Bakgrund: Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en såväl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). Nämnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev därmed frivilligt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fått och kan komma att få för studenterna, universitetet och nationerna i sig. Metod: I denna uppsats har jag, med det civila samhället som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills är och kan komma att bli på sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter från nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet. Resultat/slutsats: Tre år har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och än så länge är medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig är att nationerna har knutits närmare varandra och valt att samarbeta i allt större utsträckning. De senaste åren har organisationer inom det civila samhället utsatts för högre krav gällande professionalisering och byråkratisering. Vissa krav skulle ställts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra är mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat. Mina studier visar att nationerna nu har tvingats bli än mer lyhörda till studenternas önskemål då studenter som inte är nöjda med utbudet numera väljer att avsluta sitt medlemskap. Obligatoriets avskaffande har därmed medfört att såväl de enskilda nationerna som samarbetsorganet, Kuratorskonventet, har fått anpassa sin verksamhet efter de nya omständigheterna.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp. Kategorierna visar vad som engagerar informanterna i deras kliniska arbete med hemlösa. Konklusion: Känslorna som tandvårdspersonalen erhåller vid det kliniska arbetet med hemlösa utgör en grund för det engagemang som personalen känner för arbetet. Dock är det flera faktorer som samverkar till detta engagemang.

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det är viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I Barnavårdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus på mammornas psykiska hälsa när barnen är 6- 8 veckor där mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulär.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression beskrevs genom fem kategorier. Erfarenheten var att de behövde vara engagerade och kompetenta, vara strukturerade, ha ett lyhört förhållningssätt, med observans på samspel och förståelse för sociokulturella omständigheter.  Slutsats: BVC-sjuksköterskorna var mycket angelägna om att identifiera och nå mammorna. De försökte på flera olika sätt få dem att berätta vad som var problematiskt. De anpassade arbetssättet efter mammorna och var genuint intresserade av dem. Genom erfarenhet utvecklade BVC-sjuksköterskorna sin intuition och de var observanta på minsta tecken. BVC- sjuksköterskorna bedömde att screening-formuläret var ett bra verktyg, likaså var det en bra grund att samtala utifrån. BVC-sjuksköterskorna erfor att det är problematiskt att identifiera mammor med utländsk härkomst på grund av språksvårigheter.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarna arbetar för att få barn engagerade i högläsningen i både förskola och skola. Vi har valt en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer samt observationer som metod. Vi har intervjuat fem lärare och sex förskollärare samt observerat under deras högläsningsstunder. I resultatet visade det sig att i både förskolan och skolan engagerar lärarna barnen på olika sätt. Medan förskollärarna ansåg att högläsning kan vara en vilostund för barnen ansåg lärarna i skolan att högläsning skapar gemenskap. Slutsatsen som kan dras är att i både förskolan och skolan använder sig lärarna av sin röst, kroppsspråk samt olika slags material för att engagera barnen. Samtliga lärare på förskola och skola ansåg att högläsning utvecklar barnens språk och ger dem möjlighet att samtala kring böcker.

Matematik i förskolan - ur förskollärarens perspektiv –En kvalitativ studie om hur synen på matematik i förskolan ser ut bland förskollärare och hur det påverkar verksamheten Syftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollärare ser på matematik. Spelar synen påmatematik en avgörande roll på hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frågeställningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda på detta har en enkätundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmässiga och verksamma förskollärare. Resultatet visar att kunskapen om matematik och hur förskollärarna kan arbeta med det skiljer sig åt. De flesta ser matematik som ett spännande och lustfyllt område och visar sig ha stora kunskaper kring ämnet vilket också speglar sig i verksamheten när det gäller hur matematiken framträder och synliggörs. Ett fåtal anser sig inte sitta på samma kunskap och kopplar ihop matematik med egna negativa erfarenheter vilket bidrar till att de inte har samma matematiska medvetenhet när de planerar och utformar förskolans verksamhet. Dock visar alla ett stort intresse för matematik och vill om de blir erbjudna gå fortbildningar och lära sig mer hur de kan skapa bästa möjliga förutsättningar för barnens utveckling och lärande. Avslutningsvis kan det sammanfattas med att förskollärarnas syn på matematik är överlag väldigt positiv och det som verkar vara nyckeln till framgång för matematiken i förskolan är kunskap hos förskollärarna om just matematik och förskollärarnas intresse och engagemang, vilka alla självklart hänger ihop.

Community planning is a complex process in which many different interests have to come together. Cities have always been under continuous development, but today there is a pressure from different stakeholders to build and densify the central parts of many cities. Disagreements arise when the opinions of citizens don’t correlate with the public institutions' way of conducting community planning. This study aims to investigate what motivates individuals in the city of Kalmar to engage in community planning processes. The theoretical framework of the study include theories about citizen participation and controversies in planning processes. Data has been generated through interviews and the project in focus was the Linnaeus University’s building of new facilities in Ölandshamnen, a project that has been debated by public insitutions and citizens for several years. Results from the study show that individuals engaged in the planning process for different reasons, whereof two main reasons where experiences of a non-functioning democracy, and experiences of dominant public support for other proposed locations. The study concludes that there is a big difference between how people perceive their involvement and how it is treated by other stakeholders.

Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.    Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan. Det visade sig även att föräldrar anser sig som både engagerade och delaktiga i sitt barns lärande och utveckling. Det framkommer dessutom att föräldrarna menar att det även är eleven som gynnas av samarbete mellan hem och skola.  Föräldrarna ser mest fördelar med ett nära samarbete mellan hem och skola men det finns några nackdelar som de lyfte fram.

Both authors of this study have been involved in the School of Business at Umeå University Student Association (HHUS) and is due this discovery deficiencies and problems within the association. The pressure to engage in HHUS is compared with other financial organizations around the country very low. This led us to consider why this is the case. From experience we know that communication between the association and its members are not functioning optimally. Communication itself is essential for motivating students and for that motivation should be high for the students to experience good quality on the engagement.   The purpose of this study is to identify lines of communication and motivational factors that affect students who are members of HHUS to get involved or not. By demonstrating and explaining any shortcomings of this study, we show how these deficiencies affect engagement in HHUS. In carrying out this study we have used the theories in communication, motivation and service quality.   The study has been conducted in an objective manner with a positivistic approach. Through a deductive research approach with elements of induction, we start from theories in the above areas that concern our problem. Based on these theories, we have created a questionnaire that we distributed to all members of the HHUS group at Facebook, 113 of them completed the questionnaire. Based on the collected data received the survey have been analyzed by using SPSS.   Our study shows that the communication channels that work least well for HHUS is the plasma screen, closely followed by the website. Best working channels was communication through Facebook and friends. We also discovered weakness in communication between HHUS and their members, which affects the ability to motivate students. What motivates students to become involved proves to be both to develop personally, but also to sharpen their resume. The biggest reason that students choose not to get involved is because they perceive the work environment within HHUS to be bad.   Finally, we also examined how the quality of service commitment HHUS delivers. Through the use of a gap analysis, we investigated whether there were any deficiencies in the service. There has revealed that HHUS not really know what students want to engage in and as a result of this, they are also poor at adapting their entries by students' preferences.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet. Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.