Bakgrund   Antalet patienter på akutmottagningar ökar globalt och patientsäkerhet rapporteras vara ett problemområde i hela världen. Miljön på akutmottagningen kännetecknas av hög arbetsbelastning, få resurser och lite tid. Detta kan uppfattas som rörig och oförutsägbar för patienten, vilket kan innebära utmaningar i mötet mellan de två parterna. Ett gott bemötande främjar egenmakt och ökar självkänslan vilket är avgörande för hälsa och välbefinnande medan ett bristande bemötande kan innebära konsekvenser för patienten. Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av bemötandet på somatisk akutmottagning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad metoddesign. Artiklarna samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet presenterades med två huvudkategorier: positiva upplevelser av bemötande och negativa upplevelser av bemötande. De positiva upplevelserna bestod av att bli informerad och vara delaktig, att bli respekterad och lyssnad på samt att bli behandlad som en egen person. De negativa upplevelserna bestod av upplevelser som att inte bli tagen på allvar, att känna sig bortglömd, att känna kontrollförlust och att uppleva bristande kommunikation. Slutsats Upplevelsen av bemötande påverkades av den vård som hälso- och sjukvårdspersonalen bedrev. De som blev bemötta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hade positiva upplevelser som att vården bedrevs utifrån den individuella personens resurser och behov samtidigt som de blev respekterade och lyssnade på. Vård som inte utgick från patientens behov och berättelse fick patienterna att känna sig bortglömda och att de inte blev tagna på allvar, samtidigt som en del upplevde maktlöshet, kontrollförlust och en känsla av sårbarhet. Denna föreliggande litteraturöversikt bidrar med kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet på akutmottagningen. / Background The number of patients in emergency departments has increased globally and patient safety problems is reported worldwide. The emergency department is characterized by a high workload, few resources and little time, which can be perceived as chaotic and unpredictable. This can lead to challenges in the meeting between the two parties. Good care promotes empowerment and increases self-esteem, which is crucial for health and well-being, while poor care can have consequences for the patient.   Aim The aim of this study was to illuminate adult patients’ experiences of care at the emergency department.  Method A non-systematic literature review with 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed method design was conducted. The articles were collected via the databases PubMed and CINAHL and have been quality checked based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were presented with two main categories: positive experiences of care and negative experiences of care. The positive experiences consisted of being informed and participating, being respected, and listened to, and being treated as an individual. The negative experiences consisted of not being taken seriously, feeling forgotten, loss of control and lack of communication. Conclusions The experience of care was influenced by the care provided by the health care staff. Those who were treated with a person-centered approach had positive experiences such as care based on the individual person's needs while being respected and listened to. Care that was not based on the patient's needs made them feel forgotten and not taken seriously, while some experienced powerlessness, lack of control and a sense of vulnerability. This literature review contributes knowledge of how patients experience the care at the emergency department.

Bakgrund: I arbetet som sjuksköterska på allmänna akutmottagningar och allmänna intensivvårdsavdelningar där majoriteten av patienterna är vuxna ingår även akut omhändertagande av barn. Avsiktlig som oavsiktlig intoxikation hos barn anses som ett globalt hälsoproblem som orsakar många sjukhusinläggningar och i vissa fall döden. Tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn som vårdas på grund av intoxikation är fokuserad på sjuksköterskor inom psykiatrin och skolhälsovård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn i åldern 0–18 år som vårdas på en allmän akutmottagning eller allmän intensivvårdsavdelning på grund av intoxikation. Metod: Deltagarna valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Urvalet består av nio sjuksköterskor. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier: “Att vårda med fingertoppskänsla”, “Att möta anhöriga som tillgång eller utmaning”, “Att arbeta mot samma mål eller inte” och “Kunskap och emotionella utmaningar”. Slutsats: Vård av intoxikerade barn är komplext och tvärprofessionellt då det berör flera professioner, men även organisationer som måste arbeta tillsammans för att ge barnet de bästa förutsättningarna. Studien visar att sjuksköterskor inom akutsjukvård är i behov av utbildning kring bemötande och samtal med barn som utfört självmordsförsök, och att gemensamma utbildningsdagar mellan akutsjukvård och psykiatri är motiverat för att öka samarbete och förbättra omhändertagande av intoxikerade barn.

Sjuksköterskor har en central roll i att tillgodose patientens vårdbehov. Det primära målet inom hälso- och sjukvården är att erbjuda en säker och god vård till alla landets invånare. Det finns tydliga kopplingar mellan överbeläggningar på akutmottagningar och stress hos sjuksköterskor. När sjuksköterskorna påverkas av den arbetsrelaterade stressen så kan det begränsa förmågan att erbjuda högkvalitativ vård och patientsäkerhet. Därför är syftet med studien att undersöka effekten av överbeläggningar inom akutsjukvård ur sjuksköterskans perspektiv. Studiens metod är en litteraturöversikt som omfattar tolv artiklar. Resultatet består av tre huvudkategorier och sex subkategorier som tillsammans belyser olika faktorer som kan påverka sjuksköterskors upplevelser av stress och dess påverkan på sjuksköterskans arbete samt psykiska mående. Resultatet belyser att överbeläggningar är ett globalt dilemma inom vården och påverkar både sjuksköterskor samt patienter. Överbeläggningar och arbetsrelaterad stress bidrar till svårigheter för sjuksköterskorna att tillhandahålla god och holistisk vård. Förekomsten av överbeläggningar bidrar till bristande resurser, samarbete och kommunikation inom teamet, vilket bidrar till försämrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Grundat på litteraturstudiens resultat framkommer att stressfaktorer på överbelagda akutmottagningar är bristande utrustning, bemanning och kompetens. Dessa faktorer bidrar till en minskad patientsäkerhet och hotar integriteten i vården, vilket för sjuksköterskorna leder till att fler lämnar yrket. Genom att tillhandahålla bättre förutsättningar och organisatoriska förändringar kan samhället bidra till bättre vårdmiljö och därav öka patientsäkerheten. / Nurses play a pivotal role in meeting patients' healthcare needs. The primary goal in healthcare is to offer safe and high-quality care to all residents of the country. There are clear links between overcrowding in emergency departments and stress among nurses. Whether nurses are affected by work-related stress can significantly impact their ability to provide high-quality care and influence patient safety. Hence, the purpose of this study is to examine the effect of overcrowding in the emergency department from the perspective of the nurse. The study's methodology involves a literature review comprising twelve articles. The results encompass three main categories and six subcategories that collectively highlight various factors influencing nurses' experiences of stress and its impact on their work and mental well-being. The findings illuminate that overcrowding is a global healthcare dilemma affecting both nurses and patients. Overcrowding and work-related stress contribute to challenges for nurses in delivering comprehensive and excellent care. The presence of overcrowding leads to inadequate resources, teamwork, and communication within the team, consequently diminishing the quality of care and patient safety. Based on the literature study results, it is discussed that stressors in overcrowded emergency departments include insufficient equipment, staffing, and expertise. These factors contribute to decreased patient safety and jeopardize the integrity of healthcare, resulting in more nurses leaving the profession. By providing better conditions and implementing organizational changes, society can contribute to a better healthcare environment and thereby enhance patient safety.

Bakgrund: Akut buksmärta är en av de vanligaste sökorsakerna på en akutmottagning. Trots det är smärtlindringen till denna patientkategori omdiskuterad då smärtlindring innan läkarbedömning anses äventyra patientens hälsa och riskerar att maskera potentiellt livshotande tillstånd trots att forskning de senare årtiondena visat på motsatsen. Syfte:  Syftet med litteraturstudien var att undersöka fördelar och risker med smärtlindring administrerad av sjuksköterska innan läkarbedömning vid akut buksmärta. Metod: Systematisk litteraturstudie som granskat kvantitativa artiklar i ämnet med företrädesvis randomiserade kontrollerade studier beskrivna. De granskade artiklarna har sökts upp i medicinska databaser med hjälp av den strukturerade sökmetoden PICO. Artiklarnas resultat har granskats med innehållsanalys. Resultat: Totalt 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och utgjorde resultatet i litteraturstudien. I resultatet framkom tre kategorier och en underkategori som belyste smärtskattning och smärtlindring, biverkningar och komplikationer, påverkan på diagnosbeslut och patientbelåtenhet. Slutsats: Tidig smärtlindring med opioider och paracetamol smärtlindrar patienten adekvat och försenar inte klinisk bedömning och efterföljande diagnosbeslut av läkare vid akut buksmärta.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Personalen som triagerar och placerar patienter på Södersjukhusets akutmottagning använder det digitala patientjournalsystemet TakeCare. TakeCare är ett hyllat journalsystem som används i hela Region Stockholm sedan 2013. Sjuksköterskorna som använder programmet upplever dock att det kan förbättras, särskilt när det gäller användargränssnittet för placeringen av nya patienter. Det nuvarande programmet saknar en tydlig överblick över akutmottagningens olika moduler och vårdlag, vilket försvårar sjuksköterskornas beslut om patientplacering. De behöver gå igenom varje modul för sig för att få en uppfattning om vårdbelastningen i varje modul. En prototyp för en beslutsstödjande webbapplikation med översiktlig information om belastning på varje modul skulle potentiellt kunna integreras i TakeCare och underlätta sjuksköterskornas process för placering av patienter. I denna studie skapades en webbapplikation som kan utvecklas vidare och eventuellt användas av sjukvårdspersonalen. Denna rapport bevisar att det finns förbättringspotential hos det nuvarande patientjournalsystemet och att ett beslutsstöd för placering av patienter skulle underlätta processen och förbättra vårdflödet. / The triage nurses that are responsible for the placement of patients at Södersjukhuset’s emergency department in Stockholm, Sweden, use the digital medical record system TakeCare. TakeCare is a renowned record system that has been used in Region Stockholm since 2013. However, the nurses using the system experience some difficulty, especially when it comes to the user interface when placing new patients. The current system lacks a clear overview of the emergency departments' many modules and healthcare teams, which makes it difficult to make decisions regarding the placement of incoming patients. The nurses are therefore forced to go through each module one by one to see the current strain in each team. A prototype for a decision-supporting web application with a clear overview of each module could potentially be integrated into the current medical record system and thus facilitate an easier placement process. A web application was made in this study and can eventually be used by the health care staff after further development. This report proves that there is potential for improvement for the current system and that a decision-making tool would improve the flow in the ED.