Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna. För att analysera resultatet har fyra olika två-vägs ANOVOA och en ANCOVA genomförts. Resultatet visar att de enspråkiga barnen presterar bättre än de tvåspråkiga barnen på lästest med artikulering, med en marginell skillnad. De tvåspråkiga barnen presterade istället bättre på lästest utan artikulering. Föräldrarnas rapportering bekräftades och en genomgående signifikans har funnits mellan barnen i läs och/eller skrivsvårigheters grupperna jämfört med de utan.

The aim of this study was to investigate teachers’ experiences of children’s language development in multicultural preschools. The study included the following research questions: 1.How do teachers work  in multicultural preschools to help children with their language development; 2. What do teachers in multicultural preschools think about the possible influence of native language on learning the Swedish language?; 3 What is the significance of educators skills for working with childrens language development? .4 What are the obstacles for helping preschool children in multicultural preschools with their development of the Swedish language? A qualitative approach was used that included semi-structured interviews with four teachers in two separate multi-cultural preschools. The interviews were transcribed and analyzed with relevant theories and concepts (the sociocultural perspective of Leo Vygotskij). The informants were positive to working with bilingual children. There were differences in opinions related to level of competence and training, but they all agreed that the teaching approach used and the degree of involvement was of great importance. They had experiences of how the child’s native language influenced the development of their skills in the Swedish language. Children’s’ learning of the Swedish language was dependent both on knowledge of their native language, but also on  teachers’ skills and knowledge in how to create learning opportunities. Keywords: Multicultural, language development, monolingualism, bilingualism, native language

Syftet med denna studie är att återge aktuell forskning kring modersmålets inverkan hos illiteratas inlärningav ett andraspråk. För att kunna ge svar på studiensfrågeställningar redogörs för centrala begrepp inom andraspråksinlärning.Ett resultat som framkommer är att användningen av modersmålet inom ramen för undervisningen genereraren självkänsla hos inläraren. Modersmålsanvändningen gör ocksåatt inlärarenfår ökade möjlighetertillintegration i samhället.Dels kan redan befästa kunskaper och erfarenheter från modersmåletanvändasvid läsning och skrivande på andraspråket. Dels visas hos inläraren prov på en stolthet över sittkulturella arv. Tidigare språkkunskaper skapar förutsättningar för andraspråksinlärning ochger därmed en större tillförsikt till inlärarens egenförmåga.Genom ettsamarbete mellan modersmålslärare ochsfi-lärarekan en mer enhetlig bild förmedlasav en inlärares inneboende kunskaper och erfarenheter. Rent konkretkan läraren inkludera modersmålsläraren i läs-och skrivutveckling för de inläraresom inte tillgodogjort sig detlatinskaalfabetetet.

Denna studie syftar till att undersöka hur fyra olika förskollärare med olika erfarenheter i förskolan upplever arbetet med barn som har en språkstörning. Vi var nyfikna på hur arbetssättet i förskolan kan se ut när man arbetar med barn som har en språkstörning men även om förskollärarna upplever att det finns några skillnader på barn som har ett eller flera språk i kombination med språkstörning. Vi har valt att använda oss av det sociokulturella och relationella perspektivet samt Jim Cummins perspektiv på flerspråkighet för att analysera vårt resultat. För att kunna besvara studiens frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare i mellersta Skåne.  Det som framgår i intervjuerna med förskollärarna är att de alla anser att ett inkluderande arbetssätt verkar vara det bästa för att främja språkutvecklingen även hos barn som inte har en språkstörning.

I samband med en ökad flerspråkighet behöver undervisningen anpassas för att inkludera alla elever. Trots att forskning visar på vikten av inkluderande undervisning för flerspråkiga elever uppstår en diskrepans mellan forskning och praktik där praktiken inte alltid tar forskningen i beaktande. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka faktorer som möjliggör eller hindrar flerspråkig undervisning i enspråkig norm. Arbetet utgörs av en systematisk informationssökning baserad på Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod. Kunskapsöversikten visar att flera faktorer bidrar till hur undervisningen utformas, däribland lärares språksyn och bakgrund, skolans kultur samt hur styrdokument är formulerade.

Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska. I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter. Skillnader mellan de undersökta grupperna skulle därför kunna indikera skillnader i språkutvecklingen. I undersökningen har jag studerat hur grupperna binder sina huvud- och bisatser samt om det finns några kvalitativa likheter/skillnader hos grupperna med olika antal modersmål. Resultatet jämförs med tidigare forskning och olika teorier. Sex informanter, två från varje grupp, i åldrarna 11 och 12 år är med i studien. Informanterna fick titta på en tecknad serie och återberätta den i skriven form. Jag analyserade materialet och vad gäller alla konnektorer och inledda bisatser enligt en bestämd analysmodell. Temporala konnektorer dominerade hos de en- och tvåspråkiga grupperna med CI medan additiva konnektorer dominerade i större utsträckning hos den normalhörande enspråkiga gruppen. Studien visade också att tvåspråkiga barn med CI hade lägre konnektivtäthet än enspråkiga barn med CI. Den tvåspråkiga gruppen med CI låg också väldigt nära kontrollgruppens resultat med endast 0,4 procentenheters skillnad i konnektivtäthet. Slutsatsen av den här studien är att tvåspråkighet tycks vara positivt och att teckenspråk i kombination med talad svenska inte förhindrar eller försenar utvecklingen av skriven svenska.

Sweden is getting an aging population and with this comes an increase in neurodegenerative diseases such as Alzheimer’s disease (AD). Bilingualism is also on the rise and this may result in an increase of bilingual people suffering from AD. Due to the linguistic deterioration associated with the illness people with AD, bilingual and monolingual, will be an increasing patient group with speech and language pathologists (SLPs). Word retrieval difficulty is an early symptom of the disease and several strategies to compensate for this have been observed (e.g. fillers, circumlocutions and semantic parafasias). The effectiveness of these strategies has not yet been established. With this background this study attempts to investigate which strategies are used by monolingual and bilingual people with AD to compensate for word retrieval difficulties. A case study was performed on four participants with AD, two of which were monolingual and two were bilingual. Spontaneous speech was collected by means of a semi-structured conversation and a short story was produced with picture support. The results showed that there were individual differences in terms of the compensatory strategies. The results indicated that the strategies’ effectiveness depended on the progression of the disease in each individual. No differences between the bilingual participants’ first and second language were observed with exception to the usage of code switching. The picture support seemed to be of some help for the participants to achieve better fluency of speech since word retrieval difficulties seemed to decrease. The conclusion is that SLPs could make their patients aware of several different strategies to compensate for word retrieval difficulties to discover what is the most effective for each individual; furthermore pictures can be used to help clients’ narratives. / Sverige får en allt äldre befolkning. Detta för med sig ökande antal personer med Alzheimers sjukdom (AD). Då sjukdomen innebär stor språklig påverkan kan denna patientgrupp förväntas öka inom den logopediska vården. Även andelen flerspråkiga i samhället växer, vilket gör att logopeder kommer att ta emot allt fler flerspråkiga äldre patienter. Ordmobiliseringssvårigheter har setts vara ett tidigt symtom vid sjukdomen både hos enspråkiga och flerspråkiga personer. Tidigare forskning har visat att ett flertal kompensatoriska strategier (t.ex. utfyllnader, omskrivningar och utbyten) används för att hantera dessa svårigheter men det är inte klarlagt hur väl dessa strategier fungerar. Därför undersöks i denna studie vilka kompensatoriska strategier som förekommer både hos enspråkiga och flerspråkiga personer med AD. En fallstudie genomfördes på fyra deltagare med AD, varav två enspråkiga och två flerspråkiga. Spontantal samlades in genom ett semistrukturerat samtal och en kortare berättelse genomfördes med hjälp av bildstöd. Resultaten visade att effektiviteten i de använda strategierna skiljer sig mellan individer. Hur långt deltagarna kommit i sjukdomsförloppet verkade dock ha betydelse. Ingen större skillnad mellan de flerspråkiga deltagarnas båda språk observerades förutom gällande användning av kodväxling. Deltagarna verkade i viss mån vara hjälpta av bildstöd för att uppnå bättre talflyt eftersom ordmobiliseringsproblematiken tycktes minska. Slutsatser som drogs är att logopeder kan medvetandegöra patienter och närstående om ett flertal olika strategier för att hitta den strategi som fungerar bäst för den individuella patienten samt att bildstöd kan användas för att underlätta berättande.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktärers känslor, tankar och intentioner i narrativer genom så kallade mentala tillståndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera användningen av mentala tillståndstermer i narrativer av enspråkiga svensktalande barn samt tvåspråkiga svensk- och engelsktalande barn i åldrarna 5;8–7;9 år, och att undersöka om produktionen av mentala tillståndstermer påverkas av barns språk och språkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala användningen av mentala tillståndstermer, vilket troligtvis hade större påverkan på barnens produktion av mentala tillståndstermer än språk och språkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillståndstermer hade specifika funktioner i narrativer. Slutligen fastställdes att kategorin perceptuella tillståndstermer dominerade i barns narrativer, oavsett språk och språkstatus, och att termerna se respektive see var mest frekventa. En slutsats var att mentala tillståndstermer är intressanta att inkludera i narrativ analys då de ger en bild av barns förståelse för karaktärers mentala tillstånd och hur dessa sammankopplas med händelseutvecklingen i berättelsen.

Följande arbete undersöker olika attityder och föreställningar som förekommer i samhället och skolan kopplat till flerspråkighet och etnolekt. Även effekterna av dessa attityder undersöks utifrån ett individperspektiv. Det genomgående temat som återfinns i forskningen målar upp en tydlig språklig nedvärdering av etnolekt och flerspråkighet där standardiserad svenska framläggs som dess åtråvärda motsats. I massmediala anföranden förekommer bilden av etnolekt som ”ett aggressivt rop på hjälp” och som ett språkligt inslag som bör motarbetas. Även i en skolkontext förekommer negativa föreställningar till etnolekt och flerspråkighet där avvikelser från standardiserad svenska betraktas som skadliga för elevers framtidsutsikter. Nyckeln till akademisk och samhällelig framgång anses ligga i anammandet av standardiserad svenska. Flerspråkighet anses också som en ofördelaktig aspekt hos eleverna som i längden kunde/skulle leda till försämrade svenska språkkunskaper. Detta är en vanligt förekommande språkmyt och forskning har påvisat att förstaspråksinlärning gynnar andraspråksinlärningen. Utifrån ett individperspektiv kan den språkliga nedvärderingen bidra till utanförskap och inlärd hjälplöshet. Etnolekten kan bli ett medel att bibehålla gemenskap i utanförskapet. Uppsatsen belyser vikten av att fortsätta bedriva språksociologisk forskning kring etnolekt och flerspråkighet samt kompetensutveckla skolpersonal så att de kan hjälpa istället för att stjälpa flerspråkiga elever​.

Denna c-uppsats undersöker korttidsminnets kapacitet hos enspråkiga och flerspråkiga ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns en skillnad i korttidsminnet mellan enspråkiga och flerspråkiga. Denna c-uppsats är en kvantitativ studie som använder ett minnestest som datainsamlingsmetod vilket utgår från free recall metoden. Studien undersöker även om det finns en primacy och recency effekt hos enspråkiga och flerspråkiga. Data analyseras genom sammanställningar i form av olika tabeller och diagram. Resultatet visar en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkigas minneskapacitet där flerspråkiga lagrar fler ord i korttidsminnet än enspråkiga. Det framkommer även att det inte finns en skillnad på primacy och recency effekt mellan enspråkiga och flerspråkiga, men även att false memory effekt kan uppstå. Resultaten diskuterats med hänsyn till språkfärdighetens påverkan, primacy och recency effektens koppling till korttidsminnet och det semantiska fältets påverkan på false memory effekt. Diskussionen tar även upp demensstudiers relevans till denna studies resultat, där positiva kognitiva effekter går att identifiera i korttidsminnet redan hos ungdomar.