Bakgrund Sjuksköterskor har en examen i omvårdnadsvetenskap, och en central roll i omvårdnad är att inneha ett empatiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor kan i samband med vårdande av patienter utveckla empatitrötthet, som är en känsla av fysisk och mental trötthet och ett känslomässigt tillbakadragande. Detta tillbakadragande kan leda till att sjuksköterskornas arbete påverkas, vilket i sin tur kan påverka patienterna. Syfte Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskorserfarenheter av empatitrötthet i slutenvård. Metod Den metod som valdes var en icke-systematisk litteraturöversikt. I den icke-systematiska litteraturöversikten inkluderades 17 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metod, från tre databaser. De inkluderade databaserna i den icke-systematiska litteraturöversikten var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete], Public Medline [PubMed] och Psychological Abstracts [PsycINFO]. Resultat Tre kategorier identifierades och utformade huvudrubriker i resultatet: faktorer i arbetet som kan leda till empatitrötthet hos sjuksköterskor, konsekvenser av empatitrötthet hos sjuksköterskor samt copingstrategier och bakomliggande faktorer för att hantera empatitrötthet hos sjuksköterskor. Slutsats Resultaten i denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att empatitrötthet kunde medföra brister i patientsäkerheten som bland annat resulterade i en ökning av fallolyckor och trycksår. Sjuksköterskorna kunde även utveckla både negativa och positiva copingstrategier för att hantera empatitröttheten. För att förhindra att empatitrötthet ökar inom sjuksköterskeprofessionen behöver ämnet belysas, då det visade sig vara bristfällig kunskap om begreppet i hälso- och sjukvården

Bakgrund: Empatitrötthet, översatt från engelskans compassion fatigue, är ett komplext begrepp och anses vara en konsekvens av långvarig exponering av utbrändhet och sekundär posttraumatisk stress, som kännetecknas som avsaknad av empati. Empatitrötthet hos yrkesverksamma sjuksköterskor ses som ett problem, då det empatiska bemötandet mot patienterna ligger till grund för en personcentrerad vård. Syfte: Syftet är att belysa empatitrötthet relaterat till sjuksköterskans erfarenhet. Metod: Litteraturstudien är sammanställd av tio primärstudier med kvalitativ ansats, där sjuksköterskor från olika instanser inom sjukvården intervjuats för att undersöka deras erfarenhet av empatitrötthet. Resultat: Tre huvudkategorier uppkom genom analysen: Ro ett sjunkande skepp, Alla känslor spenderas och Att hantera det ohanterbara. Resultatet visar att empatitrötthet påverkar sjuksköterskans välbefinnande negativt och har en inverkan på det patientnära arbetet. Hög arbetsbelastning i kombination med utebliven återhämtning och emotionellt påfrestande scenarion på arbetsplatsen föranledde empatitrötthet. Erfarenheter av empatitrötthet gestaltade sig i distansering och social isolation. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen som utvecklas över tid och gör sig uttryck i ett brett spektrum av negativa känslor hos sjuksköterskan. Empatitrötthet resulterade i emotionella och fysiska utmaningar för sjuksköterskor vilket i många fall utmynnade i en emotionell distansering som skapade svårigheter att möta patienternas komplexa behov. Varje enskild sjuksköterska ansågs finna sitt individuella sätt att hantera förlusten av den empatiska förmågan. / Background: Compassion fatigue is a complex concept and is considered to be a consequence of long-term exposure to burnout and secondary post-traumatic stress, which is characterized as a lack of empathy. Compassion fatigue in professional nurses is seen as a problem, as the empathic treatment of patients is the foundation of person-centred care. Purpose: The aim of the current study was to explore compassion fatigue related to the nurse's experience. Method: The literature study is compiled from ten primary studies with a qualitative approach, where nurses from different agencies within the healthcare were interviewed to investigate their experience of empathy fatigue. Results: Three main categories emerged from the analysis: Rowing a Sinking Ship, All Emotions Are Spent, and Dealing with the unmanageable. The results show that empathy fatigue affects the nurse's well-being negatively which leads to an impact on the complex person-centred care. High workload combined with lack of recovery and emotionally stressful scenarios in the workplace caused empathy fatigue. The experiences of empathy fatigue took the form of distancing and social isolation. Conclusion: Empathy fatigue is a multifaceted phenomenon that develops over time and manifests itself in a wide range of negative feelings in the nurse. Empathy fatigue resulted in mental and physical challenges for the nurses, which in many cases resulted in an emotional distancing that created difficulties in meeting the patients' complex needs. Each nurse was considered to find their own individual way of dealing with the loss of the empathic ability.

This study aims to examine the understanding of compassion fatigue, the burdens of social work, and its relevance within different social work organisations. Interviews were conducted with eight social work managers from various workplaces across Sweden. Participants volunteered to take part in the study. The interviewees had between 14 - 36 years of experience in the field of social work. This study used a qualitative study method and semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis was used and three main themes were created: a varying understanding of compassion fatigue, the vulnerability of working with vulnerable people and workplace wellness.  The results found that when asked to define compassion fatigue participants identified it as synonymous with secondary traumatic stress disorder and as a form of empathic numbness. They acknowledged that working with people in need can be difficult and it is important to have a healthy workplace to stay in the field of social work. The main findings are that the respondents' understanding of the phenomenon was not complete and that a lack of distance from their clients and an unawareness of oneself are risk factors for suffering from compassion fatigue. In summary, we concluded that more knowledge is needed about the phenomenon and increased opportunities for students to prepare for what impact the social work profession can have on their health and wellbeing. / Denna studie syftar till att undersöka chefers upplevelse och förståelse av empatitrötthet samt arbetets påverkan på medarbetarna inom olika verksamheter för socialt arbete. Intervjuer genomfördes med åtta chefer för verksamheter inom socialt arbete på olika arbetsplatser över hela Sverige. Respondenternas medverkan i studien var frivillig och de hade mellan 14 - 36 års erfarenhet inom socialt arbete. Studien har utgått från en kvalitativ ansats genom användning av semistrukturerade intervjuer. Utifrån en tematisk analys skapades tre teman; varierande förståelse av empatitrötthet, utsattheten i att jobba med utsatta samt att må väl på arbetsplatsen.  Studiens resultat visar att när respondenterna ombads definiera empatitrötthet beskrevs fenomenet nära sammanvävt med sekundär traumatisering och som en form av empatisk avdomnad. Respondenterna uppmärksammade den emotionella påverkan som klientnära arbete kan innebära och vikten av att ha en hälsosam arbetsplats för att medarbetaren ska klara av arbetet. De huvudsakliga fynd som studien redovisar är att respondenternas förståelse av fenomenet var ofullständig samt att avsaknad av distans till ens klienter och en omedvetenhet om sig själv är riskfaktorer för att drabbas av empatitrötthet. Sammanfattningsvis landade vi i slutsatserna att det behövs mer kunskap om fenomenet och ökad möjlighet för studenter att förbereda sig på hur yrket kan påverka en.

Att vara patient innebär lidande, antingen i form av sjukdomslidande, livslidande eller vårdlidande. Det vårdande mötet är en central del i sjuksköterskans arbete mot att möta patienternas behov och lindra lidandet. Det krävs att sjuksköterskan besitter en empatisk förmåga för att kunna leva sig in i patientens situation och vinna tillit. Vid långvarig exponering av patienternas lidande finns dock en risk att drabbas av empatitrötthet. Det innebär en bristande förmåga till empati med symtom såsom minskad energi, känsla av hopplöshet och en känslomässig distans. Empatitrötthet är ett utbrett problem inom vårdande yrken där risken är stor att drabbas. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av uppkomsten av empatitrötthet. Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativa data som grund. Datasökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed där nio artiklar inkluderades för att svara på syftet. Resultatet utmynnade i vårdandets otillräcklighet som ett centralt tema med tre kategorier och åtta underkategorier. Dessa var: 1. Emotionell belastning med underkategorierna empatins börda, empatiskt krävande möten och maktlöshet. 2. Arbetsförhållandenas påverkan med underkategorierna otillräckliga resurser och kollegial obalans. 3. Privatlivets utsatthet med underkategorierna skuld, svårigheter att vara självförlåtande och obalans av energiåtgång. Under diskussionen bekräftades resultatet med ytterligare artiklar och fördjupades vidare i relation till vårdvetenskapliga teorier. Det uppdagades att begreppet är relativt outforskat, men att kopplingar till fenomenet finns under andra benämningar. Det framkom att mer kunskap om begreppet hos både forskare, yrkesverksamma sjuksköterskor och chefer hade varit gynnsamt för att öka förståelsen och motverka uppkomsten.

Bakgrund: Empatitrötthet påverkar många inom vården och kan ge stora konsekvenser för den som drabbas. Fenomenet kopplades till sjuksköterskor för första gången 1992 och är ett begrepp inom omvårdnad som syftar till att beskriva en form av utmattningssyndrom som kan drabba sjuksköterskor. Trauman är en oundviklig del av sjuksköterskans yrke, så väl som strävan efter ett empatiskt förhållningssätt. När dessa komponenter hamnar i obalans kan det påverka sjuksköterskans hela person, såväl kropp, ande som själ. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie har utförts baserat på kvalitativa ansatser för att undersöka sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Resultat: Det finns många bidragande faktorer till utvecklandet av empatitrötthet. Specifika grupper av sjuksköterskor, nyutbildade och de som anser sig vara “frälsare”, löper störst risk att drabbas. Ett empatiskt förfarande är viktigt för att kunna ge en god vård. Konsekvenserna av empatitrötthet och avsaknaden av empati kan leda till negativ inverkan på sjuksköterskan, patienten och vården i sin helhet. Det finns vissa hanteringsstrategier att tillgå, främst diskuteras egenvård.  Konklusion: Litteraturstudien visar på bredden och komplexiteten av begreppet empatitrötthet. Resultatet visar på vikten av ökad kunskap kring fenomenet och hur det kan förebyggas samt lindras. / Background: Compassion fatigue affects many in healthcare and can have significant consequences for those who experience it. The phenomenon was first linked to nurses in 1992 and is a concept within nursing that aims to describe a form of burnout that can affect nurses. Trauma is an inevitable part of a nurse's profession, as well as the pursuit of an empathetic approach. When these components become imbalanced, it can affect the nurse's entire being, including their body, mind, and soul. Aim: To investigate nurses' experiences of compassion fatigue in closed care.  Method: A systematic qualitative literature review has been conducted based on qualitative approaches to examine nurses' experiences of compassion fatigue.  Result: There are many contributing factors to the development of compassion fatigue. Specific groups of nurses, such as newly graduated nurses and those who consider themselves "saviors," are at the highest risk of being affected. An empathic approach is important in providing good care. The consequences of compassion fatigue and the lack of empathy can have a negative impact on the nurse, the patient, and the healthcare system as a whole. There are some coping strategies available, primarily self-care.  Conclusion: The literature review demonstrates the breadth and complexity of the concept of compassion fatigue. The results emphasize the importance of increased knowledge about the phenomenon and how it can be prevented and eased.

The purpose of this study was to investigate social workers' impact of emotional work with their clients and what strategies they use to deal with it. Swedish research in this area is very limited. International research shows that both social workers and (primarily) healthcare professionals are emotionally affected. The importance of awareness was emphasized and the requirement for more knowledge. This study was based on seven qualitative interviews conducted with social workers. The theoretical approach included the concepts of compassion fatigue and compassion satisfaction and the theory of coping-strategies. We analyzed the material thematically which resulted in the conclusion that social workers are both positively and negatively affected emotionally by their work. The impact has been shown primarily through evidence of exhaustion. Each social worker interviewed managed the negative impact of their work with individual strategies. The general strategy was to prioritize their health and create time for recovery. The results illustrated  the need for an increase in understanding of the importance of valuing the well-being of social workers. This would benefit not just social workers, but also the clients they serve.

Sekundär traumatisk stress är ett problem inom socialt arbete. Begränsad forskning finnsangående hur det skulle kunna förebyggas samt behandlas. Syftet med litteraturöversikten vardärför att sammanställa kunskapsläget av befintlig litteratur angående faktorer som förebyggersamt behandlar sekundär traumatisk stress hos socialarbetare. Studien avsåg även att undersökavilken effekt faktorerna hade. Litteraturöversikten utgick från metodiken av en scoping review.Datamaterialet bestod av 15 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades medinnehållsanalys, ytterligare gjordes en narrativ sammanställning av de kvantitativa artiklarna.Resultatet visar att individuella faktorer som att kunna hantera sina känslor i olika situationeroch sammanhang samt att utföra egenvård, är exempel på betydelsefulla förebyggande ochbehandlande faktorer. Regelbunden handledning samt stöd från chefer och medarbetare, ärexempel på organisatoriska faktorer som hade en betydande roll i det förebyggande ochbehandlande arbetet mot sekundär traumatisk stress. / The purpose of this study was to compile the state of knowledge in the existing literature aboutfactors that prevent and treat secondary traumatic stress in social workers. The study also aimedto investigate the effect of the factors. This literature review was based on the methodology ofa scoping review. The data was contained by 15 different scientific articles. All these articleswere analyzed by content analysis, and further there were a narrative compilation of thequantitative articles. The results of the study show individual factors like to be able to deal withtheir emotions in different kind of situations and contexts, and to perform selfcare, are someexamples of meaningful factors. Regular guidance and support from managers and other coworkersare some examples of important organizational factors in the prevention and treatingwork against secondary traumatic stress.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialarbetare på en familjehemsenhet i en mellanstor kommun i Sverige upplevde arbetet med förhållningssättet traumamedveten omsorg, samt hur enheten behandlade eventuell empatitrötthet som följd av arbetet med barn som erfarit trauma. För att uppnå syftet med uppsatsen antogs en kvalitativ ansats där sex intervjuer genomfördes med yrkesverksamma socialarbetare inom samma enhet. Teorierna och perspektiven som användes som utgångspunkt för studien var det salutogena perspektiveti nnehållande patogenes och känsla av sammanhang, den socialpsykologiska ansatsen med fokus på den kognitiva socialpsykologin och organisationsteori med inriktning på humanresource-perspektivet. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en kvalitativi nnehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner hade en övervägande positiv inställning till traumamedveten omsorg oaktat att hälften av dem inte praktiserat förhållningssättet i olika ärenden. Utifrån resultatet framkom det även några negativa upplevelser av att arbeta med förhållningssättet. När det kom till hur familjehemsenheten behandlade eventuell empatitrötthet visade resultatet att enheten främst arbetade förebyggande gentemot empatitrötthet, men att det även fanns hälsofrämjande inslag för att förhindra empatitrötthet till följd av arbetet med barn som erfarit trauma. Studiens slutsats visar att mer utbildning behövs i hur man bemöter personer som har upplevt trauma och hur arbetet kan påverka den professionella socialarbetarens välbefinnande. Detta är betydelsefullt för att på bästa möjliga sätt bemöta dessa människor och därmed ha möjligheten att hjälpa dem till ett bättre liv. / This study aimed to research how social workers in the child protective services in a mediumsized suburb in Sweden experienced the work with transforming care and how their organization handled causes of possible compassion fatigue as a result of working with children who have lived through trauma. To achieve the purpose of the study a qualitative approach was adopted where six interviews were conducted with professional social workers who worked in the same unit. The theoretical basis of the study was the salutogenic perspective containing pathogenesis and sense of coherence, the social psychological approach with focus on cognitive social psychology and organizational theory with focus on the human resource perspective. A qualitative content analysis helped to analyze the collected data. The results showed that all respondents had a positive attitude towards transforming care, despite that half of them did not practice the approach in their work. It also appeared some negative experiences of working with transforming care. Regarding how the organization handled possible compassion fatigue, the result showed that the organization worked primarily preventively against compassion fatigue. But there were also healthpromoting elements to prevent compassion fatigue as a result of working with children who experienced trauma. The conclusion of the study shows that more knowledge is needed in how to work with people who have experienced trauma and how the work can affect the social workers. This is important in order to meet these people in the best possible way and help them to a better life.

Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare upplever och hanterar de känslor som väcks i mötet med klienter.  I studien användes en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare i Mellansverige. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys. De teman som framkom under analysen var känslomässig påverkan, stress och empatitrötthet, att ta på sig den profesionella rocken, kollegor, arbetsmiljö och egenvård. Vi har även analyserat det empiriska materialet med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. De teorier som användes i studien var Goffmans dramaturgiska perspektiv och Lazarus och Folkmans copingteori. Resultatet av studien visade att socialarbetarna upplevde olika känslor i möten med klienter och att de känslomässiga påfrestningarna som jobbet medför har påverkat de på olika sätt. Socialarbetarna kunde beskriva olika strategier de använde sig av för att hantera arbetets olika påfrestningar. Resultaten visade att användandet av strategier och andra förebyggande faktorer bidrog till att ge socialarbetarna en bättre förmåga att hantera arbetet för att må bra både i arbetslivet och utanför arbetet. Några av de bidragande faktorer som framkom i samtalen med socialarbetarna var vikten av kollegialt stöd, en fungerande arbetsmiljö samt egenvård. / The aim of this study was to examine how social workers experience and cope with emotions that occur in meetings with clients. Using a qualitative method, we interviewed six social workers in central Sweden. The empirical material was analyzed through a thematic analysis. Themes that emerged during the analysis were emotional impact, stress, compassion fatigue, being a professional, colleagues, work environment and self-care. We also analyzed the empirical material with the help of previous research and theoretical perspectives. The theories used were Goffman's dramaturgical perspective and Lazarus och Folkman’s coping theory. The results showed that social workers experience different emotions in meetings with clients and that the emotional strains that the job entails affect them in different ways. The social workers could describe different strategies used to handle the different strains of work. The results showed that the use of strategies and other preventive factors contributed to giving social workers a better ability to handle work to feel good both at work and outside of work. Some contributing factors that were highlighted in the interviews were the importance of collegial support, a functioning work environment and self-care.

Background: Compassion-fatigue is a condition which therapists are forced into as a consequence of the nature of their work. The phenomenon has historically, and to some extent currently, been described as secondary trauma, vicarious trauma, secondary traumatic stress and burnout. The goal of this paper is to bring clarity as to what the phenomenon is and how it has been used in research, how common it is, what factors have been identified in the research that increase or decrease risk of developing it and lastly if any attempts have been made to develop a specific approach in preventing and/or treating the condition. Method: This current paper is a scoping review with a systematic approach.12 published studies, quantitative and qualitative in nature, were included and passed for review. Results: The result of the review indicates a deficit in data regarding prevalence of the phenomenon in the population and a general lack of randomized and experimental data. Most of the published studies were exploring psychologist experiences and secondarily attempting to identify factors predicting the development of compassion-fatigue. In conclusion, the phenomenon, regardless of what term is used, seems to be clearly delineated from conditions more akin to exhaustion and depression. Discussion: According to this study compassion-fatigue seems to be a condition that is sparked by the extraneous use of one’s empathic abilities past a tolerable point. Increased exposure by psychologists to work with patients with trauma may increase the risk of developing compassion-fatigue. It is still unknown what the mechanisms are that causes the condition and its prevalence among the population and further research, preferably randomized and experimental with comparison groups, is needed in order for this area to be fully mapped and explained.