Urbana enbostadshus såsom, stadsradhus och townhouses, har på senare år blivit en alltmer populär bebyggelsetyp hos såväl efterfrågan som utbud på bostadsmarknaden. Denna typologi härstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att många olika aktörer varit involverade i byggandet. Idag finns indikationer på en stor vilja till personligt utformade bostäder. Trots det är nyproduktionen av bostäder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder få möjligheter att påverka bostädernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och därmed en hög grad av personlig utformning. I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika städer. Studien berör små aktörers delaktighet och möjlighet att påverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats. Slutsatserna är att möjligheterna till deltagande har varit relativt små i de tre projekten. De visar ändå att en plan- och byggprocess som är inkluderande för små aktörer är möjlig. Det finns inget som hindrar detta i gällande lagstiftning. Det är istället byggsystemets momentum och praxis som huvudsakligen bestämms av kommunerna, som är exkluderande.

Att söka bygglov kan uppfattas som en komplicerad process för privatpersoner som inte är insatt i bygglovssökandet, därför har rapporten ett mål med att utföra en del undersökningar för att finna nya lösningar som kan implementeras och minska andelen icke kompletta ärenden. Denna rapport riktar sig också på bristerna i bygglovsprocessens första skede samt hur det går att åtgärda dem genom att till exempel identifiera problemen och därefter förbättra respektive del.Studien grundar sig på att gå in på detalj såsom de olika kommunikations tillvägagångssätt för respektive kommun. Vi kommer även att undersöka på ifall informationen som ges av kommuner är tillräckligt samt lättillgängligt för sökande.Skrivandeprocessen som har använts för att utföra denna fallstudie har byggts på kvantitativ forskningsmetod då vetenskapliga artiklar, litteraturstudie, enkätundersökning användes. Utöver detta ingick en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer via Teams med olika bygglovschefer och bygglovhandläggare från respektive kommun.Resultatet består av besvarade enkäter som delades ut till både bygglovssökande och bygglovhandläggare i respektive kommun som ingår i studien. Kommuner som ingår i studien är Karlstad, Eskilstuna och Surahammars kommun. De besvarade enkäterna har formulerats på ett sätt för att kunna redovisa data i olika figurer såsom diagram och tabeller, vilket i sin tur ger en tydlig bild över de oklarheter som uppstår vid ansökan.Utifrån arbetets resultat har det visat sig att det som var mest problematiskt för bygglovssökande var kontrollplanen. Det upplevdes som den svåraste handlingen att få tag på och skicka komplett. Åtgärd till det är att ge möjlighet för sökande att få en liknande komplett bygglovsansökan som de kan ladda ner ifrån kommunhemsida vilket kan användas som en jämförelse. En lagändring eller förtydligande ifrån Boverkets hemsida är också en lösning då alla tre kommuner har hämtat exakt information och även behövt göra tillägg med information, beskrivningar och exemplar.Förtydligande av exempelritningar samt hemsidan är också en lösning för att underlätta för sökande genom att göra innehållet mer lättförståeligt. En text på hemsidan som upplyser om att väntetiden blir kortare vid en korrekt bygglovsansökan var också en lösning och dessutom att förbättra kommunikationen mellan handläggare och sökanden så att det blir mer lättillgängligt att nås via e-post, telefon och även fysiska möten vid frågor.En annan lösning som ficks fram från resultatet var att en spalt med handläggarens kontaktuppgifter för att få direkt kontakt och på så sätt förbättra kommunikationen mellan sökande och handläggaren gällande oklarheter och frågor. / Applying for a building permit can be perceived as a complicated process for private individuals who are not familiar with building permit applications. Therefore, this study has the goal of reducing the proportion of incomplete applications through conducting some surveys to find innovative solutions that can be implemented. We also focus on the shortcomings in the first stage of the building permit process, as well as how they can be remedied by e.g., identifying problems and then improving each part. The study goes into detail on different communication approaches for each municipality. We also investigate whether the information provided by municipalities is easily accessible to applicants. In achieving the above stated goals, a quantitative research method where scientific articles, literature studies and questionnaires were used. In addition to this, qualitative research methods were included through team interviews, primarily with different building permit managers and building permit administrators for each municipality. The results consist of answered questionnaires that were distributed to both building permit applicants and building permit administrators in each municipality who have collaborated with them. The partners in the report have been Karlstad, Eskilstuna and Surahammar municipality. The responses have been formulated in a way to be able to present data in various figures such as diagrams and tables, which in turn give a clear picture of most of the ambiguities that arise in the application. Based on the results of the work, it has turned out that it was most problematic for building permit applicants regarding the control plan. It was perceived as the most difficult document to get hold of and send complete. A measure for this is to give applicants the opportunity to receive a similar complete building permit application that they can download from the municipal website, which can be used as a comparison. A change in the law or clarification from the National Board of Housing, Building and Planning's website is also a solution as all three municipalities have obtained exact information and needed to make additions with information, descriptions, and copies. Clarification of sample drawings and the website is also a solution to make it easier for applicants by making the content easier to understand. A text on the website stating that the waiting time will be shorter with a correct building permit application was also a solution and to improve communication between administrators and applicants so that it becomes more accessible to be reached via e-mail, telephone, and even physical meetings with questions. Another solution that emerged from the result was that a column with the administrator's contact information to get direct contact and thus improve the communication between the applicant and the administrator regarding ambiguities and questions.

Som följd av EUs direktiv om nya byggnaders energiprestanda ökar kraven på det svenska byggnadsbeståndet. Passivhusstandard är ett energiklassningssystem som kan nyttjas som verktyg för att nå energieffektiva byggnader. Att nå denna standard i små byggnader innebär dock enligt tidigare studier en utmaning och i Sveriges norra halva finns få passivhus, särskilt sådana som uppförts av egnahemsbyggare. Det gör det svårt att bedöma vad standarden innebär för den private beställaren av små enbostadshus, utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande projekt. Denna studie syftar till att öka förståelsen för utmaningar vid byggande av små enbostadshus med passivhusstandard i norra Sverige. Det övergripande målet är att ta fram rekommendationer till beställare i norr som står inför val av energiprestandanivå för sina små enbostadshus, utifrån insikter som genereras av ett studieprojekt. Vilken energiprestanda som är rimlig för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr, är en av de frågor som svar söks på. Bedömningen görs utifrån svensk klassning av passivhus från Forum för Energieffektivt byggande, FEBY 18. Vidare ställs frågan hur utmaningarna ser ut för projekt av motsvarande omfattning där passivhusstandard eftersträvas. För att besvara frågorna har ett skarpt projekt valts som studieprojekt och utgångspunkt. Studieprojektet innebär en komplementbyggnad i ett plan om 55 m2 Atemp som planeras av egnahemsbyggare i Skellefteå för totalentreprenad. I studien ingår litteraturgenomgång om passivhusteknik och dess tillämpning i projekt samt fallstudie om Studieprojektet innefattande gestaltningsförslag, anbudsförfrågan till entreprenörer och intervjuer med dem. För kompletterande insikter till det studerade området, små enbostadshus med strävan mot passivhusstandard i norra Sverige,har även samtal skett med personer med erfarenhet av liknande projekt och personer med expertkunskap om passivhusstandarden. En av utmaningarna som identifierats är de tekniska lösningar som krävs för att teoretiskt uppnå energiprestanda motsvarande passivhus, FEBY Guld. Dessa fordrar en investeringskostnad som inte bedöms vara rimlig för byggnader av så liten skala. I studiens resultat framgår att den lägre nivån FEBY Silver är en mer rimlig målsättning för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr men att även den nivån kan innebära en utmaning för beställare. Hängivenhet hos beställare till energieffektiviserande lösningar är centralt för möjligheten att nå FEBY Silver. När dessa tekniska lösningar efterfrågas från en totalentreprenör med begränsad erfarenhet av energieffektiva småhus kan det vara svårt att fånga entreprenörers intresse. Dessutom kräver entreprenadformen relativt mycket arbete av entreprenörer vid kostnadskalkylering. Här identifieras utmaningar som spåras till att entreprenören bär funktionsansvaret som totalentreprenör vilket leder det till slutsatsen att beställare bör välja utförandeentreprenad för enbostadshus under 70 m2 i norra Sverige, med strävan mot passivhusstandard. Förslag på vidare studier innefattar att jämföra förutsättningar för låg energianvändning i olika, små byggnadstyper. Ytterligare förslag är att genomföra en ny anbudsförfrågan för Studieprojektet med utgångspunkt i resultatet från denna studie, för djupare insikter i kostnadsrelaterade utmaningar. / Stricter requirements for energy performance in buildings in Sweden is a result of a directive from EU. Passive house-standard is an energy classification system which can be used as a tool to reach energy efficiency in buildings. However, achieving passive house standard for small buildings is a challenge according to previous studies. Further, passive houses are few in the northern parts of Sweden, especially those built byprivate homeowners. Therefore, it’s difficult to assess what the standard means to private buyers of small single-family homes, based on previous experiences. This study aims to increase the understanding of challenges when building small single-family homes of passive house-standard in the north of Sweden. The main goal is to make recommendations to buyers of small single-family homes in the north who are facing the decision of what energy performance level to target, based on insights generated by a study project. One of the questions asked is -What is an appropriate level of energy performance of single-family homes <70 m2 in the north? The assessment is based is based on the Swedish classification system for passive houses, FEBY 18. The second question asked is -What are the challenges facing projects of this scale, where the passive house standard is sought? To answer the questions, a real project has been chosen for study and reference point. The Study Project is a 55 m2 Atemp single-storey house which is planned by private home-owners for a turnkey contract, on a real estate with an existing residence in Skellefteå. The study includes a literature review on passive house technology and its application in projects, as well as a case study of the Study Project containing a design proposal, a request for turnkey proposals from selected contractors and further contact with these through interviews. People with experience of relevant projects and people with expert knowledge of passive house standard have been contacted to reach additional insights within the studied area. Among the identified challenges are the building solutions and techniques which are required to reach passive house-standard, “FEBY Gold”. These solutions entail an investment cost that’s not considered to be reasonable for buildings of such a small scale. The study’s result shows that the lower energy level “FEBY Silver” is an attainable objective but still, this level as target can pose a challenge to the buyer.  A buyer’s dedication to energy efficient solutions is central for the prospect of having the Silver level within reach. When these building solutions are requested from a turnkey contractor with limited experience of energy-efficient, small houses, obstacles arise in making the project attractive for contractors as relatively much work is required when calculating costs. Here, challenges are identified that relates to the contractor being responsible for the function of the finished product, the house. This leads to the conclusion that private buyers should opt for other contract types than turnkey, for single-family homes < 70 m2in northern Sweden, when aiming for passive house standard.  Suggestions for further studies includes comparing the conditions for low energy use in different, small building types. Another suggestion is to carry out a new request for proposal of the Study Project and make adaptions according to the insights given by this study and thus, investigate the cost-related challenges further.