Bakgrund: I sjuksköterskans roll ingår ett etiskt- och personcentrerat förhållningsätt där den empatiska förmågan är betydelsefull. Empatitrötthet är ett tillstånd som innebär att empatin brister till följd av exponering för lidande och kan beskrivas som priset för att man bryr sig. Symtomen av empatitrötthet kan vara såväl psykiska som fysiska och komma att påverka individers välmående, privat- och arbetsliv. Hjälpande yrken som involverar ett stort empatiskt engagemang löper en större risk för att utveckla empatitrötthet, däribland sjuksköterskor. Syfte: ​​Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av empatitrötthet.​ Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts baserat på tio kvalitativa artiklar som inhämtats från databaserna PubMed, Cinahl Complete samt Ovid Emcare. Materialet har analyserats i fyra steg, se dataanalys. Resultat: Tre huvudteman identifierades med totalt åtta underteman. En inblick i sjuksköterskors upplevelse av bakomliggande orsaker: Den empatiska förmågan, Vårdrelationen och Arbetsförhållanden. Empatitrötthetens avtryck: Konsekvenser för sjuksköterskans privata jag och Konsekvenser för sjuksköterskans professionella jag. Sjuksköterskors upplevelse av att ta sig igenom empatitrötthet: Stöd, Hantering och Egenvård. Slutsats: Den empatiska förmågan är en förutsättning för att utveckla empatitrötthet hos sjuksköterskor som exponeras för lidande under bristande arbetsförhållanden. Tillståndet leder till att empatin brister, vilket resulterar i en emotionell avtrubbning. Empatitrötthet kan ha negativa effekter på både arbetslivet och privatlivet, samtidigt som stöd från kollegor och familj kan vara betydelsefullt. / Background: Nursing involves an ethical and patient-centred care, where empathy is significant. Compassion fatigue is a condition that involves a lack of empathy due to exposure to suffering and can be described as the cost of caring. Symptoms of compassion fatigue can be both psychological and physical and may affect individuals´ well-being, personal as well as professional lives. Helping professions that involve a high level of emphatic engagement are at a greater risk of developing compassion fatigue, including nurses. Purpose: The aim of the study was to describe nurses' experience of compassion fatigue. Method: A literature review was conducted based on ten qualitative original articles retrieved from the Pubmed, Cinahl Complete and Ovid Emcare databases. The material was analysed in four stages, see data analyses. Results: Three main themes were identified, with a total of eight associated subthemes. Insight into nurses' experiences of underlying causes: The empathic ability, Care relationship and Working conditions. The Impact of Compassion Fatigue: Consequences for the nurses’ personal self and Consequences for the nurses’ professional self. Nurses' experience of navigating through compassion fatigue: Support, Coping, and Self-care. Conclusion: The ability to empathize is a prerequisite for developing compassion fatigue among nurses who are exposed to suffering, combined with poor working conditions. Compassion fatigue leads to a lack of empathy, resolution an emotional numbness. Compassion fatigue can have negative effects on both work and personal life, while support from colleagues and family can be meaningful.

Empatitrötthet knackar på  Abstrakt Bakgrund: Begreppet empatitrötthet beskrivs som ett successivt och tilltagande slitage på vårdarens förmåga att engagera, känna med och bry sig om sina patienter. Ett biologiskt, psykologiskt och socialt tillstånd av utmattning och dysfunktion som kommer av långvarig exponering för andras lidande. Empatitrötthet kan skapa negativa känslor som skam, sorg, skuld, irritation, otålighet, otillräcklighet och ökad rädsla. Andra faktorer i privatlivet som sitt eget mående, hälsa eller missnöje kan också öka risken för empatitrötthet. Motiv: Empatitrötthet är ett problem i vården. Förhoppningen för studien är att det kan belysa kunskapsluckor i hur personalen upplever empatitrötthet och vad som kan förbättras för att minska risken. Syftet med studien var att utforska personals upplevelser av empatitrötthet, belyst från deras erfarenheter av att arbeta på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.  Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Samtliga deltagare i studien arbetar som vårdpersonal på en sluten psykiatrisk vårdavdelning. Tio individuella intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor samt fem undersköterskor. Resultat: Resultatet visade att Empatitrötthet skapar processer i arbetsgruppen, Patientmötet påverkas, Empatitrötthet går under radarn och Frustration leder till likgiltighet. Konklusion: Empatitrötthet finns inom den psykiatriska vården, det är något som de flesta upplever och som hämmar personalen i sitt dagliga liv. Det leder till frustration och irritation mot både kollegor och patienter. Med hjälp av varandra och insatser och strategier från arbetsledning kan det minskas eller hållas i schack. Genom att uppmärksamma hur viktig gruppdynamiken är i kampen mot empatitrötthet kan omvårdnaden och bemötandet förbättras. Denna studie kan bidra till en djupare förståelse för empatitrötthet och vad som anses viktigt av vårdpersonal när man hamnar i det. Eventuellt kan det även leda till att man pratar mer öppet och uppmärksammar det i arbetsgruppen. / Compassion fatigue comes knocking  Abstract Background: The term compassion fatigue as a successive and increasing wear on the staff’s ability to engage, feel and care with its patient. Biological, psychological and social condition of exhaustion and dysfunction that comes from a prolonged exposion of others suffering. Compassion fatigue can create negative feelings of guilt, shame, sorrow, irritation, impatience, inadequacy and increased fear. Other factors are problems in the private life and that health or dissatisfaction can increase compassion fatigue. Motive: Compassion fatigue is a problem in health care. Our hope is that the study can enlighten the knowledge gap on how the staff experience compassion fatigue. Aim: The aim of the study was to explore staff's experiences of compassion fatigue, highlighted from their experiences of working in a psychiatric inpatient ward. Methods: The study was conducted with interviews and the data vas analyzed with qualitative content analysis. All participants work as staff in an inpatient psychiatric ward. Ten individual semi-structured interviews were conducted with five registered nurses and five undergraduated nurses. Result: The result shows that Compassion fatigue creates processes in the work group, The patient meeting is affected, Compassion fatigue goes under the radar and Frustration leads to indifference. Conclusion: Compassion fatigue exists in the psychiatric care, and is hampering the staff’s social life. It leads to frustration and irritation towards booth patient and colleagues. With the help of each other and strategies from the work management, it can be reduced. By paying attention to how important group dynamics are in the fight against compassion fatigue, care and treatment can be improved. This study can contribute to a deeper understanding of compassion fatigue. It can also lead to talking more openly and paying attention to it in the work group.

Bakgrund: En stor andel av personer som arbetar som sjuksköterskor riskerar att drabbas av empatitrötthet. Empatitrötthet kan resultera i negativa konsekvenser för sjuksköterskan, verksamheten och patienten. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av empatitrötthet. Metod: Litteraturöversikt är baserad på elva kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed och Cinahl. Analysprocessen verkställdes med hjälp av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Ur analysen framkom fyra kategorier ’’Risken att utveckla empatitrötthet påverkas av höga krav, stress, brist på stöd och sjuksköterskans tidigare erfarenheter’’, ’’Empatitrötthet påverkar hälsan’’, ’’ Det finns olika sätt att hantera empatitrötthet’’ och ’’ Empatitrötthet påverkas av relationen mellan sjuksköterska patient och närstående’’. Konklusion: Empatitrötthet uppstår på grund av krav, stress och en brist på stöttning. Sjuksköterskor har olika sätt att hantera empatitrötthet, där vissa metoder anses bättre för att lösa problemet. Empatitrötthet har en inverkan på sjuksköterskan psykiskt, fysiskt, emotionellt och socialt, vilket påverkar sjuksköterskans privatliv och arbetsliv.

Bakgrund: Sjuksköterskor är genom sitt yrke utsatta för risken att drabbas av empatitrötthet, vilket innebär avsaknad av empatiskt engagemang. Den empatiska förmågan ses som en grundläggande del av omvårdnaden, men sjuksköterskor som regelbundet utsätts för situationer där det krävs ett högt empatiskt engagemang kan tillslut utveckla empatitrötthet. Det kan medföra svårigheter, som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att utföra arbete, och på sikt kan empatitrötthet leda till konsekvenser både för patienten, arbetsplatsen och organisationen i stort.  Syfte: Syftet var att sammanställa faktorer som har visat sig ha en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor och således skulle kunna minska eller öka risken för utveckling av empatitrötthet.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, samtliga studier utförda med mätinstrumentet ProQOL 5. Artikelsökning har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna har genomgått kvalitetsgranskning och evidensgradering. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys. Resultat: Två huvudteman har presenterats i resultatet: Demografiska faktorer samt arbetsplatsrelaterade faktorer, varav fem demografiska faktorer och tre arbetsplatsrelaterade faktorer. I sex av studierna framgick det att sjuksköterskans utbildningsnivå kan påverka utvecklingen av såväl empatisk tillfredsställelse som empatitrötthet. I fem av studierna framgick det att stöd från chef och kollegor är en annan påverkande faktor.  Konklusion: Sjuksköterskor som känner stöd från sin chef och sina kollegor samt sjuksköterskor som vidareutbildar sig och/eller får utbildning på arbetsplatsen löper mindre risk att drabbas av empatitrötthet. Nyckelord: Empati, Empatisk tillfredsställelse, Empatitrötthet, Omvårdnad, Professionell livskvalitet, Sjuksköterska / Background: Through their profession, nurses are exposed to the risk of suffering from compassion fatigue, which means a lack of empathic commitment. The empathic ability is seen as a fundamental part of nursing, but nurses who are regularly exposed to situations where a high level of empathic commitment is required can eventually develop compassion fatigue. It can lead to difficulties which affect the nurse's well-being and ability to perform work-related tasks, and in the long run, compassion fatigue can lead to consequences for the patient, the workplace and the organization. Aim: The aim was to compile factors that have been shown to be linked to compassion fatigue in nurses and thus could reduce or increase the risk of developing compassion fatigue. Method: A literature review based on 10 scientific articles with a quantitative approach, all studies performed with the measuring instrument ProQOL 5. Article searches have been performed in the databases CINAHL and PubMed. The studies have undergone quality review and evidence grading. The result has been analyzed by descriptive analysis. Results: Two main themes have been presented in the results: demographic factors and workplace-related factors, of which five demographic factors and three workplace-related factors. In six of the studies, it was shown that the nurse's educational level can affect the development of both compassion satisfaction and compassion fatigue. Five of the studies showed that support from managers and colleagues is another influencing factor. Conclusion: Nurses who feel supported by their manager and colleagues, as well as nurses who further their education and / or receive training in the workplace, are less likely to suffer from compassion fatigue. Keywords: Compassion fatigue, Compassion satisfaction, Empathy, Nurse, Nursing, Professional quality of life

Bakgrund: Empati är ett svårdefinierat begrepp som i denna litteraturstudie diskuteras utifrån olika synsätt. Empati beskrivs vara en förväntad färdighet hos en professionell sjuksköterska såväl som det beskrivs vara ett nödvändigt redskap för att sjuksköterskan ska kunna utöva personcentrerad vård. Fenomenet beskrivs ha olika grunder utifrån vem som gör försök att kartlägga det. Syfte: Att undersöka empatins betydelse för sjuksköterskan i den kliniska verksamheten. Metod: Studien är designad som en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Barriärer för ett empatiskt bemötande, Empatins konsekvenser för sjuksköterskan och Hur det empatiska förhållningssättet integreras i kliniska verksamheten. Konklusion: En avsaknad av empati och/eller empatiskt bemötande kan leda till att vården organiseras utifrån New Public Management som kan bli skadlig för sjuksköte / Background: Empathy is a difficult concept to define, which in this literature study is discussed from different perspectives. Empathy is described as an expected skill of a professional nurse as well as it is described as a necessary tool for the nurse to be able to provide person-centered care. The phenomenon is described differently based on who is trying to describe it. Purpose: To investigate the importance of empathy for the nurse in clinical activities. Method: The study is designed as a literature study based on 13 scientific articles with qualitative approach. The articles have been reviewed and then analyzed based on a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories: Barriers to empathetic response, the consequences of empathy for the nurse, and how the empathetic approach is integrated into clinical activities. Conclusion: A lack of empathy and/or empathetic treatment can lead to care being organized based on New Public Management that can be detrimental to the nurse and her experience of the profession as well as the ability to provide person-centered care.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrke är präglat av stor arbetsbelastning, ett högt tempo och många olika arbetsuppgifter som oftast ska utföras under tidspress. Andelen akuta patienter ökar samtidigt som att resurser begränsas och effekten av detta har en direkt påverkan på sjuksköterskans psykiska hälsa.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa faktorer som orsakar psykisk ohälsa hos sjuksköterskor inom akutsjukvården.   Metod: En litteraturöversikt bestående av 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskningsmetodik. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman som visade sig påverka sjuksköterskans hälsa; dessa är Arbetsrelaterade faktorer och Psykosociala faktorer. Subteman är arbetsmiljö, ledarskap och organisation gällande huvudtemat arbetsrelaterade faktorer, trauma och lidanden, återhämtning samt stressorer vid huvudtemat psykosociala faktorer.   Konklusion: Genom kunskap om psykisk ohälsa samt utveckling av coping-strategier med förebyggande åtgärder kan en mer hälsosam och stödjande arbetsmiljö skapas för sjuksköterskor inom akutsjukvården. / Background: The nurse´s profession is characterized by a high workload, a high tempo and many different tasks that are usually performed under enormous time pressure. The proportion of acute patients increases drastically while the resources are limited and the effect of this has a direct impact on the nurse.    Purpose: The purpose of the litterature review is to highlight factors that causes mental illness in nurses in the emergency care.   Method: The litterature review consists of 10 scientific articles with quantitative researsh methodology. The article research was done in the databases CINAHL and PubMed.   Result: The analysis resulted in two main themes that were found to affect the nurse´s health, these are work-related factors and psychosocial factors. The subthemes are working enviroment, leadership and organization to the main theme of workrelated factors. Suffering and trauma, recovery and stressors regarding the main theme psychsocial factors. Conclusion: Through knowledge about mental illness and development of coping strategies with preventive measures, a healthier and more supportive working enviroment can be created for nurses in emergency care.

Bakgrund: Både patienter och sjuksköterskor uppger att deras välmående är avsevärt bättre när sjuksköterskan vårdar med empati och de kan etablera en relation till varandra. Compassion fatigue (CF) är en stressrespons som drabbar personer i vårdgivande yrken, där sjuksköterskan påverkas både fysiskt och psykiskt.    Syfte: Att undersöka om och hur den personcentrerade omvårdnaden och dess kvalité påverkas när en sjuksköterska drabbats av CF.    Metod: Deskriptiv litteraturstudie som inkluderar 14 artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL.    Resultat: Resultatet visar att den personcentrerade omvårdnaden indirekt försämras när sjuksköterskan drabbats av CF. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten påverkades och patienterna ansåg att medkänsla var en huvudkomponent i god omvårdnad. Det identifierades två teman: Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden samt Emotionella och kognitiva reaktioner påverkar sjuksköterskans engagemang. Temat Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden har två underkategorier: Patienten upplever minskad förståelse och empati samt Bristande kvalité av omvårdnaden.    Slutsats: Det huvudsakliga resultatet visade att sjuksköterskans CF har en inverkan på patientens personcentrerade omvårdnad och kvalitén på omvårdnaden. När en sjuksköterska drabbas av CF får det ofta konsekvenser i sjuksköterskans yrkesutövning och omvårdnaden av patienter blir negativt påverkat. / Background: Both patients and nurses mention that their wellbeing is significantly better when the nurse care with compassion and a relationship is established. Compassion fatigue (CF) is a response of stress that affects caregiving professionals were nurses get physically and mentally affected.  Aim: To investigate if the person-centered care and quality of care are affected when a nurse has CF. Method: Literature review including 14 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Searches were made using the PubMed and CINAHL databases.   Results: The patient-centered care is affected and deteriorated by a nurse with CF. The nurses approach towards the patient were affected and the patients considerate that compassion was a major component of good nursing care. Themes that were identified were: The importance of empathy for person-centered care and Emotional and cognitive reactions affect the nurse's commitment. The theme of empathy for the person-centered care has two subcategories, the patient experiences reduced understanding and empathy and quality of nursing. Conclusion:  The nurse compassion fatigue has an impact on the patient-centered care and the quality of care. When a nurse is affected by CF there is consequences both in the professional life. The patients quality of care will be adversely affected.

Bakgrund: Empatitrötthet är en kombination av utmattning och sekundär traumatisk stress som medfört en avsaknad eller förlust av empatiska förmågor i hopp om att skydda det egna välmåendet. Prevalensen av empatitrötthet ökar och därmed konsekvenserna det har på vården. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur som beskrev sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: En kvalitativ ansats användes och underlaget bestod av tio kvalitativa studier baserade på beskrivningar från sjuksköterskor i olika omvårdnadssammanhang för att framhäva sjuksköterskor upplevelser av empatitrötthet.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar två huvudkategorier: Upplevda förluster i åsamkande av empatitrötthet och Upplevda lärdomar av empatitrötthet. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskors upplevelser är former av förluster relaterat till empatitrötthet. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen vilket påverkar sjuksköterskan på flera plan. I slutändan leder det till inadekvat omvårdnad av patienter. Vidare för att undvika empatitrötthet krävs mer resurser i form av fler sjuksköterskor, tid för reflektion ska möjliggöras och ökat stöd från ledning samt organisation. Detta krävs för att säkerställa ett hållbart yrkesliv för sjuksköterskan och god omvårdnad för patienten. / Background: Compassion fatigue is a combination of fatigue and secondary traumatic stress which brings with it a lack or loss of empathic abilities, as a way to protect the individual's own wellbeing. The prevalence of compassion fatigue is on the rise as well as the consequences it has on nursing.Aim: The purpose of the study was to compile literature that described nurses' experiences of empathy fatigue. Method: A qualitative approach was used, and the data consisted of ten qualitative studies based on descriptions from nurses in various nursing contexts to highlight nurses’ experiences of compassion fatigue. Result: The result of the literature review discovered two main categories: Experienced losses caused by compassion fatigue and Perceived lessons learned by compassion fatigue. The findings show that the majority of nurses' experiences present themselves as losses related to compassion fatigue.Conclusion: Compassion fatigue is a multifaceted phenomenon which affects the nurse on several levels. In the end, it leads to inadequate care of patients. Furthermore, to avoid compassion fatigue, more resources are required such as additional nurses, added time for reflection and increased support from management and organization to ensure a sustainable career for the nurse and adequate care for the patients.

The aim of the study is to examine if family therapists who work with traumatized clients in family treatment and investigation are affected by secondary trauma and whether there are opportunities to recover from work. To answer the study’s aim and questions, a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The collected empirical data has subsequently been interpreted and analyzed of the basis of previous research and Isdal's and Figley's psychological explanations of concepts. The results show that the family therapists experience secondary traumatic stress at work, but that a few have developed severe or long-term symptoms of secondary trauma as a result from the work. The results also indicate that family therapists who have experienced previous trauma feel strengthened in their professional role, while others feel that the event has weakened their ability to treat and provide support towards the client. Furthermore, the results show that several family therapists possess individual resources and strategies that enable their chances of recovery. However, the organization lacks methods in terms of offering organizational support that leads to deteriorating conditions for the family therapist’s recovery. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka om familjebehandlare som arbetar med traumatiserade klienter i familjebehandling och utredning påverkas av sekundär traumatisering och om det finns möjligheter att återhämta sig från arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har därefter tolkats och analyserat utifrån tidigare forskning samt Isdals och Figleys psykologiska begreppsförklaringar. Resultatet visar att familjebehandlarna upplever sekundär traumatisk stress i arbetet men att ett fåtal har utvecklat allvarliga eller långvariga symtom för sekundär traumatisering till följd av arbetet. Resultatet indikerar även att familjebehandlare som erfarit tidigare trauman upplever sig stärkta i yrkesrollen medan andra upplever att händelsen försvagat deras förmåga att bemöta och tillhandahålla stödjande verktyg för klienten. Vidare synliggör resultatet att flera familjebehandlare besitter individuella resurser och strategier som möjliggör deras chans till återhämtning. Verksamheten brister dock i avseende att erbjuda organisatoriskt stöd som leder till försämrade förutsättningar till familjebehandlarnas återhämtning.

Bakgrund: Empatitrötthet beskrivs som ett successivt slitage på vårdpersonalensförmåga att engagera sig samt värna om sina patienter och kollegor.Sjuksköterskor löper en stor risk att drabbas av empatitrötthet. Minskadarbetsglädje, irritabilitet och kronisk trötthet är exempel på kännetecken avempatitrötthet. I längden kan empatitrötthet ha negativ påverkan på denpersoncentrerade och patientsäkra vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors hantering avupplevd empatitrötthet. Metod: En icke-systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.Litteratursökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och PubMed. Valdavetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s kvalitetsmall förkvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman för sjuksköterskors hantering av empatitrötthet framkom:positiva copingstrategier, negativa copingstrategier och organisatoriskt stöd.Utifrån dessa framkom åtta underteman. Konklusion: Det var viktigt för sjuksköterskorna att hitta verktyg och strategiersom underlättade hanteringen av empatitrötthet. De positiva copingstrategiernapåverkade omvårdnaden positivt medan de negativa copingstrategierna varkengynnade sjuksköterskornas välmående eller den utförda omvårdnaden.Organisatoriskt stöd visade sig vara av stor vikt för sjuksköterskorna i hanteringenav empatitrötthet. Att förebygga och hantera empatitrötthet var såledesbetydelsefullt för sjuksköterskornas välmående och bidrog till bättre möjligheteratt kunna utföra personcentrerad och patientsäker vård. / Background: Compassion fatigue is described as a successive harm to healthcareproviders’ ability to care about their patients and colleagues. Nurses are at agreater risk of developing compassion fatigue. Signs of compassion fatigueinclude reduced job satisfaction, irritability, and chronic fatigue. Compassion fatigue can ultimately affect patient safety and patient-centred care negatively. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ management ofperceived compassion fatigue. Method: A non-systematic literature review based on a qualitative approach.Literature research was performed in Cinahl, Psycinfo and PubMed. Selectedresearch articles were quality reviewed according to SBU:s template forqualitative studies and the results were analysed using content analysis. Results: Three main themes emerged: positive coping strategies, negative copingstrategies and organizational support. From these, eight sub-themes weredeveloped. Conclusion: It was important for the nurses to find tools and strategies that easedthe managing of compassion fatigue. The positive coping strategies had a positiveeffect on nursing, while the negative coping strategies were neither beneficial tothe nurses’ wellbeing nor to the nursing. Organizational support was crucial toenable nurses to deal with compassion fatigue. Accordingly, preventing andcoping with compassion fatigue was essential for the nurses’ well-being andcontributed to better opportunities to perform patient-centred care and patient safety care