Bakgrund: Sjuksköterskor idag ställs för fler traumatiska upplevelser under kort tid än en individ utanför det vårdande yrket gör under en livstid. Empatitrötthet är för den svenska sjukvården ett relativt nytt begrepp. För att förstå empatitrötthet har även fenomenet empati beskrivits kort i bakgrunden. En vidare och djupare förståelse för fenomenet empatitrötthet presenteras i resultatet.Syfte: Syftet med studien är att utforska fenomenet empatitrötthet ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: En icke systematisk litteraturstudie har gjorts baserad på olika ansatser för att få ett helhetsperspektiv på fenomenet empatitrötthet.Resultat: Empatitrötthet är ett fenomen som påverkar omvårdnaden kring patienter och anhöriga. Sjuksköterskor med längre erfarenhet löper mindre risk för att utveckla empatitrötthet. Idag finns det inga riktlinjer för hur empatitrötthet ska motarbetas, utan sjuksköterskor använder egna strategier för att hantera sin empatitrötthet. / Background: Nurses today are exposed to more traumatic events under short period of time than a person outside the caring environment experiences in a lifetime. Compassion fatigue is a relatively new concept in the Swedish health care. To understand compassion fatigue has the concept empathy further been discussed in the background. A deeper understanding for the phenomena compassion fatigue is presented in the result. Aim: The aim for this study is to further explore the phenomena compassion fatigue from a nursing perspective. Method: A non systematic literature review has been used in this study based on literature using different approaches to get a holistic view on the phenomena compassion fatigue. Result: Compassion fatigue is a phenomena which affects the caring regarding patients and their relatives. Nurses with longer experience are less likely to develop compassion fatigue. Today there are no guidelines for how to counter compassion fatigue, but nurses are using their own methods to handle the phenomena compassion fatigue.

Empatitrötthet är ett vanligt förekommande fenomen hos socialarbetare som i längden kan leda till utmattningssyndrom och sjukskrivningar. Det påverkar inte bara den yrkesverksamma utan även klienter och samhället. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur socialarbetares upplevelse av empatitrötthet kan relateras till deras möjligheter till och kunskap om olika återhämtningsstrategier. I uppsatsen har kvalitativa djupintervjuer gjorts med åtta socialarbetare som arbetar klientnära på uppdrag av socialtjänsten eller med råd och stöd. I analysen har ett socialpsykologiskt perspektiv, teorin KASAM och begreppet stigma använts som teoretiskt ramverk. Resultatet visade att empatitröttheten varierade beroende på intervjupersonernas tidigare och nuvarande sociala miljö. Empatitröttheten visade sig även påverka de yrkesverksammas privatliv negativt. För att motverka empatitröttheten har olika återhämtningsstrategier visat sig gynnsamma för olika personer. Däremot verkar inte återhämtning alltid vara en självklarhet på arbetsplatser. Återhämtningsstrategier som erbjudits på arbetsplatsen har inte alltid upplevts varit tillräckliga. Socialarbetarna har därför funnit egna återhämtningsstrategier utanför arbetstid för att motverka empatitröttheten. Under rådande omständigheter med pågående pandemi har återhämtningen försvårats och riskerna för empatitrötthet därmed ökats. Trots vetskap om utbildningens vikt för att motverka empatitrötthet, beskrev de yrkesverksamma att de inte upplevde sig förberedda under utbildningen. De saknade kunskap om hur de påverkas av att använda sig själv som verktyg och vilka strategier som är gynnsamma för hälsan. Kunskapen om vad arbetet gör med en och hur man ska återhämta sig på bästa sätt har dock kommit med erfarenhet. / Compassion fatigue is a common phenomenon among social workers that in the long run can lead to Chronic fatigue syndrome and sick leave. Compassion fatigue affects not only the professional but also the clients and society. The purpose of the thesis is to create an understanding of how social workers' experience of compassion fatigue can be related to their opportunities for and knowledge of different recovery strategies. In the essay, qualitative in - depth interviews were conducted with eight social workers who work close to the client on behalf of the social services or with advice and support. In the analysis, a social psychological perspective, the Sense of Coherence theory and the concept of stigma have been used as a theoretical framework. The results showed that compassion fatigue varied depending on one’s past and current social environment. Compassion fatigue was also found to adversely affect the private life of professionals. To counteract compassion fatigue, different recovery strategies have proven beneficial for different people. However, recovery does not always seem to be a matter of course in the workplace. Recovery strategies offered in the workplace have not always been perceived as sufficient. Social workers have therefore found their own recovery strategies outside working hours to counteract compassion fatigue. Under the current circumstances with the ongoing pandemic, recovery has been hampered and the risks of compassion fatigue have thus increased. Despite knowledge of the importance of education in counteracting compassion fatigue, the professionals described that they did not feel prepared during their education. They lacked knowledge about how they are affected by using themselves as tools and which strategies are beneficial to health. However, the knowledge of how the work affects them and how to recover in the best way has come with experience.

Bakgrund: Empatitrötthet (ET) är ett tillstånd som uppkommer till följd av sjuksköterskors vårdande profession. Sjuksköterskor använder sig själva som emotionella instrument för att ge professionell omvårdnad. Tillståndet är en kumulativ process med fysiska, känslomässiga, sociala, andliga och intellektuella symptom. ET består av komponenterna utbrändhet, sekundär traumatisk stress (STS) och empatinöjdhet (EN), där EN är en motverkande komponent mot ET. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är utsatta för ET på grund av verksamhetens struktur och arbetssätt, men meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är resurser för att motverka ET. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar ET hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Metod: Integrativ litteraturöversikt genomfördes med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från fyra omvårdnadsinriktade databaser. Efter kvalitetsgranskning återstod 14 artiklar, vilka analyserades med integrativ metod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i faktorer som påverkade sjuksköterskors nivå av ET. Faktorerna befinner sig på socio-ekologisk personell, interpersonell och organisatorisk nivå och påverkar i vilken mån sjuksköterskorna har möjlighet att styra över faktorerna. Slutsats: Såväl patienter, sjuksköterskor som organisationen blir lidande då ET förekommer. Sjuksköterskor kan själva styra över en del av faktorerna som påverkar ET, exempelvis egenvård och fritidsaktiviteter, men största möjligheten och ansvaret hamnar på organisationen. / Title: Why care? Compassion fatigue in emergency care – an integrative literature review. Background: Compassion fatigue is a condition that arises as a result of the nurse's nursing profession. The nurses use themselves as emotional instruments to provide professional care. The condition is a cumulative process with physical, emotional, social, spiritual and intellectual symptoms. Compassion fatigue consists of the components burnout, secondary traumatic stress and compassion satisfaction, where compassion satisfaction is a counteracting component to compassion fatigue. Nurses in emergency care are exposed to the condition due to the structure and working methods of the organisation, but meaning, comprehensibility and manageability are resources for resiliency. Aim: The aim was to highlight factors that affect compassion fatigue in nurses in emergency care. Method: Integrative literature review was conducted with qualitative and quantitative articles from four nursing-oriented databases. After quality review 14 articles remained and were analyzed using an integrative method. Result: The literature review resulted in factors that affect nurses' levels of compassion fatigue. The factors are at different socio-ecological levels as personal, interpersonal and organizational and affect how much the nurses may be able to intervene with the factors. Conclusion: Patients, nurses and organizations are affected when compassion fatigue arises. Nurses can control some of the factors that affect compassion fatigue, for example leisure time activities and self-care, but the greatest opportunity and responsibility falls on the organization.

Abstrakt Bakgrund: Empatitrötthet är ett relativt okänt begrepp som kan drabba sjukvårdspersonal och inte minst sjuksköterskor som oftast arbetar patientnära. Empatitrötthet har visat sig ge en negativ inverkan på den egna hälsan, privatlivet samt på förmågan att förse patienterna med en säker och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av empatitrötthet. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod baserad på sju kvalitativa artiklar och en mixad metod. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, Pubmed, Scopus, och PsycINFO. Även sekundära sökningar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; En mödosam arbetsmiljö upplevs leda till empatitrötthet, olika tillkortakommanden som upplevs leda till empatitrötthet, upplevda negativa symtom och konsekvenser av empatitrötthet och hanteringsstrategier som upplevs minska eller motverka empatitrötthet Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar på att sjuksköterskors empatitrötthet riskerar att inverka negativt på både privata och arbetsrelaterade plan samt kan påverka omvårdnadsförmågan och patientsäkerheten negativt. Empatitrötthet bör lyftas som begrepp och förklaras så att sjukvården blir mer medveten om vad tillståndet kan innebära samt hur det kan påverka omvårdnaden på ett negativt plan. Det är önskvärt att adekvata strategier appliceras för att minska och motverka empatitrötthet vid ett tidigt skede. / Abstract   Background: Compassion fatigue is a relatively unknown concept that can affect healthcare profession and in particular nurses that works close to the patients. Compassion fatigue has shown to have a negative impact on nurses well-being, the private life and the ability to perform a safe and person-centered care for the patients. Aim: To describe nurse's experience of compassion fatigue. Methods: A literature review according to Friberg's method based on seven qualitative studies and one mixed method. The studies were found using Cinahl, PubMed, Scopus and PsycINFO. Secondary searches were also included. Result: The analysis resulted in four main categories; an arduous work environment is perceived to lead to compassion fatigue, various shortcomings that are experienced lead to compassion fatigue, negative symptoms and consequences experienced by compassion fatigue and management strategies to counter or reduce the feeling of compassion fatigue. Conklusion: The results of the literature study show that the condition of compassion fatigue risks having a negative impact on both private and work-related levels among nurses and can negatively affect the ability of nursing and patient safety. Compassion fatigue should be highlighted as a concept and explained so that the health industry becomes more aware of what the condition may cause and and how it can affect nursing negatively. It is desirable that adequate strategies should be applied to reduce and counteract compassion fatigue at an early stage.

Bakgrund: Begreppet personcentrering är ett centralt begrepp inom hälso-och sjukvården. Genom att arbeta personcentrerat står patienten i centrum för sin egen vård. Inom vården är det nödvändigt för sjuksköterskor att arbeta empatiskt men till följd av yttre påfrestningar kan de utveckla empatitrötthet. Resultatet av detta kan leda till att sjuksköterskor förlorar sin förmåga att vårda då de inte längre har orken att utöva sitt yrke med empati och således inte kan möta patienten personcentrerat.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors perspektiv på empatitrötthet och om det inverkade på patienters omvårdnad. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO genom att nyttja olika sökord i olika kombinationer. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och resultatet sammanställdes och analyserades genom integrerad analys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: Miljöfaktorer som bidrar till empatitrötthet, Emotionella faktorer som uppstår till följd av empatitrötthet, Sociala faktorer som påverkar empatitrötthet samt Utbildningsfaktorer som påverkar utveckling av empatitrötthet. Resultatet visade att empatitrötthet kunde orsakas av arbetsmiljöfaktorer och påverka sjuksköterskor privat samt inom arbetet. Goda relationer till kollegor var en friskfaktor och mindre erfarenhet av yrket en riskfaktor. Slutsats: Litteraturöversikten visade att arbetsmiljön spelade en stor roll inom utveckling av empatitrötthet hos sjuksköterskor, vilket på flera plan kom att påverka patienterna. Studien fann att sjuksköterskor drabbades på alla livets plan av sin empatitrötthet. Empatitrötthet och dess bakomliggande orsaker kunde minska patientsäkerheten och bidrog till ökad personalomsättning. Fördjupad kunskap om empatitrötthet kan främja sjuksköterskors arbetsmiljö och förbättra omvårdnaden. / Background: The concept of person-centredness is central in healthcare. By working person-centered, the patient is at the center of his own care. In healthcare, nurses must work empathically, but they can develop compassion fatigue due to external pressures. This can lead to nurses losing their ability to care as they no longer have the energy to exercise their profession with empathy and thus cannot meet the patient in a person-centered way.   Aim: The aim was to illustrate nurses' perspectives on compassion fatigue and whether it affected the care of their patients. Method: A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles was obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO using different keywords in different combinations. The quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality and the results were compiled and analyzed through integrated analysis. Results: The result identified four main categories: Environmental factors that contribute to compassion fatigue, Social factors that influences’ compassion fatigue, Emotional factors that arise as a result of compassion fatigue, and Educational factors that influence the development of compassion fatigue. The results showed that compassion fatigue could be caused by work environment factors and affect nurses privately and at work. Good relations with colleagues were a health factor and less professional experience was a risk factor. Conclusion: The literature review showed that the work environment played a significant role in developing compassion fatigue in nurses, which affected the patients on several levels. The study found that compassion fatigue involved nurses in all areas of life. Compassion fatigue and its underlying causes could reduce patient safety and contribute to staff turnover. Increased knowledge about compassion fatigue can promote nurses' work environment and improve nursing care.

Socialt arbete utgörs ofta av interaktion med människor som på olika sätt befinner sig i utsatthet. Arbetet kan därför vara emotionellt krävande. En viktig komponent i ett verkningsfullt socialt arbete är socialarbetarens empatiska förmåga. Denna studie gör ett nedslag i empatins inverkan på socialarbetaren. Dessvärre är stressrelaterade sjukskrivningar inom socialt arbete ingen ovanlighet då arbetet kan vara psykiskt påfrestande. Arbetet blir i synnerhet påfrestande om det inte finns tillgång till de medel och resurser som krävs för att utföra arbetet. Syftet med denna studie är att lokalisera eventuella risk- och skyddsfaktorer som sammanlänkar ett empatiskt socialt arbete med empatitrötthet och relaterad ohälsa hos socialarbetare. Detta för att ge en överblick över fenomenet och inspirera vidare forskning för att förhoppningsvis kunna bemöta problematiken både innan och efter dess förekomst. Studien är en scoping review. Åtta artiklar har använts som data för att skapa en överblick över anträffade risk- och skyddsfaktorer för empatitrötthet och relaterad ohälsa inom ramen för socialt arbete. Datan har sorterats under rubrikerna riskfaktorer på individnivå, riskfaktorer på organisationsnivå, skyddsfaktorer på individnivå och skyddsfaktorer på organisationsnivå. Datainsamling och analys har alstrat fem riskfaktorer och tio skyddsfaktorer som på olika sätt kan orsaka eller avvärja dåligt mående hos professionella inom socialt arbete. Resultatet tyder på att det finns faktorer som kan påverka och förutsäga förekomsten av empatitrötthet och relaterad ohälsa. Bland de sammanlagt 15 faktorer som hittats är arbetsbelastning och utbildning de mest framhållna gällande risk respektive skydd. Att vidare studera dessa fenomen bidrar till möjligheten att utveckla metoder för att empatitrötthet och relaterad ohälsa ska kunna förhindras i högre grad i framtiden. / Social work is often based on interaction with people in various kinds of vulnerable states and can therefore be emotionally demanding. An important component in effective social work is the social worker's empathic ability. This study reflects on the possible effects empathy can have on the practitioner. Unfortunately, stress-related sick leave in social work is not uncommon as the work can be psychologically stressful. The work becomes particularly stressful if one is not provided with the resources required to carry out the work in a satisfactory way. The purpose of this study is to illustrate risk and protective factors that link empathic social work with compassion fatigue and related mental health issues, such as burnout and vicarious traumatization. This is to give an overview of the phenomenon and inspire further research to hopefully be able to address the problem before and after its occurrence. The method of this study is a scoping review. Eight articles have been used as data to create an overview of detected risk and protective factors for compassion fatigue and related mental health issues within the social work framework. The data have been sorted under the themes: risk factors at an individual level, risk factors at an organizational level, protection factors at an individual level and protection factors at an organizational level. Data collection and analysis have generated five risk factors and ten protective factors that in various ways can affect the mental health of professionals in social work. The results indicate that there are factors that affect and predict the occurrence of compassion fatigue and related mental health issues. Among the total of 15 factors found, caseload and education are the most emphasized in terms of risk and protection. By further studying this phenomenon, an opportunity can be created to develop methods to prevent compassion fatigue and related mental health issues to a greater extent in the future.

Många klienter som har kommit i kontakt med socialsekreterare har genomgått ett traumasom kan se olika ut. När socialsekreteraren ska ta en del av sin klients redogörelser riskerarsocialsekreteraren att även ta en del av klientens trauma, något som kallas för sekundärtraumatisering. Man kan alltså säga att socialsekreteraren blir traumatiserad av sin klientstrauman. Målet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur socialsekreterare uppleveroch hanterar sekundär traumatisering inom socialtjänsten. Inom hanteringen av sekundärtraumatisering kommer även copingstrategier att beröras. Studien har tagits fram med hjälpav tidigare forskning inom sekundär traumatisering samt begreppet copingstrategier. Studiensförfattare har även använt sig av de teoretiska utgångspunkterna och begreppsförklaringarnasekundär traumatisering (trauma stewardship), empati & empatitrötthet, emotional labour,kognitiva scheman och copingstrategier för att analysera resultatet. Datainsamlingen har skettmed hjälp av fem kvalitativa intervjuer där sedan en tematisering har gjorts. Resultaten fråntematiseringen har sedan presenterats i en tabell med hjälp av Framework (se bilaga 3).Uppsatsens resultat indikerar att socialsekreterare upplever stress, ångest, repetitivatankemönster och skillnad i visad empati gentemot klienter i koppling till sitt arbete, möjligensom en konsekvens av att höra klienters traumaberättelser. Upplevelserna kan också förståsvara reaktioner på att arbeta med det egna känslolivet som verktyg. Socialsekreterareanvänder olika copingstrategier för att förebygga försämrat mående som ser olika ut blandmän och kvinnor. Resultaten tyder även på att det finns brist på kunskap och medvetenhetkring begreppet sekundär traumatisering då det är ett begrepp som sällan diskuteras.

Background: Compassion fatigue is a phenomenon described as emotional exhaustion. Healthcare professionals are a high-risk group susceptible to compassion fatigue. It manifests as the objectification of the patient, with a focus on medical technology, leading to a loss of the caring relationship. Compassion is rooted in abilities such as empathy and sympathy, representing an ideal approach expected of nurses. Quality nursing is built on respect, interpersonal interaction, and effective communication, all falling within the responsibility of nurses to fulfill. Aim: The purpose was to highlight factors leading to compassion fatigue among nurses in hospital-based care. Method: The chosen method was a literature study involving the collection of qualitative research, with a total of 10 scientific articles. Results: The results are presented in three themes: personal factors, care-related factors, and workrelated factors. Seven subthemes were identified: meeting patients' needs, not accepting the uncontrollable, managing demands and attitudes of relatives, internal negative thoughts and feelings, the mutual impact of personal and professional life, the challenging work environment, and insufficient support from colleagues and management. Conclusion: The factors behind compassion fatigue encompass various dimensions of nurses' professional lives but also extend into their personal lives. To counteract compassion fatigue, more knowledge and research on the phenomenon are needed. / Denna litteraturstudie har undersökt empatitrötthet hos sjuksköterskor och mer specifikt om vilka de bakomliggande faktorerna var till att sjuksköterskor drabbas av empatitrötthet. Empatitrötthet är ett tillstånd när sjuksköterskor inte längre känner empati och medlidande för sina patienter. Syftet var att belysa faktorer som leder till empatitrötthet hos sjuksköterskor inom sjukhusbaserad omvårdnad. Denna studie har därför genom att läsa den vetenskap som idag existerar om empatitrötthet, kunnat sammanställa olika anledningar till vad som orsakar empatitrötthet. Studiens resultat består av tre teman samt sju subteman. Det första temat var vårdrelaterade faktorer med subteman att möta patienters behov, att inte acceptera det opåverkbara och att hantera anhörigas krav och attityder. Där framkom det bland annat att kommunikationen mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga, i vissa fall kunde kännas väldigt krävande. Det kunde leda till att sjuksköterskor började ta avstånd eller började tvivla på sig själva och deras egentliga kunskap. Nästa tema var personliga faktorer med subteman, inre negativa tankar och känslor, samt privatlivet och arbetslivets ömsesidiga påverkan.Framför allt handlade det om att sjuksköterskor i sitt yrke möter mycket lidande och genom deras medlidande kände de också ett eget lidande. Detta gjorde att sjuksköterskor till slut behövde ta avstånd för att klara av att fortsätta arbeta. Många sjuksköterskor vittnade om att det påverkade deras privatliv, de drömde mardrömmar och fick kroppsliga symptom som förhöjt blodtryck. Det tredje temat var arbetsrelaterade faktorer med subteman, det hårda arbetsklimatet, och att stödet brister från kollegor och ledning. Där lyftes arbetsbelastningen och arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskor. Arbetsbelastningen kunde ofta vara mycket hög och det utvecklade en stress hos sjuksköterskorna som mynnade till slut ut i en empatitrötthet.Slutligen kom forskningen fram till att de behövs mer kunskap om empatitrötthet.

Bakgrund: Empatitrötthet uppstår när sjuksköterskor utsätts för utmaningar i vården som påverkar deras arbetsmiljö. Det skapar ett bristande utrymme för sjuksköterskor att ventilera sina känslor kring patientsituationer. Sjuksköterskor påverkas av överbelastning av olika situationer där empati hade en stor påverkan. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors uppfattning av empatitrötthet Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med 10 legitimerade sjuksköterskor. Resultat: Resultatet delades in i 2 huvudkategorier För trött för att bedriva omvårdnaden och Avsaknad av hanteringsstrategier att förebygga utmattning som sedan delades in i 4 underkategorier. I resultatet framkom det att sjuksköterskor uppgav att den höga belastningen, bristande resurser och utmattning påverkade omvårdnaden patienterna fick. Konklusion: Den kvalitativa studien visar att begreppet empatitrötthet hos sjuksköterskor är något som är aktuellt inom slutenvården då den höga arbetsbelastningen och dess stressfaktorer påverkar sjuksköterskors arbete, eftersträvar sjuksköterskor en drastisk förändring. / Background: Compassion fatigue occurs when nurses are exposed to challenges in care that affect their work environment. It creates a lack of space for nurses to vent their feelings about patient situations. Nurses are affected by overload of different situations where empathy had a big impact. Aim: The aim is to examine nurses’ perception of compassion fatigue Method: The study has been conducted as a qualitative interview study with semi-structured interviews with 10 registered nurses. Findings: The result was divided into 2 main categories Too tired to carry out nursing and Lack of coping strategies to prevent exhaustion which were then divided into 4 subcategories. In the results, it emerged that nurses stated that the high workload, lack of resources and exhaustion affected the care the patients received. Conclusion: The qualitative study shows that the concept of compassion fatigue in nurses is something that is relevant in inpatient care, as the high workload and its stress factors affect nurses’ work, nurses strive for a drastic change.

Abstract Authors: Veronica Axeborg & Malin Devida Carlsson Title: Indirect strain and compassion fatigue- a qualitative study of working conditions in social work Supervisor: Roddy Nilsson Assessor: Rickard Ulmestig   High levels of sick leave can often be detected in social work, especially within the group of social workers that have contact and relationship building professions. Direct collaboration with clients requires that the social worker uses him or herself as a tool. On top of a heavy workload with complex cases that are time consuming and the pressure of getting tasks ready on time, these social workers are also exposed to an indirect workload when they listen to the suffering and pain of their clients’ problems. Compassion fatigue is a phenomenon and condition that can occur when a person repeatedly hears about difficulties without experiencing it for themselves.  The purpose of this study was to investigate social workers views and experiences with indirect strain and compassion fatigue and also how these phenomena are made aware of and handled or not handled in the workplace. This study consists of six semi-structured interviews with social workers that have a contact and relationship building profession. The results of the interviews are presented through prominent themes and analysed with Antonovskys theory of Sense of coherence.  Results showed that several of the respondents has experiences of indirect strain, sometimes so invisible they don´t notice or reflect over it themselves. Only one respondent experience compassion fatigue due to contact with clients whereas the others are aware of the existence of the phenomenon but do not suffer from it. Both indirect strain and compassion fatigue arises at times in workplaces but nothing structural is organised to prevent or handle the phenomena. Collegial support has proven to be the chosen way of dealing with it. A prominent conclusion of this study is that the direct workload and time pressure is what’s burdening in the social worker´s profession and that the line between the indirect and direct strain sometimes is difficult to draw. They often go into each other’s fields or become each other’s consequences.