Fysisk aktivitet är något som skulle kunna motverka det växande problemet med övervikt och kroniska sjukdomar. Tidigare forskning har visat att självförtroende, planering, och tidigare aktivitetshistoria kan predicera träningsbeteende. Syftet med denna studie är att undersöka om faktorerna engagemang och framsteg påverkar frekvensen av regelbundet träningsbeteende och om ålder och kön påverkar en eventuell effekt. Dessa begrepp har tidigare aldrig applicerats på träningsbeteende liksom stickprovet hade stor åldersvarians till skillnad från tidigare studier inom ämnet. En enkätundersökning gjordes på två gym i Stockholm med 80 deltagare. Resultatet visade att om den tränande söker framsteg med sin träning resulterar detta i att man tränar oftare, män tränar mer än kvinnor och desto äldre man är desto längre har man tränat regelbundet. Engagemang och framsteg visade ingen effekt på antal års regelbunden träning. Träningsbeteende bör implementeras som en naturlig del i vardagen redan som barn för att få ett ihållande träningsbeteende.

En utlandsanställning kräver mycket från den anställdes sida och är kostsam för företaget. För att se till att den utlandsanställde behåller sitt engagemang gentemot företaget krävs det därför att denne uppfattar att den får stöd från sin organisation. I vår undersökning intervjuade vi tre repatriater och använde vi oss av enkätsvar från tio expatriater från tre olika svenska internationella företag. Resultaten tyder på att organisatoriska stödåtgärder uppfattas av expatriater före och under utlandstjänstgöringen. Majoriteten av respondenterna svarade att de uppfattade förändringen i sitt engagemang jämfört med tiden innan den senaste utlandsanställningen som oförändrad eller ökad. Konsekvensen för företag är att de måste se till att deras utlandsanställda uppfattar organisatoriskt stöd före och under utlandstjänstgöringen, för att deras engagemang gentemot organisationen ska bevaras eller förstärkas.

I Sverige finns idag många som är ideellt engagerade och många utav dem återfinns inom idrotten. Tusentals individer är engagerade som tränare och ledare på ideell basis. Denna studie syftade till att förstå hur individen själv ser på sitt engagemang, vad som motiverade honom/henne att engagera sig från början samt hur man kan göra engagemanget mer långsiktigt. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med ideellt engagerade tränare i en av Stockholms större simföreningar. Materialet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att dessa tränare motiveras av ett genuint intresse för simning och barns utveckling, en vilja att själva utvecklas och må bra, den ekonomiska ersättningen samt en strävan att vara en del av ett socialt sammanhang.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands–Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation.

Sammanfattning Det är viktigt med engagemang och motivation i läraryrket, dels för pedagogens skull, genom att hon känner mening med sitt arbete, dels för elevernas resultat. Den här uppsatsen är skriven i syftet att studera pedagogens uppfattningar om begreppen engagemang och motivation, samt vilk faktorer som pedagogerna uppfattar påverkar deras engagemang och motivation i arbetet. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod. Bearbetningen av materialet genomfördes genom narrativ analys. Resultatet visar på många olika faktorer som kan påverka pedagogens engagemang och motivation, till exempel att pedagogen behöver sätta gränser på olika sätt för att bibehålla sitt engagemang. En annan aspekt som framkommit är att pedagogen behöver vårda sig själv för att ha energi i yrket. Vi ser ett behov av mer forskning om motivation och engagemang i pedagogyrket, för att lättare kunna skapa förutsättningar för engagerade och motiverade pedagoger.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever så att de får bästa möjliga förutsättningar för inlärning. De frågor som ställts är vad som styr lärares planering och genomförande av undervisningen, vilka de viktigaste faktorerna är som stimulerar inlärning och vad som enligt eleverna själva motiverar dem. Metoden utgörs av en kvalitativ, explorativ studie, med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tre lärare, observationer av dem samt intervjuer med sex elever. Resultatet visar att samhällstrender, läroplaner och även kollegor till en viss del styr arbetet. Lärarna poängterar att den egna personligheten har stor betydelse för att skapa motivering hos elever. Eleverna själva vill ha varierad undervisning med klara och tydliga riktlinjer. Slutsatsen är att faktorer som elevinflytande och intresse samt lärares engagemang är överordnat vilka olika teorier eller modeller som används. Engagerade, fantasifulla och positiva lärare har stora möjligheter att stimulera elevers inlärning med hjälp av varierande/aktiverande pedagogik.

This examination project is an investigation about the opinion and comprehension for political engagement of four young municipal politicians. The purpose with this project is to describe and understand the pronounced comprehension for political engagement. There is also an intention to investigate the educational in discussing political engagement with students in social studies at upper secondary school.   The method that has been used is “map of conceptions” because of its appropriate way to elucidate the comprehension and understanding of a certain subject.   Those four young municipal politicians see political engagement as the will to improve the community. There is also an importance to have a large engagement in more areas than just one. Other central worth is being a good role model and maintain a dialogue with the citizens. This project will be completed with a discussion regarding the previous research and the opinions of the municipal politicians and than end with a discussion about teaching students about political engagement.

Den här uppsatsen handlar om bokbranschen som är en konkurrensutsatt marknad där utbudet av böcker är större än efterfrågan vilket skapar returer och därmed kostnader. Gapet mellan utbud och efterfrågan tenderar dessutom att bli större och detta medför ökade kostnader för varudistributionen. Idag är bokbranschens varudistribution komplex med många aktörer på marknaden där avstånden mellan dessa tenderar att öka. Förlagen pressas hårt från olika håll inte bara av konkurrenter, författare och nya aktörer på marknaden utan också av bokhandeln via bokhandelskedjor och andra formationer som pressar priserna tillsammans. Detta gör att marginalerna minskar och förlagen tvingas omfördela sina kostnader för att vara konkurrenskraftiga och överleva på marknaden. Trots stor konkurrens, minskade marginaler och ökade kostnader har branschen en varudistribution som utmynnar i ett stort returflöde vilket är väldigt kostsamt och tar fokus från andra värdeskapande aktiviteter. Returflödet står idag för 15 – 20 procent av branschens omsättning vilket motsvarar cirka 50 procent av förlagens vinster. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att förlagen inom bokbranschen skall kunna skapa en långsiktigt hållbar varudistribution. Syfte: Syftet är att genom en fallstudie i bokbranschen analysera och utvärdera om bokförlagen med hjälp av kommunikation och samordning av information kan skapa en långsiktigt hållbar varudistribution som resulterar i ett lägre returflöde. Slutsatser: De viktiga faktorerna för att skapa samordning som framkommit i undersökningen är kommunikation och engagemang. Förlagen bör föra en dubbelriktad kommunikation det vill säga dialog samt engagera de övriga aktörerna i varudistributionskedjan i processerna kring returflödet.   <!--EndFragment-->