Syftet med denna undersökning var att bidra till en ökad kunskap kring ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess i det svenska samhället. Vidare syftar studien till HVB-hemmets roll i denna process. Studiens val av metod är den kvalitativa metoden med åtta öppna intervjuer. Vi använde teorier som berör integrationsprocessen, vilket i detta fall var identitet, roll, socialt nätverk, socialt stöd, integration samt byråkrati för verksamhetens arbete. Studiens resultat tyder på att HVB-hemmets roll för denna process har varit omfattande med tanke på boendet har bidragit till att skapa ett tryggt hem, erbjudit socialt stöd, uppmuntrat till att delta i föreningslivet samt bidragit till sociala kunskaper. Även språket, skolan, nätverket och stödet från myndighetsutövare har bidragit till integrationsprocessen för barnen. Slutsatser som framkom är att de före detta ensamkommande asylsökande barnen är på ett objektivt och subjektiv plan integrerade i det svenska samhället. Lyckade integrationsprocesserna beror på kombinationen mellan barnens egna drivkrafter och samhället tillgängliga stödfunktioner. I och med flykten till ett främmande land kan en slutsats dras från denna studie att rollförändringar och identitetsbildningar har präglat de före detta ensamkommande barnen under deras integrationsprocess. Även inslag av rollförändringar och identitetsskapande finns hos personalen som arbetat med de ensamkommande barnen genom samspelet mellan grupperna. / The purpose of this study was to contribute to an increased knowledge of unaccompanied refugee children's process of integration into the Swedish society. Furthermore, the study aims to HVB-home role in this process. The study selection method is the qualitative method with eight open interviews. We used the theories related to the integration process, which in this case was the identity, role, social networks, social support and integration. Also bureaucracy was used to describe HVB-homes work. The study's results suggest that HVB-home role in this process has been extensive considering the accommodation has helped to create a safe home, offering social support, encouraged to participate in club activities and contributed to social skills. Even the language, school, network and the support of public power have contributed to the integration process for children. Conclusions that emerged is that the former unaccompanied asylum seeking children are in an objective and subjective planes integrated into the Swedish society. Successful integration processes depends on the combination of the children's own motivations and society accessible support functions. By fleeing to a foreign country, there is a role change and identity formation that characterized the former unaccompanied children during their integration process. Elements of the role and identity changes characterize the staff worked with this group through collaboration between the groups.

The aim of this study was to examine how social workers relate to unaccompanied asylum-seeking children, regarding their cultural background and potential social issues. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the social workers views regarding the separated children, we selected to execute semi structured interviews with social workers. These interviews were aimed at those social workers who performed assessments and investigations concerning unaccompanied children. We completed nine interviews which we recorded and transcribed in a strict manor. When we analyzed the empirical material, certain themes where identified as more protuberant and thus we our selection was based on what we regarded as the most relevant topics, in accordance to the aim of the study. Furthermore, our focus was set upon the social workers views regarding cultural differences between unaccompanied asylum-seeking children and Swedish children. We also decided to focus on which views these social workers portrayed, regarding the unaccompanied asylum-seeking child’s cultural background and how social issues could affect the social workers frame, their assets and formulation of their interventions, concerning separated children. We learned during our study that the social workers are enduring a heavy workload, especially since the numbers of arriving separated children are rapidly increasing. Furthermore, the economical recourses, in forms of personnel, are not increasing the same pace. In recent years, societal attitudes have altered and more negative and separative views regarding separated children are apparent. However, the social workers have applied a more universalistic approach towards the children to show the resemblances rather than differences between unaccompanied asylum-seeking children and Swedish children. Our study makes evident, that underneath this universalistic policy, culturalization of the children took form and this development also affected how the interventions were framed. Conclusively, this study displays how culturalization of the interventions affected the care of the children negatively and resulted in a declining standard of care, as well as differentiation of care.

Syftet med denna studie är att undersöka hur HVB-personal på olika hem i Stockholm arbetar med ensamkommande flyktingbarn rörande barnens kulturer och traditioner samt ta reda på hur personalen arbetar för att integrera flyktingbarn in i vad de upplever vara ett svenskt samhälle. Studien har även till syfte att ta reda på ifall HVB- personalen upplever att det finns problematik kring att integrera barnen samtidigt som de måste ta hänsyn till ursprunglig kultur och tradition hos barnen. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ ansats av tio intervjuer med personal som arbetar på olika HVB-hem. Med hjälp av de teoretiska begreppen gräsrotsbyråkratier, systemintegration, social integration, kultur, kulturmöte och kulturkrockar men även tidigare forskning visar resultat och analys ett sammanhängande mönster. Resultaten visade att HVB-personalen i hög grad värderar hänsynstagande till de ensamkommande flyktingbarnens/ ungdomarnas kulturer och traditioner under integreringsprocessen. De främst återkommande punkterna som personalen menar är viktigast att ta hänsyn till rörande kultur och tradition är barnens/ ungdomarnas; värderingar, religioner, högtider och ursprungliga språk. HVB-personalen upplever att deras huvudsakliga mål som HVB-personal är att integrera barnen/ ungdomarna till det svenska samhället. Tillvägagångsätten för att integrera barnen beskrivs som ett vardagligt arbete som omfattar personalens engagemang i att vägleda, informera barnen/ ungdomarna om samhällets viktiga organ så som att gå i skolan eller att lära dem skillnaderna mellan rätt och fel enligt Sveriges normer och värderingar. Begreppet integrering handlar för våra respondenter sammanfattningsvis om att flyktingbarnen/ ungdomarna tar del av ett nytt samhälle och blir en del av det. Studien visade avslutningsvis att spänningar/ obalans kunde uppstå vid integreringen av barnen/ ungdomarna som resultat av kulturskillnader och kulturkrockar men även på grund av skilda tolkningar av arbetsuppgifter för personal. / The purpose of this study is to investigate how staff from residential care homes in Stockholm work with unaccompanied refugee children/ adolescents concerning the children's/ adolescents cultures and traditions. The study also aims to find out how the staff work to integrate refugee children/ adolescents into what they perceive to be a Swedish society. Lastly the study also aims to find out if the staff experienced problems concerning the integration of the children/ adolescents while they have to take their original culture and tradition into account. The essay is based on a qualitative approach of ten interviews with staff working in different residential homes in Stockholm. With the help of the theoretical concepts grassroots bureaucracies, systems integration, social integration, culture, culture meeting and cultural clashes but also previous research showing results and analysis of a coherent pattern. Results showed that staff and their perceived values take into account of the unaccompanied refugee children/ adolescents different cultures and traditions during the integration process. Values, religions, traditions and the original language were described as the most important parts to take into consideration when focusing on the children’s/ adolescent’s cultures and traditions. Approaches to integrate the children was described as a main objective and a casual work which includes staff involvement in guiding, informing the children/ adolescents of society's major institutions such as going to school or to teach them the difference between right and wrong according to Swedish standards and values. Further the concept of integration according to our respondents, means that the refugee children and adolescents take part of a new society and become a part of it. Finally, the study showed that stress or imbalance could arise during the integration of children/ adolescents as a result of perceived cultural differences and cultural conflicts but also because of different interpretations of the duties of staff.

This study is focused on getting a deeper understanding of the access unaccompanied refugee youth have to integration. Thesis will examine what fosters and what hinders minors’ integration. Research is based on a qualitative field study carried out in Southern and Western Sweden. 36 semi–structured interviews were conducted with current and grown-up alone coming refugee minors; houses managers and social workers; local authorities’ representatives and decision makers; Migration Board employees.The (Dis)Empowerment model by Friedmann will be applied to analyse collected information. Thus, this thesis examines youth perspectives on their economic, social, cultural and political integration by connecting their experiences of life in Sweden to eight bases of social power, which (dis)empower them.The study shows that youth are willing to integrate into society, and to some extent they have access to integration. However, the research argues that minors’ access to bases of social power and youth’s usage of them is unbalanced and inconsistent. Interviewed youth have sufficient access to defensible life space, instruments of work and livelihood, and surplus time. Thus, they have capabilities to perform their life functions. On the other hand, youth have limited access and capabilities to the bases of social organizations and networks, financial resources, knowledge and skills, as well as unbalanced access to information and public policy action. This hinders youth economic, social, cultural and political integration. Moreover, these major obstacles are being reinforced by discrimination within the host society. / Denna studie är inriktad på att få en djupare förståelse för ensamkommande flyktingungdomars chanser till integration. Avhandlingen kommer att undersöka likväl faktorer som främjar som hindrar minderårigas integration. Forskningen bygger på en kvalitativ fältstudie utförd i södra och västra Sverige. Trettiosex semistrukturerade intervjuer genomfördes med nuvarande och vuxna ensamkommande flyktingbarn, HVB chefer och handläggare, kommunernas representanter och beslutsfattare samt Migrationsverkets anställda. Modellen ”(Dis)Empowerment” av John Friedmann kommer att tillämpas för att analysera insamlade uppgifter. Således undersöker denna avhandling ungdomarnas perspektiv på sin ekonomiska, sociala, kulturella och politiska integration genom att jämföra sina erfarenheter av livet i Sverige till åtta baser av social makt, formulerade av John Friedmann.  Studien visar att ungdomar är villiga att integreras i samhället, samt att de i viss mån har tillgång till integration. Men samtidigt hävdar denna undersökning att ungdomarnas tillgång till baser av social makt samt användning av dem är obalanserad och inkonsekvent. De intervjuade ungdomarna har tillräcklig tillgång till ”defensible life space”, instrument för arbete och försörjning, samt fritid (överskottstid). Således har de förmåga att utföra sina så kallade livsfunktioner. Å andra sidan, så visar undersökningen också att ungdomarna har begränsad tillgång till samt kunskap om grunderna för sociala organisationer och nätverk, finansiella resurser, kunskap och färdigheter, samt obalanserad tillgång till information och allmänhetens politiska åtgärder. Detta hindrar ungdomarnas ekonomiska, sociala, kulturella och politiska integration. Dessutom underbyggs och förstärks dessa problem av utbredd diskriminering i värdlandet.

Inom denna studie har vi intervjuat socialarbetare kring deras upplevelser av samverkan mellan myndigheter och involverade personer i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Studien genomfördes genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där verksamma socialarbetare inom barn- och ungdomsenheten med specialisering på ensamkommande flyktingbarn intervjuades kring deras upplevelse av samverkansprocesser. Utifrån teoretiska perspektiv som KASAM och human relationsskolan har vi analyserat studiens datamaterial. Redovisning av tidigare forskning, studiens metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt ges ingående. Resultatet av studien redovisas och analyseras. Slutligen förs en kritisk diskussion där även möjliga tolkningar av resultat diskuteras. Av studiens resultat har vi identifierat socialarbetares upplevelser av hinder för en effektiv samverkan vilket utgörs av fyra faktorer. Studiens resultat visade att samverkan möjliggör för socialarbetaren att skapa ett starkt nätverk för barnet samt ändra barnets negativa syn av myndigheter och vuxna. Samverkan möjliggör även ökad effektivitet och kvalitet i socialarbetarens handläggning där även behovsbedömningen underlättas.

This thesis looks at how involved implementers of the Teaching Recovery Techniques-project in Uppsala, Sweden have experienced the project. Teaching Recovery Techniques is originally a group-based intervention created for use in disaster areas. This intervention has the aim to give self-help to unaccompanied refugee minors with post-traumatic stress symptoms in Uppsala and two neighbouring municipalities, by using non-psychiatric personnel to teach stress-mitigation. This is a pilot project as Teaching Recovery techniques have never been used in this type of setting before. To investigate the opinions of the involved personnel, qualitative interviews with roughly half of the group leader have been made. These have been analysed using manifest content analysis.     The thesis found that while many are happy with the project, it has required unexpectedly high workload as well as suffered from unclear responsibility delegations and lacking communication, primarily in the start of the project. However, due to strong motivation from involved implementers and adaptability from employers, these issues have been overcome to a great degree. Lesson for further TrT-projects targeting unaccompanied minors should put extra effort in planning and defining the roles of involved actors as well as include arenas for horizontal communication between group leaders. / Denna uppsats undersöker hur personal involverad i Teaching Recovery Techniques-projektet i Uppsala, Sverige har upplevt att arbete inom projektet.  Teaching Recovery Techniques är ursprungligen en grupp-baserad intervention ämnad att användas i katastrofzoner.  Syftet med Teaching Recovery Techniques är att ge hjälp till själv-hjälp till ensamkommande flyktingbarn med posttraumatisk stress symptom i Uppsala kommun samt två grannkommuner. Projektets mål är att använda icke-psykiatrisk personal för att lära ut stresshantering. Detta är ett pilotprojekt då metoden inte använts i denna kontext tidigare. För att undersöka personalens åsikter så har kvalitativa intervjuer utförts med hälften av gruppledarna. Dessa har sedan analyserats utifrån manifest innehållsanalys.      Denna uppsats visar att även om många är nöjda med projektet, så har det krävts mycket mer arbetstid än väntat samt att det har varit oklar ansvarsfördelning och kommunikation, framförallt i början av projektet.  Dock har stark motivation från personal och hög flexibilitet från arbetsgivare, motverkat dessa problem i de flesta fall. Lärdomar till framtida likande projekt för ensamkommande flyktingbarn är att ha ett ökat fokus på planeringsstadiet, samt att definiera roller och ansvar bättre från start. Det rekommenderas även att skapa forum för horisontell kommunikation mellan gruppledare.

Ensamkommande är en utsatt grupp där posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är vanligt förekommande. Den hälso- och sjukvård som ges är bristfällig och evidensbaserade interventioner för målgruppen på första linjen saknas. Studiens syfte var att belysa hur ensamkommande flyktingbarn i åldern 13-18 år, som screenat positivt för PTSD, upplever sitt deltagande i Teaching recovery techniques (TrT) grupperna. Material har inhämtats genom kvalitativa intervjuer, från sju grupper, totalt 22 ungdomar cirka tre månader efter avslutad intervention. Resultatet visar hur känslor, tankar och reaktioner normaliserades i gruppen. Den sociala gemenskapen och stödet från jämnåriga har framstått som en viktig komponent i ungdomarnas livssituation. Deltagarna har återfått kontrollen för att kunna strukturera upp sina känslor och reaktioner. Slutligen kände deltagarna att de med hjälp av de tekniker och verktyg som de lärt sig kunde klara av aktuella utmaningar och framtida kriser. Behovet av en traumafokuserad intervention som denna verkar finnas hos målgruppen. / Unaccompanied refugee minors (URM) is an exposed group in which post-traumatic stress disorder (PTSD) is common. The care provided is inadequate and there are few evidence-based interventions on the target group of URMs. The aim of this study was to examine URMs, aged 13-18, who screened positive for PTSD and their experiences of the Teaching Recovery Techniques-program. Qualitative interviews were conducted with 22 youth from seven groups, three months after the completion of the intervention’s final session. The results show that participants felt that sharing their stories helped them normalize their experiences. Feelings of fellowship and support have seemed as an important component of the youth's life. The program helped them feel more in control of their own body and reactions. Finally, the participants felt that, with the help of the techniques and tools they learned, they could cope with current challenges and future crises. Trauma-focused interventions like this appears be needed in this target group.

Background: Refugees have existed throughout human history, but in recent times it has become morecommon for children without adult company to arrive at Europe's borders. Most children who have arrived in Sweden in recent years have a background in Somalia, Iraq, Syria, Afghanistan and Eritrea. In 2015 a record number came to Sweden when 35,369 unaccompanied children arrived. During the influx of refugees between 2015 and 2016, an estimated 170,000 children and young people came to Europe's borders and applied for asylum. Aim: Describe contributing factors to mental health problems among unaccompanied refugee children. Method: The purpose of the study is answered with a literature review with a qualitative approach based on 11 scientific articles taken from PubMed and CINAHL. Results: Four themes were identified: Traumatic experiences, Migration process, Agedetermination and Gender. The predominant factors that contributed to mental health problems among the children turned out to be traumatic experiences before and during the migration as well as the protracted migration process. Conclusion: The results of this literature study showed that unaccompanied refugee children have experienced various traumatic events before and during the migration process and face adversity and difficulties in the new country. / Bakgrund: Flyktingar har funnits genom mänsklighetens historia men på senare tid har det blivit vanligare att barn utan vuxet sällskap anländer till Europas gränser. De flesta barn som har anlänt till Sverige i de senaste åren har bakgrund i Somalia, Irak, Syrien, Afghanistan och Eritrea. Under 2015 kom det rekordmånga till Sverige när det anlände 35 369 ensamkommande barn. Under flyktingströmmen mellan 2015 och 2016 kom det uppskattningsvis 170 000 barn och unga till Europasgränser och ansökte om asyl. Syfte: Beskriva faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa bland ensamkommande barn. Metod: Studiens syfte besvaras med en litteraturöversikt med kvalitativ ansats som grundades på 11 vetenskapliga artiklar som hämtades från PubMed samt CINAHL. Resultat: Fyra teman identifierades: Traumatiska upplevelser, Migrationsprocessen, Åldersbedömning och Genus. De övervägande faktorerna som bidrog till psykisk ohälsa bland barnen visade sig vara traumatiska upplevelser innan och under migrationen samt den utdragna migrationsprocessen. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visade att ensamkommande flyktingbarn har varit med om olika traumatiska händelser innan och under migrationens gång samt bemöter motgångar och svårigheter i det nya landet. Alla dessa faktorer bidrar till högre risk för att utveckla psykiska problem.

Studien är en undersökning av personalens upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn. För att kunna genomföra undersökningen har individer som idag arbetar eller har arbetat på HVB-hem intervjuats.Studien har använts sig av två olika teorier, den ena är Antonovsky (2005) i form av KASAM och den andra av Lazarus (1999) i form av Coping för att kunna analysera empirin, det vill säga intervjuerna.För att kunna genomföra undersökningen och för att det ska vara tillförlitligt har kvalitativ forskningsintervju tillämpats. De intervjupersoner som intervjuas har eller har haft erfarenhet av att arbeta med ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan med psykisk ohälsa. Totalt har fem intervjupersoner intervjuats.Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner har haft erfarenhet av ensamkommande flyktingbarn med psykisk ohälsa. Deras psykiska ohälsa har uttryckt sig på olika sätt, det kan vara i form av olika känslor i form av aggression, isolering, gråt samt distansering från HVB-personalen. Resultatet visar även att HVB-personalen upplever att de ställs inför dagliga utmaningar eftersom de ensamkommande flyktingbarnen inte delar med sig om sina känslor och stänger in sig istället för att dela med sig sina känslor med personalen. I och med de distanserar sig och isolerar sig från personalen finns andra stöd som de ensamkommande flyktingbarnen kan få, bland annat hjälp från BUP.

I denna uppsats studeras de ensamkommande flyktingbarn som kom till Sverige 2015 med flyktingkrisen och hur de upplever sin integration. Studien har genomförts med metodansatsen Grundad Teori. Jag har valt att intervjua fem ensamkommande barn som kom till Sverige 2015. Genom grundad teorins metodansats framkom huvudangelägenheten och kärnkategorin: Att hantera emotionell ambivalens. Denna huvudangelägenhet visade på en ständig strid mellan känslan av ovisshet och hopp men även att ungdomarna använde sig av flera integrationsstrategier men även hur man kan hamna i desintegration. Underkategorierna som framkom i studien är: Anställningsbarhet, Nyttja/kontakta signifikanta andra, Upptäcka arbetsmarknadens behov, Skapa sig en identitet, Att lära sig vänta, Att utbilda sig, Kriminalitet och att söka sig till avvikare, Avslag och falla ur systemet och Att få ett sämre psykiskt mående.  Studien som genomförts med grundad teori avslutades sen med stöd av det teoretiska ramverket Etnometodologi och Harold Garfinkels teori för att ge studien en bredare och djupare förståelse kring den data som intresseområdet gett tillgång till.