes them to interpret information and sources in a less critical way than they should. Students need to be able to take both the abstract and the concrete into account when weighing information and sources, understand processes behind and on a deeper level. “Knowledge is power”, as the philosopher Francis Bacon put it.

Children’s literature that includes characters with functional variations is viewed as a tool to increase understanding in classrooms. However, this assumes that the characters are portrayed in a good light and present a positive image to pupils. The purpose of the study is to investigate how the functional variation of autism is portrayed in the book The Dog that Saved Christmas (2018) and whether there are any similarities or differences regarding student perceptions of the main character. Qualitative text analysis and semi-structured interviews with nine students constitute the essay method. The interviews are coded by using thematic analysis. The book content and student reasoning are both further analyzed from a norm-critical perspective. The result shows that there is no uniform image of the character with the functional variation of autism as only positive or negative. Instead, a combination of both these emerges. Where the student perceptions emerge most clearly is also where certain similarities and differences with the book's depiction can be discerned.