<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever så att de får bästa möjliga förutsättningar för inlärning. De frågor som ställts är vad som styr lärares planering och genomförande av undervisningen, vilka de viktigaste faktorerna är som stimulerar inlärning och vad som enligt eleverna själva motiverar dem. Metoden utgörs av en kvalitativ, explorativ studie, med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tre lärare, observationer av dem samt intervjuer med sex elever. Resultatet visar att samhällstrender, läroplaner och även kollegor till en viss del styr arbetet. Lärarna poängterar att den egna personligheten har stor betydelse för att skapa motivering hos elever. Eleverna själva vill ha varierad undervisning med klara och tydliga riktlinjer. Slutsatsen är att faktorer som elevinflytande och intresse samt lärares engagemang är överordnat vilka olika teorier eller modeller som används. Engagerade, fantasifulla och positiva lärare har stora möjligheter att stimulera elevers inlärning med hjälp av varierande/aktiverande pedagogik.</p>

<p>Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor.</p>

<p>Det nutida samhället präglas av en ökad social interaktion mellan människor, vilket kan framkalla en känsla av osäkerhet hos individen. Tillit som socialt fenomen fyller en viktig funktion för att hjälpa individen att hantera den komplexa verkligheten. Syftet med föreliggande studie var att nå en djupare förståelse av tillit som socialt fenomen. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlades in genom intervjuer. Fokus i studien riktades mot mellanmänskliga, sociala processer och syftet applicerades på berättelser som handlade om ett utvecklingsarbete som genomförs inom offentlig sektor. Intervjuerna genomfördes med sju respondenter, där samtliga hade en viktig funktion i utvecklingsarbetet. Därmed kunde deras berättelser lägga en god grund för möjligheterna att besvara studiens syfte. Förbättrad samverkan visade sig vara ett viktigt mål med utvecklingsarbetet. I tidigare forskning har tillit belysts som betydande i samverkansprocesser. Resultatet i denna studie visade att engagemang, närhet, ömsesidighet samt erfarenhet var centrala förutsättningar för att skapa tillitsrelationer mellan aktörerna.</p>

<p> </p><p>Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (<em>N</em>=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation. </p>

<p>Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands–Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (<em>N</em>=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation. </p>

<p> </p><p>Den här uppsatsen handlar om bokbranschen som är en konkurrensutsatt marknad där utbudet av böcker är större än efterfrågan vilket skapar returer och därmed kostnader. Gapet mellan utbud och efterfrågan tenderar dessutom att bli större och detta medför ökade kostnader för varudistributionen. Idag är bokbranschens varudistribution komplex med många aktörer på marknaden där avstånden mellan dessa tenderar att öka. Förlagen pressas hårt från olika håll inte bara av konkurrenter, författare och nya aktörer på marknaden utan också av bokhandeln via bokhandelskedjor och andra formationer som pressar priserna tillsammans. Detta gör att marginalerna minskar och förlagen tvingas omfördela sina kostnader för att vara konkurrenskraftiga och överleva på marknaden. Trots stor konkurrens, minskade marginaler och ökade kostnader har branschen en varudistribution som utmynnar i ett stort returflöde vilket är väldigt kostsamt och tar fokus från andra värdeskapande aktiviteter. Returflödet står idag för 15 – 20 procent av branschens omsättning vilket motsvarar cirka 50 procent av förlagens vinster.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Vilka faktorer är viktiga för att förlagen inom bokbranschen skall kunna skapa en långsiktigt hållbar varudistribution.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att genom en fallstudie i bokbranschen analysera och utvärdera om bokförlagen med hjälp av kommunikation och samordning av information kan skapa en långsiktigt hållbar varudistribution som resulterar i ett lägre returflöde.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> De viktiga faktorerna för att skapa samordning som framkommit i undersökningen är kommunikation och engagemang. Förlagen bör föra en dubbelriktad kommunikation det vill säga dialog samt engagera de övriga aktörerna i varudistributionskedjan i processerna kring returflödet.</p><p> </p><!--EndFragment--><p> </p>

<p>This examination project is an investigation about the opinion and comprehension for political engagement of four young municipal politicians. The purpose with this project is to describe and understand the pronounced comprehension for political engagement. There is also an intention to investigate the educational in discussing political engagement with students in social studies at upper secondary school.</p><p> </p><p>The method that has been used is “map of conceptions” because of its appropriate way to elucidate the comprehension and understanding of a certain subject.</p><p> </p><p>Those four young municipal politicians see political engagement as the will to improve the community. There is also an importance to have a large engagement in more areas than just one. Other central worth is being a good role model and maintain a dialogue with the citizens. This project will be completed with a discussion regarding the previous research and the opinions of the municipal politicians and than end with a discussion about teaching students about political engagement.</p>

<p>En utlandsanställning kräver mycket från den anställdes sida och är</p><p>kostsam för företaget. För att se till att den utlandsanställde behåller sitt</p><p>engagemang gentemot företaget krävs det därför att denne uppfattar att</p><p>den får stöd från sin organisation. I vår undersökning intervjuade vi tre</p><p>repatriater och använde vi oss av enkätsvar från tio expatriater från tre</p><p>olika svenska internationella företag. Resultaten tyder på att</p><p>organisatoriska stödåtgärder uppfattas av expatriater före och under</p><p>utlandstjänstgöringen. Majoriteten av respondenterna svarade att de</p><p>uppfattade förändringen i sitt engagemang jämfört med tiden innan den</p><p>senaste utlandsanställningen som oförändrad eller ökad. Konsekvensen</p><p>för företag är att de måste se till att deras utlandsanställda uppfattar</p><p>organisatoriskt stöd före och under utlandstjänstgöringen, för att deras</p><p>engagemang gentemot organisationen ska bevaras eller förstärkas.</p>

Vår undersökning påbörjades med ett starkt intresse och en uppriktig undran vad det var som drev människor som arbetade inom riskfyllda yrken att fortsätta med sina yrken efter att de utsatts för en konkret risk, till exempel att som polis bli skjuten i tjänsten. Eftersom vi hade lite föreställningar om varför och eftersom det inte heller verkade finnas någon forskning på området valde vi att själva generera en Grundad Teori för att få en förklaring. Detta gjorde att vi kunde undersöka vårt forskningsområde förutsättningslöst.   Som respondenter valdes personer inom riskyrken. Dessa intervjuades och svaren analyserades. Det svar vi kom fram till var att dessa personer känner engagemang, intresse och trivsel i sitt arbete. Men det viktigaste av allt var att de kände att deras insats inte gick obemärkt förbi. Det arbete de la ner på jobbet gav konkreta resultat och på så vis kändes arbetet givande för dem. Detta blev vår kärnkategori, känsla av mening, och det är den som är den viktigaste drivkraften till att vilja stanna kvar i yrket efter en konkretiserad risk. Denna befinner sig i ett viktigt samspel med de resterande kategorierna den ståndaktige soldaten, min professionella förberedelse, tömma ryggsäcken och riskerna – det är ödet.

Det nutida samhället präglas av en ökad social interaktion mellan människor, vilket kan framkalla en känsla av osäkerhet hos individen. Tillit som socialt fenomen fyller en viktig funktion för att hjälpa individen att hantera den komplexa verkligheten. Syftet med föreliggande studie var att nå en djupare förståelse av tillit som socialt fenomen. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlades in genom intervjuer. Fokus i studien riktades mot mellanmänskliga, sociala processer och syftet applicerades på berättelser som handlade om ett utvecklingsarbete som genomförs inom offentlig sektor. Intervjuerna genomfördes med sju respondenter, där samtliga hade en viktig funktion i utvecklingsarbetet. Därmed kunde deras berättelser lägga en god grund för möjligheterna att besvara studiens syfte. Förbättrad samverkan visade sig vara ett viktigt mål med utvecklingsarbetet. I tidigare forskning har tillit belysts som betydande i samverkansprocesser. Resultatet i denna studie visade att engagemang, närhet, ömsesidighet samt erfarenhet var centrala förutsättningar för att skapa tillitsrelationer mellan aktörerna.