Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande barns upplevelser och erfarenheterav integrationsprocessen bland ensamkommande som har erfarenhet av att bo på ett HVB-hem.Semistrukturerade intervjuer gjordes med fem unga vuxna män som kommit till Sverige somensamkommande barn från Afghanistan. Materialet utmynnade i sju teman: boende ochutslussverksamhet, relation, språk och utbildning, integration, känslan av ensamhet ochutanförskap, psykisk ohälsa under asylprocessen samt i väntan på uppehållstillstånd.Resultaten visar att respondenterna upplevde att språket var viktigt för att komma in i detsvenska samhället och att det blev lättare att få ett arbete. Andra faktorer som de upplevdeviktiga för en lyckad integration är bland annat att skaffa svenska vänner, lära sig regler, densvenska kulturen och ett bra mottagande. Resultatet visar även det att respondenterna uppleveratt det har varit svårt att få svenska vänner både i skolan och i samhället, vilket bidrar tillutanförskap och ensamhet. Vidare visar studien att respondenterna tycker att socialarbetarebehöver mer utbildning i arbetet med ensamkommande barn för att få en bättre förståelse förderas kultur och vad barnen bär med sig. Intervjupersonernas upplevelser ger en beskrivning avhur de har haft det som ensamkommande barn, men det går inte att dra generella slutsatser tillen större population av ensamkommande. Sammanfattningsvis kan denna studieförhoppningsvis bidra till att förbättra förståelsen för ensamkommande barns behov undervistelsen vid HVB-hem.

AbstraktBarn är en sårbar grupp i samhället, inte minst sagt ensamkommande flyktingbarn som har andra behov än svenskfödda barn. Enligt Barnkonventionen ska ensamkommande flyktingbarn ha samma rättigheter som andra barn. Det är bland annat socialtjänsten och andra relevanta aktörer skyldighet att se till att varje barn får det stöd som de behöver (Rädda barnen, 2010). Enligt Rädda barnen (2010) har staten det övergripande ansvaret om de lagar och riktlinjer som tillförs i samhället. Kommunen som barnet blir placerad på har en skyldighet att ge ett så gott mottagande som möjligt samt ge barnet hjälp och stöd efter dess individuella behov. Med denna studie ville vi undersöka hur ensamkommande flyktingbarn och yrkesverksamma personer kan uppleva integrationsprocessen samt hur den psykiska hälsan kan förändras i en sådan process. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, med hjälp av tematisk analys där vi har intervjuat fyra tidigare ensamkommande flyktingbarn och två yrkesverksamma med erfarenhet av arbete med ensamkommande flyktingbarn.  Slutligen visade samtliga informanter att det som är avgörande i en integrationsprocess är det samhälleliga stödet och delaktigheten de tidigare ensamkommande flyktingbarn har fått ta del av. Genom deras utsagor och upplevelser har vi funnit likheter i de yrkesverksammas erfarenheter. Den gemensamma slutsatsen visade att det krävs ett samhälleligt engagemang för att lyckas med ett positivt mottagande för att ensamkommande barn ska kunna få samma förutsättningar som andra barn. Det som var framstående i studiens resultat är att samtliga delar synen om att det som har varit grundläggande i deras integrationsprocess har präglats av trygghet och gemenskap som de tidigare ensamkommande flyktingbarnen kunde finna hos familjehem, föreningar och aktiviteter samt skolan.

No description available.

Flyktingpolitiken har varit ett debatterat ämne i Sverige efter den stora flyktingvåg som kom år 2015. Många av de flyktingarna var ensamkommande barn från b.la. Afghanistan, Irak och Syrien. De ensamkommande flyktingbarnen fick stöd i form av placeringar på familje- och HVB-hem där dagliga omsorgen gavs. Handledarna på HVB-hemmen har varit de ensamkommande flyktingbarnens vägledande skyddsfaktorer för integration. Syftet med studien är att ta reda på handledarnas uppfattning kring motivationen hos ensamkommande flyktingbarn gällande att integrera sig i det svenska samhället, samt till vilken utsträckning de är motiverade. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som utformning. Ett målinriktat urval har tillämpats vid ett HVB-hem i Västerås, med totalt fem respondenter som deltagande i undersökningen. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att ensamkommande flyktingbarnens motivation till integration framförallt påverkas av asylprocessen. De har förutsättningar för att kunna motiveras till en integration men då asylprocessen tar tid för att fatta beslut uppstår stress och oro hos de ensamkommande flyktingbarnen, vilket påverkar motivationen för integration i det svenska samhället. / The refugee policy has been a debated topic in Sweden since the large refugee wave in 2015. Many of the refugees were unaccompanied children from Afghanistan, Iraq and Syria among other countries. The unaccompanied refugee children received accommodation support such as placements in family homes and home-care, where daily care was provided. The purpose of the present study was to evaluate the supervisors in home for cares perception regarding motivation of unaccompanied refugee children to integrate into the Swedish society, and to what extent they are motivated. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews as a design. A targeted-oriented approach has been applied to a home for care in Vasteras, with a total of five respondents who participated in the survey. Data was analyzed through a manifest content analysis. The result shows that the unaccompanied refugee children’s motivation for integration is mainly affected by the asylum process. They have the ability to be motivated to integrate into the Swedish society, however, due to long process of an asylum decision, stress and anxiety increases among the unaccompanied refugee children, which influences the motivation to integrate into the Swedish Society.

No description available.

This study regards the Swedish documentation system, BBiC, which is translated from the English version LACS. BBiC is created to make sure that the children’s needs are put in centre of attention in child protection investigations. The BBiC-system becomes problematic regarding unaccompanied refugee children because of the parent-perspective which is a keystone in the system. Therefor BBiC creates discretion for the social worker which is not BBiC: s original intension. The study’s aim was to understand how BBiC: s creates discretion for the social worker that works with unaccompanied refugee children. In the results of the study we show that the social workers discretion expands when using BBiC in the work with unaccompanied refugee children. Because of the lack of guidelines from Socialstyrelsen, BBiC is used differently in different municipalities. The social workers sees BBiC in different ways, some see BBiC as a complete system and has adapted BBiC well to the work with unaccompanied refugee children and therefore the discretion increases. Some has only adapted BBiC as a way of thinking and still has a large discretion. We use Lipskys theory about street-level bureaucracy and discretion. We selected the theory and its concept because it is relevant to analyze how BBiC has created discretion for the social workers that work with unaccompanied refugee children. With a large discretion there is also a risk of injustice safety for the unaccompanied refugee child. Therefor the legitimacy of municipality can be questioned. We preformed semi-structured interviews in eight municipalities in southern Sweden and had twelve interviewees. We have also done literary studies regarding Socialstyrelsens reports about BBiC and the research that concerning the implementation of BBiC.

The focus of this study has been to plumb social workers experiences regarding their work methods in two institutions regarding unaccompanied children through a perspective of gender. In this study, four semi-structured qualitative interviews has been contrived in purpose to gather in material which has been presented in five themes to ease an analyse focusing of gender. In all the interviews both authors participated with one in charge and one taking notes. One of the main focuses has been the relations between both social workers and their clients and between colleges in the institutions. The other main focus has been the activities, both planed and spontaneous, which the clients been offered, for example football, bowling and boxing. The idea of analyse this main focuses is based in our knowledge through recent science studies that shows that gender is created both in relations, language and everyday actions.

Every year a great amount of unaccompanied children flee their homelands without their parents or guardians. This means a journey filled with danger and difficulties. The difficulties don’t only exist during the road ahead but also when the children arrive to the new country. Even if Sweden’s work in receiving refugees is one of the best in the world, it still exist problems. The support work with unaccompanied children is done on different levels in society. The work performed nearest to the individuals takes place at the asylum- permanent residence accommodation where the youth are placed after the decision if they can stay in the country or not. We will in this essay illustrate how the support work with unaccompanied children in the age 13-18 looks like and what effect social support has on the adolescent’s identity development. By visiting two agencies that have asylum- permanent residence accommodation we carried out four interviews with professionals who work on a daily base with the young people. Based on the informant’s narratives and interpretations of the young people’s experiences, we seek to gain knowledge of their situation, both physically and psychologically. We investigated the circumstances behind the feeling of security, how reliance is formed and how social support can help the children’s sense of coherence. We use both crises theory, identity theory and the theory of SOC (sense of coherence) to analyze the informants´ stories. The results of this study show that social support is highly important for a child’s identity development. It is the professional who work on a daily base closely to the children who often symbolize the essence of social support. It’s through their work a safe environment is established and upheld. Identity is shaped through social relationships within groups where solidarity and a mutual confidence exist. We have also acknowledged some deficiencies in the structure of the support work, for example regarding which premises are the young individuals expected to adapt to the Swedish society. The adaption and adjustment has become an obligation for the young individuals rather than for the society.

Syftet med denna studie är att öka förståelse för hur fyra ensamkommande flyktingbarn upplever det nya samhället, samt det som görs för att underlätta deras  integrering i Sverige. Att lämna sitt hemland och vara på flykt för en bättre framtid är ett beslut som varje ensamkommande flyktingbarn har tvingats möta, och lämna sin komfort zon. Denna forskning utvärderar effekterna av påtvingad invandring och de copingmekanismer som fyra ensamkommande barn använde när de påbörjar sin resa till frihet och en fristad i Sverige. Dessutom så undersöker denna uppsats det mottagandelandet Sverige, och tillgången till resurser för att underlätta deras integration i det svenska samhället, både på kommunal och nationell nivå. Fokus i denna uppsats är delvis på de svårigheter dessa ungdomar genomgår i hemlandet och den kulturchock och det tryck att anpassa sig som de möter i det nya landet. En kvalitativ forskningsmetod används i denna uppsats, som undersöker subtila nyanser av bilden på ensamkommande flyktingbarn. I denna uppsats används semi-strukturerade intervjuer för att samla in kvalitativa data, vilket gör att de svarande får tid och utrymme att dela sina känslor. Fokus i intervjun bestäms av forskaren då det finns områden som bedöms behöva en djupgående undersökning. Berättelserna analyseras med hjälp av kristeori och teorier om invandrings- och flyktingprocesser som en ämnesteori, och vi skiljer på två olika faktorer, 1. Resan bestående av dramatiska konsekvenser, såsom trauma, frustration, förföljelse, och sist men inte minst ”separationsångest". 2. Stress till följd av den nya kulturen och trycket för snabb anpassning och förändring. / The purpose of this study is to increase understanding of how four unaccompanied refugees experience their new society and what is being done to facilitate their integration in Sweden. To leave and escape a homeland to try to find a better future is a decision that every unaccompanied minor refugee has been forced to face, leaving his/her comfort zone. This research evaluates the impact of forced migration and the coping mechanisms that four unaccompanied minors use as they embark on their journey to freedom and a safe haven in Sweden. Additionally, this essay examines the host country Sweden, and its availability of resources to better facilitate the integration of migrants to Swedish society both at the municipal and national level. The focus of this essay is partly on the difficulties these youngsters undergo in their home country and the culture shock and pressure to adapt they face when living in their new country. Furthermore, by choosing qualitative research method for this essay, we examine subtle nuances of the image of unaccompanied refugee children, both as a concept and as a denominator that creates an identity crisis for them. In this essay semi-structured interviews are utilized to collect qualitative data, allowing respondents the time and scope to examine and share their sentiments. The researcher who directs the conversation to areas deemed to require closer in depth exploration decides the focus of the interview. Analyzing stories using the crisis theory and theories about immigration and refugee processes we distinguish two distinct denominators, 1. A journey with dramatic consequences, such as trauma, frustration, persecution, and, last but not least, ‘separation anxiety’. 2. Stress arising from the new culture and pressure for quick adaptation and change.

The purpose of this study was to examine how some social workers in Sweden describe the social work with unaccompanied children. Emphasis was on the role of culture in social work with the unaccompanied children. I wanted to examine how the social workers describe their view on social work with unaccompanied. I also wanted to examine how the social workers describe their view at their own and the unaccompanied children’s cultural backgrounds influence on the social work with the unaccompanied. The study is based on qualitative interviews with four social workers. The empirical material was analysed based on the theories ethnocentrism and symbolic interactionism. The results of the study shows that both the social workers and the unaccompanied children’s cultural background effects social work. The social workers cultural background has a particular effect on the meetings with the unaccompanied children. The social workers capacity to fully understand the unaccompanied clients is limited for cultural factors.