Syftet med den här studien har varit att undersöka hur ett företag arbetar för att deras EVP ska återspeglas i de anställdas uppfattningar om vilka man är som organisation. Det som studerades var dels vad företaget gör för att deras Employer Value Proposition ska förankras i de anställdas uppfattningar om organisationen; vad som bidrar till deras uppfattning och; hur de uppfattningarna stämmer överens med företagets Employer Value Proposition. Studiens teoretiska utgångspunkt utgick från teorier om organisationsidentitet, -image och styrning av organisationsidentiteter. Undersökningen genomfördes på ett stort IT-bolag genom sex semistrukturerade intervjuer med 1 - 2 informanter från skilda affärsenheter. Intervjuerna kompletterades även med studier av interna policydokument om företagets arbete med Employer Value Proposition. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys där de tre delarna av IT-bolagets Employer Value Proposition valdes som huvudteman. De tre huvudtemana var: Entreprenörskap, Balans i livet och Ansvar och ledarskap. Resultatet visade att företaget arbetar i varierande grad med målsättningar, värderingar, handlingar och praxis för att deras Employer Value Proposition ska återspeglas i de anställdas uppfattningar om vilka man är som organisation. Det som främst bidrar till de anställdas uppfattningar om organisationsidentiteten är de aspekter som är en integrerad del av det dagliga arbetet. Entreprenörskap är den delen av Employer Value Proposition som tydligast överensstämmer med de anställdas uppfattningar. Även balans i livet upplevs i stor utsträckning överensstämma. Gällande ansvar och ledarskap framkom däremot en diskrepans mellan de anställdas uppfattningar och företagets Employer Value Proposition.

I en allt mer föränderlig värld där företag inom kunskapsintensiva branscher lider brist på kompetent personal, har det aldrig tidigare varit lika viktigt för organisationer att arbeta för att behålla sina nuvarande anställda. För att företag ska kunna differentiera sig och skapa en arbetsgivarattraktion krävs det att de använder sig av strategier för att de fortsättningsvis ska kunna attrahera och behålla sina medarbetare. Employer branding är sätt att stärka arbetsgivarvarumärket både internt som externt och denna studie kommer att fokusera på intern employer branding. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen kring vad medarbetare i en organisation tycker är viktigt för att det fortsättningsvis ska vilja stanna kvar i företaget och hur de upplever att deras arbetsgivare arbetar för att de ska stanna kvar. Detta blir viktigt i en kunskapsintensiv bransch där anställda och deras kompetens genererar konkurrensfördelar och är således eftertraktade på arbetsmarknaden. För att kunna svara på forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats använts och empiri har samlats in från elva stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från ett och samma IT-företag i Stockholm. För att kunna förstå och tydliggöra den undersökta gruppens uppfattning av organisationen, utformades det teoretiska ramverket efter tidigare forskning och utgår från teorierna employer branding, organisationsidentitet, organisationskultur och förmåner. Resultatet tyder på att samtidigt som det finns en stark gemensam uppfattning om vad som är viktigt för att medarbetarna ska vilja stanna kvar i organisationen, så finns det en intressant skillnad i hur den undersökta gruppen upplever organisationen. Det blir tydligt att de faktorerna som upplevs som viktigast av medarbetarna, för ett fortsatt arbete i företaget, är att de ges utmanande och varierande arbetsuppgifter, möjlighet till kompetensutveckling samt bra företagskultur med bra sammanhållning medarbetare emellan.

This master's thesis deals with the analysis of the image of the Employer brand of global company on the local market in the Czech Republic. As a theoretical basis focuses on defining brand as such, its value and its management. The basic concepts of Employer Branding: Employer Brand, EVP and some tools for building external employers' brands were also defined. The aim of the thesis is to map attitudes of university students to the employer's brand of selected local branch of chosen global company. I also investigated whether the study of selected university affect student perceptions of the brand. In the practical part, the thesis deals with the analysis of the specific employer brand and external brand building tools. Questionnaire research is carried out among students and scatter analysis is used for the evaluation. Other research tools are case studies in the form of storytelling, analysis of free associations, and semantic differential. The results are proposed recommendations for the company based on the evaluation of the perception of the employer's brand and also the model of the ideal employer.

This thesis analyses influencers of employer attractiveness with high focus on company performance and other elements concerning company as such. Theoretical part of this thesis aims to bring relevant background for the practical analysis. In particular, it examines areas such as talent management, employee value proposition and employer branding and their connection to employer attractiveness. Practical part identifies objective and subjective drivers of employer attractiveness. This part consists of three analyses: Questionnaire, Correlation Analysis and RPC Graduate Survey. Triangulation of all three analyses brings complex results concerning employer attractiveness influencers. Empirical part works towards answering of research questions and creating a recommendation manual that shall help companies to become attractive employers.

Studien undersöker Älvsbyns kommuns arbetsgivarvarumärkning avseende lärare och berör frågan kring hur kommunen kan säkerställa dess kompetensförsörjning. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer där fem verksamma lärares åsikter och tankar lyfts fram i relation till tidigare forskning. Den tidigare forskningen berör employer branding inom offentlig sektor och dess konkurrensfördelar gentemot privat sektor samt dess utvecklingsområden. Forskningen tar även avstamp i intern och extern arbetsgivarvarumärkning, detta för att få en mer nyanserad bild aven organisationens arbetsgivarvarumärkning.Studiens resultat visade att legitimerade lärare vid Älvsbyns kommun upplevde att kommunen utmärkte sig som en attraktiv arbetsgivare som värdesatte arbetsmiljöfrågor, kompetensförsörjning och lön högt. Återkommande var att respondenterna upplevde att arbetsgivaren även gav sitt fulla stöd för de förmåner som erbjöds, detta synliggjordes bland annat vid kompetensförsörjningen. Respondenterna menade att den utbildning som erbjöds var anpassad efter deras behov och att rektorerna stöttade de lärare som valde att läsa till fler ämnen. Vidare synlig gjordes vissa utvecklingsmöjligheter exempelvis marknadsföring av läraryrket, små klasser och fler grupprum. Relationsbyggande var även det ett återkommande tema, detta framhävdes med förslag om mentorskap och metoder för introduktion i syfte att behålla nyanställda. Sammanfattningsvis anses Älvsbyns kommun vara en attraktiv arbetsgivare med flera konkurrensfördelar, särskilt i relation till grannkommunerna.

Organizations compete to attract and retain top talent and differentiate themselves from their competitors; they work on employer branding strategies. This study analyzed how organizations should communicate their employer brand in social media to attract Generation Z talent. This is a qualitative research with a phenomenology design. The research technique used was the semi-structured interview. Twenty university students and graduates of business or engineering schools were interviewed; they participated on a voluntary basis. This study reveals that participants apply to an organization for the following reasons: salary, work environment, reputation, benefits, and career path. Regarding social media, the interviewees’ favorites are LinkedIn and Instagram. In relation to social media content, companies should keep in mind that Generation Z not only wants to see job offers but also to learn more about them, specifically their characteristics, as this will increase their desire to become a part of them, and in some cases, may even be decisive in accepting an offer.

Denna uppsats ägnas åt att undersöka hur industriföretag, specifikt inom skogsindustri branschen, arbetar för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till deras företag. Syftet med uppsatsen är således att erhålla en fördjupad förståelse för strategierna som industriföretag, specifikt inom skogsindustrisektorn, använder sig av för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till sina organisationer. Samtidigt syftar studien till att analysera och kartlägga tankesättet hos kvinnliga och manliga ingenjörsstudenter när det gäller deras utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Tidigare forskning och teori lägger grunden för möjliga orsaker till kvinnors underrepresentation inom STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) och undersöker initiativ för att öka deras närvaro inom teknikområdet. Dessutom diskuteras kritik kring att anpassa kvinnor till mansdominerade miljöer och betoningen av att ändra strukturer. Resultatet, grundat på tio intervjuer (fyra med företagsrepresentanter och sex med studenter), belyser det centrala bakomliggande problemet enligt företagen. Dessa insikter formar de strategier som används för att locka kvinnor till skogsindustrisektorn. Därtill visar resultatet på skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga ingenjörsstudenters resonemang kring utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Därigenom har vi identifierat de strategier som företagen använder i sin verksamhet och som även uppfattas som attraktiva av studenterna. Studiens avslutande del visar på en alternativ förklaring till strategierna och resonemangen utifrån nyinstutionell teori Meyer och Rowan, 1977) och genussystemet (Hirdman, 1988).

As the society we live in today is moving towards being more technology-driven, the competition in the labor market of attracting people within the IT industry is increasing. To attract people within the IT industry, firms must understand what attracts these people to then be able to form a proposition that suits these individuals. The case company of this study, DAF (Digital ASIC and FPGA), an internal organization within Ericsson AB, wants to get a better understanding of what people within the IT industry value in an employer and what actions they should take to be more attractive in the labor market. Therefore, the purpose of this report has been to explain how and to what extent different value-driving factors affect employer attractiveness for employees holding a specific technical competence needed at DAF. Based on a pre-study consisting of six interviews with working professionals within the field of employer branding and industrial marketing, as well as a comprehensive literature review, a model of analysis is established consisting of six value-driving factors; interest-, social-, management-, application-, development-, and economic value, that is expected to affect the overall attractiveness of an employer. These factors are further operationalized into 30 different codes that are set to explain the value factors more in detail. The main study is a multiple case study of employees working at DAF, as well as four competitor firms to DAF. The study is based on interviews with 21 employees spread out on the five case companies, all holding the targeted competence needed at DAF. During the interviews, the respondents spoke freely about what they value in their current and previous position so underlying value factors could be identified. Additionally, the respondents were asked to elaborate on their perception of the most important factors of an employer, as well as their perception of Ericsson as an employer to deepen the analysis and get an understanding of how the respondents perceive Ericsson. The interviews were analyzed both qualitatively and quantitatively. In the analysis, the respondents were grouped based on what company they work for and the case companies were firstly analyzed separately. Secondly, the cases were compared to each other to answer how and to what extent the value-driving factors in the model of analysis affect employer attractiveness. Third, a series of inductive analyses where cross-case patterns between different groups of individuals were analyzed. Based on the analysis, it can be concluded that the most important factors of employer attractiveness for employees holding the target competence needed at DAF are social value, mostly in terms of organizational culture, teamwork, and collegial relationship, as well as application value, mostly in terms of challenging work tasks, task diversity, and the work tasks to be meaningful for the employee. Moreover, management-, development-, economic-, and interest value are all considered important drivers of employer attractiveness. For DAF to improve their employer brand and attractivity, they should craft a proposition that aligns with their unique selling points of first of all being a leader in telecommunication, technology, and innovation. Secondly, having supportive management that empowers employees to make decisions by themselves and shape their position based on personal preferences. Thirdly, offering challenging, diverse, and creative work tasks to enable opportunities for developing new skills. Furthermore, DAF is recommended to promote life at DAF and create a unified organizational culture within the organization, clarify opportunities for development, and provide more social- and team-building activities.

This case study examines how a company can work with employer branding and talent management in order to attract students. The study explores how these concepts can be combined in the joint activity and what the implications are of arranging such an activity. This is illustrated through the case competition Brandstorm, arranged by L’Oréal Group. The study has a qualitative approach and it is based on in-depth interviews with managers on three different organizational levels at L’Oréal. The result shows that using a case competition as a joint activity is a tool to combine employer branding and talent management. The aim of a joint activity is two folded; the case is developed by the employer branding team to create awareness and appear as an attractive employer, further targeting students in order for the talent management team to spot and recruit talents. Additionally, the study highlights the importance of communicating a consistent Employer Value Proposition (EVP) that conveys symbolic values. A case competition can also be seen as a tool for managing talents and creating of talent pools. It is further clear that collaborating with universities is preferable when targeting students, thus conveying an attractive employer brand image.

<p>The purpose of this thesis is to measure the importance of different factors that contribute to employer attractiveness among students. Further, its purpose is to measure how those same students perceive a case company, Ramböll, relating to those same factors. The method used</p><p>to satisfy this purpose is a quantitative survey among Swedish civil engineering students at three Swedish universities, Uppsala Tekniska Högskola, Luleå Tekniska Högskola and Chalmers Tekniska Högskola. The survey got a response rate of 19% and the results show that the majority of the respondents think that factors such as learning opportunities, self development and independence are most important for employer attractiveness. Further, the respondents perceives Ramböll as a company that offers challenging and interesting tasks, but does not offer high salaries and is not a high status organisation.</p>