<p>The thesis hopes to augment this focus by exploring the multitude of discourses women make in terms of oppression, resilience being one such possible response. It is proposed that the research may expand on existing literature, offering an alternative perspective as to why women often remain in abusive relationships. Furthermore, the rationale of the thesis is to contest the notion that women who remain in domestically violent relationships do so for underlying pathological reasons.</p>

This thesis is based on material gathered during a field study in rural Sri Lanka, a Minor Field Study, (MFS) during April-May 2007. The core of the thesis deals with conceptualisations of empowerment and how they can be interpreted contextually from the perspectives of motherhood. The interplay of gender discourses with structural dimensions are analysed to see how these work to uphold ideals whilst posing contrary demands on mothers. Part of the focus has thus been to look at how discourses are adhered, aligned and adjusted to in various ways as strategies for survival in the context of poverty and marginalisation. The way social constructions perpetuate asymmetrical power relations as natural and normative is also discussed since this is central to how gender discourses are produced, upheld and reproduced. This study initiates in the every day experiences of mothers living in absolute poverty. Through narratives and participatory observations of their daily experiences contextual discourses, structural dimensions and agency are analysed. Their experiences are viewed as interconnected with the wider perspectives of political, economic and social conditions locally and globally. Analysis of these experiences against contextual discourses and structural implications attempts to identify possibilities and potential for empowerment. By raising central issues to the mothers regarding segregation, marginalisation and vulnerability, a more contextual understanding of how empowerment is constrained and facilitated is hopefully achieved. Furthermore, how women in this study respond and relate to these issues and whether empowering experiences can be traced even where overt challenges are absent. Finally, the thesis addresses the complexity of carrying out a study of this kind, where the prerogative to define and conceptualise lies with the researcher, the beholder, representing through this very role inequity in the division of power and privilege.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att tolka och förstå hur företag av olika storlek och karaktär arbetar med mål och om dem mäter sina mål. Vi har valt att sätta upp två delsyften för att nå vårt huvudsyfte. Det första delsyftet är att beskriva mål och mätning genom MBN- och MBE-traditionerna samt vilken kritik som är riktad mot dessa. Detta för att ge läsaren en förståelse för att det finns olika syn på hur företag bör arbeta med mål och mätning. Det andra delsyftet är att beskriva hur 2 tjänsteföretag och 2 produktionsföretag i praktiken arbetar med mål och mätning. För att uppnå huvudsyftet har vi valt att se på ämnet med ett hermeneutiskt synsätt. Vi kompletterar detta synsätt med att använda en kvalitativ ansats. Vi har valt denna ansats då vi kommer att samla in vår information genom fyra intervjuer. I den teoretiska delen förklarar vi de två traditionerna och vilka skillnader som de innebär. MBN-traditionen står för att målen ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda medan MBE-traditionen inte lägger så stor vikt på just detta. Den senare traditionen handlar mer om medarbetarna och deras prestationer. Med den teoretiska bakgrunden så intervjuade vi två produktionsföretag och två tjänsteföretag. Efter den empiriska undersökningen och vår analys har vi kommit fram till att tre av fyra företag såg det som väldigt viktigt att målen skulle vara mätbara men för den sakens skull så följde de inte MBN-traditionen slaviskt. Vi anser att storleken på företaget samt vilken inriktning de har, har stor betydelse för vilken tradition de drar åt.

Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olika uppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotion inkluderar ett helhetstänkande som utgår från en salutogen inriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrån flera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga, sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsorisker och motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om hälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att sjuksköterskornas grundsyn hade en avgörande inverkan för hur hälsopromotion uppfattades. Sjuksköterskorna ansågs ha en viktig och ansvarsfull roll i det hälsopromotiva arbetet, men organisationens miljö och kultur var en viktig påverkande aktör i utförandet av hälsopromotion. Slutsatsen är att det krävs en förmåga till balans mellan salutogen och patogen syn för att kunna bedriva effektiv hälsopromotion. Sjuksköterskorna behöver identifiera sin egen grundsyn för att kunna se för- och nackdelar i sitt förhållningssätt gentemot patienten vid hälsopromotion.

Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet där medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S. Tengblads (2006) modell. Medarbetarskap kopplades till arbetsmotivation och lojalitet mot organisationen även intressanta likheter och skillnader undersöktes. Resultatet visar hur det rådande medarbetarskapet ser ut och kan utvecklas. Ett positivt samband uppvisades mellan medarbetarskap och arbetsmotivation samt lojalitet mot organisationen. Studien fann att upplevelsen av medarbetarskap är högst individuellt. Tidigare forskning har utgått ifrån ledningens och chefens perspektiv medan vår studie som kontrast utgick ifrån medarbetarens perspektiv. Detta uppmanar framtida forskning att undersöka båda perspektiven i en studie för att få en sammanfattande helhetsbild av fenomenet medarbetarskap.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Diabetes är en sjukdom, där patienten med diabetes dagligen fattar beslut gällande sin sjukdom. Genom empowerment kan patienten upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att kontrollera sin diabetes, vilket skapar förutsättningar för en mer individanpassad egenvård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur empowerment kan främjas i omvårdnaden av den vuxna patienten med diabetes. Metod: Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, Medline och Medline PubMed, med sökorden diabetes, empowerment, nursing och caring. Resultat: För att arbeta empowermentfrämjande krävs en förändring av sjuksköterskans yrkesroll där också patientens egen kunskap om att leva med diabetes erkänns. Att vara en god lyssnare, förmedla kunskap om diabetessjukdomen, vara öppen och lyhörd för varje patients individuella behov och uppmuntra patienten att själv finna lösningar på egenvårdsproblem är viktiga delar för sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal att arbeta med. Slutsats: För att sjuksköterskans yrkesroll ska kunna förändras och nya arbetsmetoder utvecklas är tid, stöd, utbildning och handledning till både sjuksköterskorna själva och den övriga personalen som arbetar runt patienten av betydelse.

Denna uppsats görs en utvärdering av Agerus PrestationsIndex, ett verktyg för att mäta prestation i organisationer utifrån empowerment. PrestationsIndex är ett självskattningstest och bygger på en modell för empowerment med fem psykologiska rekvisit för självgående. Testet prövas psykometriskt för reliabilitet och validitet. Därutöver testas två hypoteser, dels om PrestationsIndex kan predicera prestation och dels om ojämnhet mellan de psykologiska rekvisiten kan påverka prestationen negativt. Resultaten visar starkt stöd för den första teorin när det gäller att predicera individuell prestation, men kan inte belägga PrestationsIndex som en prediktor för gruppresstation, när man har rensat för miljöfaktorer såsom trivsel och lust till arbetet. Den andra hypotesen får inget stöd i uppsatsen. Utöver de testade hypoteserna fann författaren intressanta relationer mellan stöd i arbetsgruppen, lojalitet med arbetsgivaren och den individuella prestationen.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori. Studien visade att arbetshandikappkodningen har inverkat på individens väg till arbete på så sätt att det har lett till ett arbete anpassat efter personernas förmåga. Kodningen upplevdes dock som ett hinder att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller den andra frågeställningen kunde vi märka en viss påverkan på det övriga livet. Däremot kunde vi inte se om denna inverkan berodde på kodningen i sig eller det bakomliggande funktionshindret

Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts. Dokumentet som analyserats är en kvalitetsredovisning från skolan ifråga från år 2007 och de fyra som har intervjuats är personal på den hälsofrämjande skolan. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetet på skolan främst består av två olika aktiviteter; PUH och FMS. Genom dessa aktiviteter får eleverna vara med att påverka deras utbildning och de hjälper även till att stärka elevernas empowerment. Resultatet visar också att skolan inte medvetet arbetar med alla WHO:s principer men att de ändå ingår i skolans arbete.

The purpose of the study is to  examine women and men’s perspective on the informal and traditional way for women to organize themselves in relation to formalization. To meet the aims of the thesis qualitative studies through interviews concerning a protest march that took place in 2003 Dareda village were performed, and a literature study to supplement the empirical data. Thereafter the purpose was analyzed through both feminist theory and empowerment theory. A majority of both the men and the women were positive opinions towards the traditional way for women to be organized. This might go against the feminist theory and verify that only negative statements are brought up within the feminist discourse. Through this tradition women collectively claim specific rights, because they are more powerful together then individually, but also under the banner of motherhood or as women. In relation to the process of development the women are being hindered from protesting more frequently and urged to act within the formal framework. Their major obstacles with the formalization concerns to the judicial system and some of them claim that corruption will prevent justice for them as women.