Miniräknaren har en stor del i dagens matematikundervisning på gymnasieskolan. Om detta är bra eller dåligt går åsikterna verkligen isär, men vad tycker gymnasisterna själva om sitt eget användande av miniräknaren? Målet med uppsatsen är att få en bild av just detta. I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgår tydligt att eleverna ska behärska räkning både med och utan miniräknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta har problem med bland annat teckenbyten, bråkräkning samt rot och potensuttryck. Arbetet har bestått i tre delar. Först studerades tidigare forskning i ämnet sedan gjordes en undersökning och till sist sammanställdes resultaten och kring dessa drogs slutsatser. Undersökningen var upplagd som en enkätundersökning med en blandning av öppna frågor och frågor med färdiga alternativ. Resultaten visar att gymnasisterna använder sina räknare i stort sett hela tiden. De är dock medvetna om att för mycket användande av räknaren kan ge vissa konsekvenser som till exempel att de blir sämre på huvudräkning. Respondenterna har, precis som de tidigare studierna visade, bristande kunskaper vad gäller rot och potensuttryck. Resultaten visar också att flickor är lite mer kritiska till sitt eget användande av miniräknaren. Flera av flickorna tycker att de använder räknaren lite för mycket och de tycker de ska klara mer utan räknare än vad pojkarna gör.

Syftet med det här arbetet är att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lärande. Detta är ett område som är intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjälpa elever i lärandet. Därför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvärdera datorns prestanda som ett lärandeverktyg. Undersökningen har genomförts på två gymnasieskolor, en i Halland och en i Småland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfällen. Eleverna har intervjuats i grupper om tre till fyra personer, och samtalen har spelats in med en diktafon. Det empiriska materialet har sedan transkriberats så nära talspråket som möjligt, och därefter kategoriserats och analyserats. Den teoretiska utgångspunkten som vi kopplar vårt arbete till är Säljös (2008) sociokulturella perspektiv. Säljö lyfter fram artefakter som ting som hjälper det mänskliga tänkandet, men betonar att dessa ting inte ersätter människors egna kognitiva processer, utan istället förbättrar och preciserar dem. Tidigare forskning visar inte entydigt på att datorn hjälper eller stjälper elever i lärandet. De visar snarare en mer mångfasetterad bild där situationen styr dess betydelse för lärandet. Utvärderingen av projektet En-till-En i Falkenberg visar på övervägande positiva uppfattningar kring datorn och dess användning bland eleverna. Till skillnad från Falkenbergsstudien visar vår undersökning att eleverna till största del uppfattar närheten till datorn som ett hinder för lärande. Det är i huvudsak de sociala medierna, så som Facebook och bloggar som uppfattas som distraherande vid användandet av datorn, då det är lättillgängligt och lockande att gå in på dessa forum istället för att hålla skoluppgiften i fokus. Resultatet visar även, som tidigare forskning antyder, att datorns effekter på lärandet inte är enkelriktat, utan beror på elevens självdisciplin och situationen när datorn används.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails. Pupils in secondary school often have a negative attitude towards mathematics, as revealed both by review of previous research and survey. The attitude to mathematics has also deteriorated recently. To improve students' knowledge in mathematics and reverse the negative trend that started, we should make radical changes in teaching. The textbook should no longer be the focus of teaching, but teachers should use diverse methods and tools that make best efforts to capture all students and promote their knowledge. / Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Matematikundervisning och dess utformning är därför utgångspunkt i en ständigt pågående diskussion bland forskare, skolledare, politiker, lärare och andra som alla tror sig veta bäst om hur undervisningen bör se ut för att i största möjliga mån höja elevernas kunskapsnivåer i ämnet. Lärares arbetsmetoder har länge varit fokus för diskussioner och åsikterna om dessa går isär. Syftet med uppsatsen är således att studera elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning, med lärares metoder och verktyg i fokus, i förhållande till tidigare forskning i ämnet. Undersökningens metod har varit en enkätundersökning hos elever i grundskolans senare år, samt en textanalys av tidigare gjorda studier om detta. Vad som framgick av undersökningen var att läroboken har ett rejält övertag i matematikundervisningen i Sverige idag. Många elever är inte vana vid att arbeta på något annat sätt och vet därför inte heller vad de alternativa metoderna innebär. Elever i grundskolans senare år har ofta en negativ inställning till matematik, vilket framkom både av genomgången av tidigare forskning samt enkätundersökningen. Inställningen till ämnet har också försämrats på senare tid. För att förbättra elevers kunskapsutveckling i matematik och vända den negativa trend som inletts, bör vi göra radikala förändringar i undervisningen. Läroboken bör inte längre stå i centrum i undervisningen, utan läraren bör använda omväxlande metoder och verktyg som på bästa sätt ska fånga alla elever och främja deras kunskapsutveckling.

<p>Miniräknaren har en stor del i dagens matematikundervisning på gymnasieskolan. Om detta är bra eller dåligt går åsikterna verkligen isär, men vad tycker gymnasisterna själva om sitt eget användande av miniräknaren?</p><p>Målet med uppsatsen är att få en bild av just detta. I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgår tydligt att eleverna ska behärska räkning både med och utan miniräknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta har problem med bland annat teckenbyten, bråkräkning samt rot och potensuttryck.</p><p>Arbetet har bestått i tre delar. Först studerades tidigare forskning i ämnet sedan gjordes en undersökning och till sist sammanställdes resultaten och kring dessa drogs slutsatser. Undersökningen var upplagd som en enkätundersökning med en blandning av öppna frågor och frågor med färdiga alternativ.</p><p>Resultaten visar att gymnasisterna använder sina räknare i stort sett hela tiden. De är dock medvetna om att för mycket användande av räknaren kan ge vissa konsekvenser som till exempel att de blir sämre på huvudräkning. Respondenterna har, precis som de tidigare studierna visade, bristande kunskaper vad gäller rot och potensuttryck. Resultaten visar också att flickor är lite mer kritiska till sitt eget användande av miniräknaren. Flera av flickorna tycker att de använder räknaren lite för mycket och de tycker de ska klara mer utan räknare än vad pojkarna gör.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur tre grundskollärare beskriver sitt arbete med skönlitteratur i grundskolans årskurs 1. Syftet är också att fördjupa vår kunskap om vad som utgör de dominerande inslagen  i deras skönlitterära undervisning, vilka uppfattningar som deras elever har om den erbjudna undervisningen. Detta inom ramen för skönlitteratur. Studien är utförd med hjälp av två kvalitativa metoder, en enkätundersökning som genererat 63 elevsvar samt 3 semistrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs 1. De kvalitativa insamlingsmetodernas resultat visar på att de intervjuade lärarna arbetar med skönlitteratur kontinuerligt och till stor del utifrån böcker som de tror intresserar sina elever. Studien resulterade i fem arbetssätt som var dominerande i lärarnas skönlitterära undervisning. Dessa var; att koppla till eller skapa gemensamma erfarenheter, att arbeta kontinuerligt med, högläsning, tyst läsning och dramatisering av verken. Enkätundersökningen visade att en stor andel av eleverna anser att högläsning och tyst läsning är “superroligt” medan temaarbetet Barnboksveckan och boksamtal endast intresserade en dryg tredjedel av eleverna. Trots att majoriteten av elevernas generella uppfattningar om böcker som de läst eller hört kategoriserades som roliga. De slutsatser vi dragit från studiens resultat är att elevernas uppfattningar av den erbjudna undervisningen påverkas positivt av lärarnas relation till innehållet. Resultatet tyder även på att lärare, i denna studie, som inkorporerar alla aspekter av den didaktiska triangeln (se s.12) genererar undervisning som i större utsträckning uppfattas positivt av deras elever.

Det centrala i föreliggande studie är att utröna lärares och elevers uppfattningaroch upplevelser av bedömning i skolan. Lärare och elever är involveradei bedömning av kunskaper och kunskapsutveckling, varför det är avvikt att båda parters uppfattningar synliggörs, vilket i sin tur kan bidragatill en helhetsbild av bedömningsfenomenet.Genom enkät till lärare och intervjuer med 45 elever, representerandedet vi fortfarande benämner låg-, mellan-, och högstadiet, vill jag utrönahur det ovan relaterade förhåller sig.Lärare motiverar olika bedömningsmetoder beroende på ändamålet,varvid skriftliga objektiva lätt mätbara prov används i stor utsträckning.De flesta elever accepterar skriftliga kunskapsprov, då de tror att dennabedömningsform sporrar dem att lära sig mera och i sin förlängning resulterari betyg. Högstadieelever upplever det särskilt betungande när de periodvishar prov flera gånger i veckan. De hinner inte läsa på tillräckligt ochkänner prestationsängslan. Såväl hög- som lågpresterande elever uppleveroro/nervositet och stress kring provsituationer. Lärares uppfattning är attsvagpresterande elever är speciellt oroliga och tappar självkänslan, då deoftast misslyckas på skriftliga prov. Elever menar att de inte känner obehagvid lärares subjektiva bedömning och vid självbedömning. De vill visaoch utveckla sitt kunnande genom egen redovisning.

Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad är kunskap egentligen? Några grundskoleelevers tankar om kunskap och lärande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupils´ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka en grupp elevers syn på kunskap och sitt eget lärande. Därefter vill vi jämföra deras syn med den kunskaps- och lärandesyn som finns i läroplanen (Lpo 94). Vad vi vill veta är huruvida dessa olika perspektiv på kunskap sammanfaller eller inte. En kvalitativ metod i form av gruppintervjuer har använts för undersökningen. Resultatet har sedan tolkats och presenteras i sju övergripande teman. Resultatet visar att det råder både likheter och olikheter i elevernas respektive läroplanens sätt att se på kunskap och lärande. En likhet är att eleverna ofta ser på lärandet som en aktiv process. Eleverna tenderar att fokusera på konkreta områden både vad gäller vad kunskap är, varför och vad man ska lära sig.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers föreställningar om och erfarenheter av skolans demokratiuppdrag samt att tolka dessa till hur skolan sköter sitt demokratiuppdrag. För att definiera skoldemokrati har vi valt att konkretisera begreppet utefter Dahls fem demokratikriterier och Deweys definition av demokrati. Metodmodellen för uppsatsen är en kvalitativ studie med fokusgrupper med gymnasieelever. Tidigare forskning pekar på att skolan brister i sitt demokratiuppdrag, att skolan inte kan ses som en demokratisk arena och att elever inte bryr sig om demokrati i stort. Av resultatet utifrån elevernas svar framkommer en mer positiv bild av det hela.Eleverna får påverka under skolans ramar och de värnar om demokratin och ser vikten av kunskap för att bevara den. I analysdelen av resultatkapitlet så kopplar vi samman elevernas svar mot vår teoretiska utgångspunkt med Dahl och Dewey för att sedan i diskussionen operationalisera med tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att se vilka uppfattningar eleverna i årskurs 9 har om bedömningsmatriser inom biologi. Följande var frågeställningarna.   Hur uppfattar eleverna användningen bedömningsmatriserna? Hur uppfattar eleverna vad syftet är med bedömningsmatriserna? Elevperspektivet på bedömningsmatriser är ett område som det är relativt lite forskning kring.  Den vetenskapliga teorin i studien är fenomenografi eftersom det var elevernas uppfattningar studien handlar om. Materialet till studien har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att eleverna tycker att bedömningsmatriser är ett redskap som de kunde använda sig av. De ansåg att om bedömningsmatriser skulle hjälpa dem så måste de göras enklare och med mindre textflöde, samt att språket blev mer begripligt. Eleverna tyckte att bedömnings-matriserna var ett bra underlag vid återkoppling. I studien framkom också att läraren har en viktig del för att bedömningsmatrisen ska hållas levande.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen. Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex. möjligheter att resa) när de väljer spanska, å andra sidan de elever som drivs av en kombination av inre och yttre faktorer (t.ex. att det är kul och ger möjligheter att kommunicera). När det gäller synen på den egna språkanvändningen ser man en uppdelning mellan dem som har en stor tillförsikt inför framtiden och dem som är mer skeptiska till om de kommer att ha kvar särskilt mycket kunskaper i ämnet framgent. Det finns även ett visst samband mellan individer som har en positiv syn på sina framtida spanskkunskaper och dem som till viss del drivs av inre faktorer i sitt val av spanska. När det gäller elevernas beskrivning av hur de företrädelsevis studerar framträder en klar skillnad mellan dem som föredrar interaktionsinriktade aktiviteter som samtal, exponering för spanskspråkig kultur etc, och dem som främst fokuserar på individuella aktiviteter så som inlärning av glosor. Även här kan man se ett samband mellan ett stort fokus på interaktionsinriktade aktiviteter, delvis inre faktorer som motiverar valet av spanska och en positiv syn på det framtida språkanvändandet.