<p><strong>Bakgrund: </strong>Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga.<strong> Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården. <strong>Metod: </strong>Studien genomfördes som en litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>Resultatet presenteras ur två perspektiv, ett patientperspektiv och ett sjukvårdspersonalsperspektiv. Studien visade att bemötandet till överviktiga patienter upplevdes både positivt och negativt. Patienterna upplevde att de fick en god relation med sjukvårdspersonalen. Andra tyckte att de blev dömda direkt utifrån sin övervikt. Sjukvårdspersonal upplevde att övervikt var ett känsligt område att arbete inom. <strong>Slutsats: </strong>För en lyckad vårdrelation där bemötandet upplevs positivt bör sjukvårdspersonalen vara medveten om sina attityder och se hela människan.</p><p> </p> / <p><strong>Background</strong>: Overweight is a public health problem in the Western world, and the disease can cause severe suffering. Usually, the nurse has the most contact on a frequent basis with overweight patients. The nurse’s task is to treat patients in a dignified manner regardless of age, appearance, function or capacity. <strong>Aim: </strong>The aim with this literature study was to enlighten the encountering with<strong> </strong>overweight patients in the health care system. <strong>Method:</strong> This study was carried out as a literature study based on nine scientific articles. <strong>Result: </strong>The result is presented from the patient’s perspective as well as from the health care professionals’ perspective. The study shows that the encountering with overweight patients is experienced both negatively and positively. The patients could feel that they established a good relationship to the health care professionals. Other patients experienced that they were judged directly by their overweight. The health care professionals experienced that overweight were a sensitive area to work within. <strong>Conclusion:</strong> For a caring relation where the encountering is experienced as positive, the health care professionals should be aware of their attitudes in the caring relation and consider the different aspects of the human they treat.</p><p> </p>

<p>The purpose of this study was to look at the experiences of midwives in maternalhealth care encounters with non-european-born women and men, and to determine ifmidwives deem any special competence necessary to handle these encounters well.We gathered information by means of qualitative interviews and semi structuredquestions with eight midwives all of whom matched the inclusion criterias and gavetheir personal consent. Midwives from four district health care centers in Uppsalawere included. The interviews were transcribed and analyzed by means of qualitativecontent analysis.The results reveal the experiences from encounters with non-european patients to betwofold. On one hand the encounter is a positive, exiting experience with anopportunity to learn more about a foreign culture and exchange experiences. On theother hand complications can occur as patients may have unexpected expectationsregarding the health care, have great difficulties with the language or haveexperienced traumatizing incidents, all on top of coming to Sweden alone withoutrelatives.In the encounter with non-european-born patients the midwives consider it importantto have special competence in form of knowledge of other cultures and religions asthis provides a greater understanding of the reasoning behind the patients’ decisions.Cultural competence is also important as it helps avoid inadvertently insulting thepatient during the encounter.The special competence held by the midwives has been attained from their basic andspecialist education as well as from self acquired experiences and interests. A lifelongeducation is required to uphold this competence as well as a dialog betweenmidwives at the health care clinic.</p>

<p>Syftet med denna studie var att hos patienter som varit på besök inom primärvårdenundersöka nöjdhet/tillfredställelse med besöket, hur delaktig patienten känt sig isjukskrivningsbeslut i förekommande fall samt eventuella skillnader avseende detta mellankvinnor och män, samt sjukskrivna och icke sjukskrivna.Enkäter som handlade om patientens tillfredsställelse med besöket delades ut till patientermellan 18 och 64 år som besökte läkare vid Tierps vårdcentral under nio vardagar i oktober2009. Totalt 129 patienter ingick i studien.Av dem som diskuterat sjukskrivning med läkaren kände sig nästan alla delaktiga i det beslutsom togs. Den stora majoriteten av besökarna var helt och hållet nöjda med sitt besök. Ettfåtal av besökarna var inte alls nöjda med sitt besök på Tierps vårdcentral. De mönster somkan ses i tillfredställelse med besöket är att kvinnor var mer nöjda än män samt att ickesjukskrivna var nöjdare än de sjukskrivna.De skillnader som påvisades mellan grupperna var inte signifikanta men hade kanske varittydligare om studien haft fler deltagare. De mått som användes visade ingen större variation,ett annat instrument hade kanske kunnat påvisa större skillnader.</p> / <p>The aim with this study was to investigate, among patients who have visited a physician in aprimary care setting, the satisfaction with the encounter, to what extent the patient felt thatthey participated in decisions regarding sick leave, and potential differences regarding thisbetween women and men and people on sick leave and people not on sick leave.A questionnaire concerning patient satisfaction with their visit to a physician was handed outto patients between the ages of 18 and 64 that visited a physician at a primary care centre inTierp during nine weekdays in October 2009. A total of 129 patients were included in thestudy.Almost all of those who discussed sick leave with their physician felt that they participated inthe decision that was made. The majority of the visitors were completely satisfied with theirvisit. A few of the visitors were not at all satisfied with their visit. Observed patterns were thatwomen were more satisfied than men and people not on sick leave were more satisfied thanpeople on sick leave.The observed differences between the groups were not statistically significant but perhapsthey would have been more apparent if the number of participants had been greater. Themeasures used did not show a lot of variation, a different instrument might have showngreater differences.</p>

No description available.

No description available.

Mötet mellan sjuksköterskan och närstående har en betydande roll i omvårdnaden, inte minst i ett prehospitalt skede. Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården får i komplicerade situationer möta chockade närstående till patienter med hjärtstopp. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter med hjärtstopp inom den prehospitala sjukvården. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Informanterna har berättat om möten de haft med närstående till patienter med hjärtstopp. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av texterna där tre huvudteman samt ett antal underteman framkom. Dessa tre huvudteman var ”Kommunicera med närstående”, ”Hantera närståendes reaktioner”, och ” Agera etiskt försvarbart gentemot närstående”. Resultatet visar att sjuksköterskans sätt att kommunicera har betydelse för mötet. Genom ett förtroendegivande och tydligt uppträdande försöker sjuksköterskan skapa kontakt med närstående. Detta skapar förutsättning att förmedla lugn och förståelse hos närstående för situationen. Dock kan ibland närstående projicera sin sorg och förtvivlan på sjuksköterskan som kan anklagas för att inte ha gjort tillräckligt. Det framkom att närstående kan komma i andra hand vid de hjärtstopp då endast en ambulansbesättning finns på plats. Genom erfarenhet ökar möjligheten att uppnå ett bra möte mellan sjuksköterskan och närstående. / The encounter between the nurse and relatives is of great significance within healthcare treatment, not the least in prehospital emergency care. Nurses within the ambulance services will in complicated situations meet chocked relatives of patients with cardiac arrest. The aim of the study is to describe nurses’ experiences of the encounter with relatives of patients with cardiac arrest within the prehospital emergency care. The collection of data was conducted through interviews with eight nurses within the ambulance services. The informants have rendered encounters they’ve had with relatives of patients with cardiac arrest. The interviews were recorded and transcribed. Thereafter a qualitative content analysis was made on the texts, from where three major themes, and a number of sub themes, emerged. The three major themes were “Communicating with relatives”, “Managing relatives’ reactions” and “Acting ethically correct towards relatives”. The result shows that the nurse’s way of communicating affects the encounter. Through a convincing and distinct manner the nurse seeks contact with relatives. This makes it possible to convey calmness to the relatives, and help them comprehend the situation. Sometimes though, relatives can project their grief and despair onto the nurse, who may be accused of not having done enough. It was detected, that relatives may be a second priority in a cardiac arrest-situation where there has only arrived one set of ambulance crew. Through experience the chances to reach a good encounter increases.

Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. I ett senare stadium av demenssjukdomen utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problematik i det kommunikativa omvårdnadsmötet. Syftet med studien var att analysera och beskriva det kommunikativa mötet med en äldre demenssjuk person ur vårdpersonalens perspektiv. I studien användes en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte. Datamaterialet bestod av nio intervjuer med vårdpersonal som arbetar med demenssjuka. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Kvale’s (1997) analysmodell. De tre huvudteman som framkom var: (i) det kommunikativa mötets innehåll, (ii) det kommunikativa mötets problem och (iii) det kommunikativa mötets stöd för hälsa. Resultatet visar att kroppsspråket används mer än det verbala språket i vården av demenssjuka. Det kommunikativa mötet som uppstår mellan vårdpersonalen och den demenssjuke är en vårdande kommunikation som inger lugn, välbefinnande, glädje och trygghet. Det är viktigt att främja den demenssjukes hälsa och möta den demenssjuke i deras egen livsvärld. / The disease of dementia is characterizes by losses of intellectual and emotional abilities. At a later stage of dementia, a disability develops of both verbal and non-verbal communication. The aim of this study is to analyse and describe the communicative encounter between the caregivers and an older patient suffering from dementia. In this study a qualitative method was used and nine caregivers were interviewed. The interviews were transcribed and analysed with a method of analysis made by Kvale (1997). Three major themes were found in the result, which are: (i) contents of the communicative encounter, (ii) problems in the communicative encounter and (iii) giving support for health in the communicative encounter. The result of this study shows that body language is most frequently occurring than verbal language in the care of patients suffering from dementia. Another important aspect of the communicative encounter is to meet the lifeworld of the patients suffering from dementia.

Psykiatrireformen kom 1995 och innebar att kommunerna tog över ansvaret för patienter som var placerade på psykiatriska boenden, med följden att patienterna slussades ut till hemkommunerna. Reformen innebar att sjuksköterskor inom den kommunala somatiska vården allt oftare träffar på dessa patienter. Detta leder till höga krav på denna yrkesgrupp, då det finns begränsat med kunskap inom psykiatri hos allmänsjuksköterskor. Syftet i denna litteraturstudie är att studera sjuksköterskors attityder och om dessa påverkar bemötandet och omvårdnaden av patienter med psykiska sjukdomstillstånd. En litteraturöversikt genomfördes för att belysa syftet, med en analysmetod av Friberg (2006). Vetenskapliga artiklar samlades in, genom sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO och manuell sökning. Sjuksköterskors attityder gentemot psykisk sjuka patienter kan präglas av föreställningar att dessa patienter är aggressiva, opålitliga, introverta/apatiska och bisarra. Dessa attityder avspeglas i sjuksköterskornas omvårdnad och bemötande i negativ bemärkelse. Rädsla, fördömande, aggressivitet och avståndstagande är fyra olika förhållningssätt som sjuksköterskorna kan ha i omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Det är framförallt sjuksköterskor inom den somatiska vården som har mest negativa attityder gentemot psykisk sjuka. Attityderna har en negativ roll i bemötandet och omvårdnaden. Sjuksköterskors erfarenhet och utbildning visar sig ha en positiv betydelse för omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. / The psychiatric reform act was passed in 1995 and this reform integrated patients back into their home communities and put them in contact with somatic care nurses on an outpatient basis. These changes put a high demand on the already limited resources of the municipality care profession. The objective was to determine if nurse´s attitudes influence the care for patients with mental illness. This review is based on additional science articles which were collected from the Cinahl and PsycINFO databases and manual search. The articles were analyzed with a method based on Friberg (2006). Nurses' attitudes towards mentally ill patients are influenced by perceptions that patients are aggressive, unpredictable, inward looking/apathetic and bizarre. These attitudes reflect negatively in the nurses' care and assessment. Fear, condemnation, aggression and distancing are four different approaches taken by nurses caring for mentally ill patients. In particular nurses within the somatic care have the most negative attitudes towards mentally ill patients. Misconceptions and negative attitudes have a negative impact on the care and treatment of the mentally ill. Nurses' experience combined with higher education has been demonstrated to have a positive impact.

Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet. Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått. Dock varierade upplevelsen av bemötande, kommunikation och delaktighet mellan deltagarna, vissa var nöjda och andra upplevde dessa fenomen som otillfredsställande. Konklusion: Accepterandet av den förändrade livssituation medförde upplevelsen av det välbefinnande som kan ha gått förlorat vid insjuknandet. Detta uppnåddes genom stöd från närstående eller andra människor i samma situation. / Introduction: Being afflicted with a disease changes the life situation and the person stands face to face with a suffering. From having experienced oneself as a whole person ones identity can get lost or being threatened. Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with disease demanding protracted contact with medical care. Method: The study is based on a qualitative method and open interviews were used to collect data. The data were analysed by using Dahlberg’s description of qualitative analysis, which implies going from the text as a whole, breaking it down into key components and then rebuilding the text as a new whole. Result: Being afflicted with and living with a disease changes the lived world and a new life situation begins. To accept this new life situation it seemed important to change the view of oneself. Overall the participants so far felt satisfied with the care and the rehabilitation they received in the hospital. The experiences of encounter, communication and participation in the hospital differed between the participants. Some experienced these phenomena inadequate. Conclusion: When having accepted the changed life situation could the person experience the wellbeing that could have got lost at the beginning of the disease. This attained through support from relatives or other persons in the same life situation.

Syftet med denna studie var att hos patienter som varit på besök inom primärvårdenundersöka nöjdhet/tillfredställelse med besöket, hur delaktig patienten känt sig isjukskrivningsbeslut i förekommande fall samt eventuella skillnader avseende detta mellankvinnor och män, samt sjukskrivna och icke sjukskrivna.Enkäter som handlade om patientens tillfredsställelse med besöket delades ut till patientermellan 18 och 64 år som besökte läkare vid Tierps vårdcentral under nio vardagar i oktober2009. Totalt 129 patienter ingick i studien.Av dem som diskuterat sjukskrivning med läkaren kände sig nästan alla delaktiga i det beslutsom togs. Den stora majoriteten av besökarna var helt och hållet nöjda med sitt besök. Ettfåtal av besökarna var inte alls nöjda med sitt besök på Tierps vårdcentral. De mönster somkan ses i tillfredställelse med besöket är att kvinnor var mer nöjda än män samt att ickesjukskrivna var nöjdare än de sjukskrivna.De skillnader som påvisades mellan grupperna var inte signifikanta men hade kanske varittydligare om studien haft fler deltagare. De mått som användes visade ingen större variation,ett annat instrument hade kanske kunnat påvisa större skillnader. / The aim with this study was to investigate, among patients who have visited a physician in aprimary care setting, the satisfaction with the encounter, to what extent the patient felt thatthey participated in decisions regarding sick leave, and potential differences regarding thisbetween women and men and people on sick leave and people not on sick leave.A questionnaire concerning patient satisfaction with their visit to a physician was handed outto patients between the ages of 18 and 64 that visited a physician at a primary care centre inTierp during nine weekdays in October 2009. A total of 129 patients were included in thestudy.Almost all of those who discussed sick leave with their physician felt that they participated inthe decision that was made. The majority of the visitors were completely satisfied with theirvisit. A few of the visitors were not at all satisfied with their visit. Observed patterns were thatwomen were more satisfied than men and people not on sick leave were more satisfied thanpeople on sick leave.The observed differences between the groups were not statistically significant but perhapsthey would have been more apparent if the number of participants had been greater. Themeasures used did not show a lot of variation, a different instrument might have showngreater differences.