Effekterna av organisationsengagemang kan vara avgörande för organisationers överlevnad i nutidens globala konkurrens. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat gällande ålders påverkan på organisationsengagemang. Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka skillnader mellan tre åldersgrupper i förhållandet till organisationsengagemang baserat på Allen och Meyers trekomponentsmodell, vilken beskriver komponenterna affektivt, normativt och fortsatt engagemang. Studiens urvalsgrupp bestod av tjänstemän från fyra olika internationella organisationer inom tillverkningsindustrin. Analysen av data från n = 90 respondenter fann inga signifikanta skillnader mellan de tre åldersgrupperna och organisationsengagemang. Resultaten kan ha berott på att andra påverkansfaktorer, såsom samhällskontext och organisationskultur, dominerat till skillnad från ålder i denna studie. En intressant aspekt som förslag på fortsatt forskning är huruvida det är den faktiska åldern som påverkar organisationsengagemang eller om det snarare är generationsskillnader.

This paper aims to examine a profession´s experiences of participation in change and engagement in work. How do the employees experience their participation in organizational changes and if, and if so, how, they think it affects their engagement at work? Our questions we started from were these: -How does the employees experience that participation in a change affects their engagement at work? - Is this experience different from the employees who have not participated as much in a change? A qualitative study in the form of eight individual interviews have been conducted, half of employees who have been directly involved in the change-project and half by employees who have been indirectly involved in the change-project. This is to see if there were any difference in the experienced engagement, depending on whether they participated or not. The qualitative results indicated that the respondents felt that the engagement of the work was greater if they got the chance to participate. The results also revealed that the concepts are related to each other, they often go hand in hand, and often work in harmony with each other.

No description available.

Internet och digital teknologi har resulterat i utmaningar för tryckt media som karaktäriseras av en konkurrens som explosionsartat ökat på grund av enklare och snabbare sätt att producera och distribuera material. Tidskriftsbranschen har varit relativt passiv när det kommer till att anpassa sig till digital teknologi till skillnad från nyhetsbranschen, dock beskrivs de stå inför en digital vändpunkt, som innebär att deras digitala läsekrets börjar överskrida deras tryckta. För att bemöta denna process betonas relationsorienterat arbete, för att bevara kunder snarare än att attrahera nya kunder, vara av största vikt för en bransch som står inför förändring och konkurrens. Därför är syftet med denna studie att utreda för hur tidskriftsbranschen arbetar relationsorienterat för att dämpa effekterna av konkurrensen som internet och digital teknologi möjliggjort. Studien antar vidare en kvalitativ ansats i form av en fallstudie på Egmont Publishing som innehar en deskriptiv så väl som explorativ karaktär. För att samla in primärdata har semi-strukturerade intervjuer genomförts som sedan har analyserats utifrån teori rörande kundlojalitet. Undersökningen visar att Egmont Publishing arbetar med lyhördhet, dialog och kompetens för att skapa tillit, öka graden av tjänstekvalitet och för att anpassa sig till kundens förväntningar. Engagemang skapas genom aktiviteter och redaktionellt innehåll som berör, men kan även indirekt härröras till tidskrifternas ställning i förhållande till deras konkurrenter. Dock saknas en medvetenhet av kundbevarande processer i relation till utmaningarna som digitaliseringen resulterat i.

No description available.

Internkommunikation är en konstant del i varje organisation eftersom alla människor på något sätt kommunicerar. Forskning har visat att internkommunikation på många sätt kan öka en organisationens lönsamhet, förutsatt att den är väl fungerande och inkluderar alla anställda. Tydliga instruktioner och direktiv för alla delaktiga parter är två grundförutsättningar. Dessa anvisningar och förtydliganden kallas meta-kommunikation. Mitt syfte har varit att undersöka hur sådan kommunikation hanteras i en platt organisationsstruktur utan tydliga chefspositioner, vilket leder till oklarhet gällande vem som ska ge dessa direktiv.   En instrumentell fallstudie där syftet är att granska en specifik händelse eller organisation utfördes med bostadsbolaget KBAB som undersökningsobjekt. För att kunna uppfylla syftet och svara på frågeställningarna var jag intresserad av att få ta del av de anställdas tankar och uppfattningar, vilket gjorde att den metod som lämpade sig bäst och också utfördes var personliga intervjuer.   Resultatet visar att meta-kommunikation i en platt organisationsstruktur ter sig annorlunda än i en hierarkisk. Den är inbyggd i varje anställds tjänst på så sätt att den faller på varje individs eget ansvar. Arbetssättet kräver mycket samarbete medarbetarna emellan, och aktivt deltagande i internkommunikationen är därför en förutsättning för att arbetet i organisationen ska fungera. De hinder som organisationsstrukturen visade sig skapa för meta-kommunikationen var tidsbrist, en otydlig överblick över de anställdas arbete och särskilda krav på varje individs personlighet. Ytterligare en slutsats som gick att dra av resultatet var att den platta organisationsstrukturen ur många aspekter gjorde de anställda medvetna. Det här visade sig särskilt i en medvetenhet om organisationens arbetssätt och i insikten om vilken viktig roll internkommunikationen hade i detta.

AbstraktVad attraheras anställda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgår från ett intresse för varför man väljer att börja på en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har därmed genomförts på det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP är som arbetsplats. Detta sker utifrån valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgår och kopplar samman fem övergripande områden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar på arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsställelse och engagemang. Utgångspunkt tas i att ett attraktivt arbete är ett arbete som individen söker sig till och stannar kvar på om det motsvarar personens förväntningar på arbetsplatsen. För att mäta själva arbetsplatsens attraktivitet används Hedlunds & Åtegs tre dimensioner, dessa tre dimensioner finns även representerade i den utformade modellen. Kandidatuppsatsen har en kvantitativ ansats där en enkätundersökning har genomförts som grundats i teorier och tidigare forskning. Enkäten skickades ut till 173 nyanställda, som anställts inom en tidsram på 2 år, 116 svarade vilket resulterade i en svarsfrekvens på 67 procent. Den deduktiva ansatsen ansågs lämplig då syftet var att undersöka de nyanställdas uppfattning om SP som arbetsplats ansågs som attraktiv, detta för att finna empiriska belägg och konkreta samband. Huvudresultatet av studien resulterade i att SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en attraktiv arbetsplats. Detta på grund av att Hedlunds & Åtegs tre dimensioner uppfylls, att de anställda har ett starkt engagemang samt en hög arbetstillfredsställelse på arbetsplatsen. Detta styrker även det faktum att den framtagna modellens komponenter påverkas av varandra, vilket bidrar till en attraktiv arbetsplats. En grundläggande insikt som studien även medfört är att vad man tycker är en attraktiv arbetsplats är individuellt, baserat på individens livssituation och egna preferenser samt att det kan förändras över tid. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>I Sverige finns idag många som är ideellt engagerade och många utav dem återfinns inom idrotten. Tusentals individer är engagerade som tränare och ledare på ideell basis. Denna studie syftade till att förstå hur individen själv ser på sitt engagemang, vad som motiverade honom/henne att engagera sig från början samt hur man kan göra engagemanget mer långsiktigt. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med ideellt engagerade tränare i en av Stockholms större simföreningar. Materialet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att dessa tränare motiveras av ett genuint intresse för simning och barns utveckling, en vilja att själva utvecklas och må bra, den ekonomiska ersättningen samt en strävan att vara en del av ett socialt sammanhang.</p>

<p>Fysisk aktivitet är något som skulle kunna motverka det växande problemet med övervikt och kroniska sjukdomar. Tidigare forskning har visat att självförtroende, planering, och tidigare aktivitetshistoria kan predicera träningsbeteende. Syftet med denna studie är att undersöka om faktorerna engagemang och framsteg påverkar frekvensen av regelbundet träningsbeteende och om ålder och kön påverkar en eventuell effekt. Dessa begrepp har tidigare aldrig applicerats på träningsbeteende liksom stickprovet hade stor åldersvarians till skillnad från tidigare studier inom ämnet. En enkätundersökning gjordes på två gym i Stockholm med 80 deltagare. Resultatet visade att om den tränande söker framsteg med sin träning resulterar detta i att man tränar oftare, män tränar mer än kvinnor och desto äldre man är desto längre har man tränat regelbundet. Engagemang och framsteg visade ingen effekt på antal års regelbunden träning. Träningsbeteende bör implementeras som en naturlig del i vardagen redan som barn för att få ett ihållande träningsbeteende.</p>

<p>Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen. En enkät delades ut, sommaren 1992, till totalt 98 brandmän vid de fem brandstationerna. Enkäten bestod av 30 frågor. Frågorna 7, 14, 21 och 28 var kriterievariabler. De två sista frågorna var öppna frågor. Variabeln attityd var den variabel med högst medelvärde för hela undersökningsgruppen. Nynäshamn brandstation hade högst medelvärde i samtliga fyra variabler. Det gick inte att påvisa att någon av de oberoende variablerna har högre samband än någon annan med den beroende variabeln, attityd inför omorganisationen. De öppna frågorna visade att brandmännen kunde skriva ned fler tänkbara positiva konsekvenser än negativa.</p>