The purpose was to create differentiation concepts due to the upcoming deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. Apart from the theory, the study is based on interviews with pharmacy customers and experiences from former pharmacy market deregulations in some of the other Scandinavian countries. The result shows that a differentiation concept that could work in a shorter perspective is a low service quality but with lower prices and a unique location. In a longer perspective it seems like the concept should change to a more service orientated differentiation concept with a variation of high quality services to gain competitive advantage.

Abstract En ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. När det nu har gått ett läsår är det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den här studien är att undersöka gymnasielärarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utsträckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet. Illeris olika dimensioner av lärande, såsom innehåll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lärare om vad utbildning i entreprenörskap innebär. För vissa lärare är entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs. ett sätt att lära och lära sig. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts med sex gymnasielärare på gymnasieskolans Handels- och administrationsprogram. Ett av de viktigaste resultaten av min studie är att de flesta lärarna som intervjuades förknippar i första hand entreprenöriellt lärande med att förbereda eleverna för att starta och driva företag. Det finns några lärare som också ser entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt arbetssätt som uppmuntrar till kreativitet, självförtroende, initiativ- och ansvarstagande som anses vara kompetenser som krävs i en förändrande arbetsmarknad. Det framkom också av resultatet att även om inte alla lärare har integrerat entreprenöriellt lärande i sin undervisning är de flesta positiva till att jobba med entreprenörskap i skolan. De ser flera fördelar i det men de upplever som svårigheter att de har en stor arbetsbelastning och att det inte är lätt att hitta tid till samarbete med andra kollegor. Nyckelord: Entreprenörskap, lärande processer, gymnasieutbildning.

Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten. Delsyftet var att undersöka hur detta påverkas av de olika bolagens relation med respektive intressenter och ledarskapsstil. Undersökningen visar att de bolag som framgångsrikt integrerar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden drivs av en vision att göra en förändring i samhället.

Syftet med denna studie är att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgångspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS är ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bättre sociala tjänster. Där vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka är SNI, Gottfrids Lada och Växjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna på kollisionskurs med sådan undervisningsmetod som ligger närmre rådande samhällstrend. Organisatoriskt kan den entreprenöriella och dialogiska skolan beskrivas vara raka motsatsen till den monologiska högskolekultur som betonar dels strikt ämnesindelning och yttre kontroll. Med vår studie vill vi komma runt denna problematik. Vidare bygger vår studie på ett kvalitativt förhållningssätt. Via deltagare i SORIS vill vi belysa upplevelser som varit i samband med detta projekt. För att få tillgång till deltagarnas tankar, åsikter hade vi med dem intervjuer, samt fick vi tillgång till studenters reflektioner via PM som var en del av deras undervisningsinnehåll. Där av framkom material som är empiriskt för studien. De teorier vi behandlar i förhållande till empirisk data bygger på vad författare beskriver i litteratur som böcker och tidigare studier samt artiklar. Gruppen Gottfrids Lada menade att det var en toppenupplevelse att få göra något praktiskt. Att vara ute och intervjua företag och träffa inspirerande människor. Likaså när deltagare gjorde event på stan så tyckte de det var ett kul initiativ att marknadsföra deras företag. En annan sak som deltagare i Växjö Ung Kompetens uppskattat av entreprenöriella projekt som detta är nya kontakter och att stärkta band inom gruppen skapats.  Att det finns många positiva följdeffekter av entreprenöriella projekt. Studenter har kommit i kontakt med organisationer som de inte ens visste fanns innan. Att plantera ett möjlighetstänk är av väldigt stort värde, vilket projektet gett. Trots vissa frustrationer i processen såg studenter efter projektet med distans på allt som hänt. De menade på att detta är ett bra projekt, som ger riktig erfarenhet vilket är något att sätta på CV:et. När rätt personer hamnar på rätt plats och förstår potentialen i deras möjligheter kan mycket hända under ett sådant här projekt. Att ett företag skulle startas av studenterna var ett exempel på att mycket mer än vad som förväntas kan hända.

No description available.

Entrepreneurship as playing a important role for economic growth has been discussed by a number of theorists such as Joseph Schumpeter and Israel M. Kirzner. William J. Baumol developed these theories as he considered that all entrepreneurship doesn’t lead to economic growth, some entrepreneurial activities may even lead to stagnation. The distribution of entrepreneurship activities according to Baumol depend on the rules of the game, formal and informal institutions that can be seen as the incentive structure of the economy and their by affecting people’s choice. Previous studies have focused on entrepreneurship as a homogeneous activity but this study tries only to examine the productive entrepreneurship that leads to economic growth. Secondary data used in this study in which 68 countries was examined to study business regulations effect on productive entrepreneurship. The study came to the conclusion that business regulation had a negative impact on productive entrepreneurship as the regression found significant results that administrative requirements, bureaucratic costs and bribes/favoritism had a negative impact on patent applications per capita proxy for productive entrepreneurship.

No description available.

In most countries around the world, women owned businesses form an important and significant part of the overall entrepreneurship. Entrepreneurship is fundamental for the prosperity of a country and for that reason there are constant efforts in order to create a favourable and equal business condition. The knowledge about entrepreneurship is continuously increasing and has, among other things, resulted in perceptions of who is an entrepreneur, what constitutes growth, and strategies for how gender equality in entrepreneurship should be promoted. The increased knowledge, and the specific strategies and targeted measures designed to increase women's share in the business world seem, however, not to have resulted in a more equal entrepreneurship. The purpose of the present study is to identify and analyze factors that are considered to affect start-up and growth decisions of women and men, and, to propose a conceptual model that shows how gender-linked beliefs (i.e. fallacies) about entrepreneurship growth and support systems can be obstacles for gender equality in entrepreneurship. Respondents in the thesis are entrepreneurs, women and men, in the county of Jämtland. The results from the five papers in the thesis show that women and men have a high passion and a strong self-efficacy to start businesses but that women's passion is negatively affected because of a higher risk perception. Another important result is that growth can be considered from a qualitative perspective where growth involves both a quest for survival and personal development. Women entrepreneurs do want employment growth but the condition for that is that they need access to a fair support system already in the previous lifecycle phases. The results further show that the current support system comprises a narrow definition of growth and that gender questions do not seem to have had an impact when allocating government funds. Together, the above results help to dispel some of the existing conceptions of reality. The thesis concludes: Women, as well as men, possess the passion and the self-efficacy to start and growth a business, but women are not perceived as potential growth entrepreneurs, and therefore they only receive a fraction of the total business support. This leads to a higher risk perception which cancels out the influence of passion on women’s start-up decision. Previous strategies for business equality in Sweden do not seem to have been successful. Instead strategies must be reshaped and based on a conception of reality where both women and men are considered growth entrepreneurs. Keywords: entrepreneurship, women entrepreneurs, risk, passion, self-efficacy, gender equality, business life cycle, business support system. / I de allra flesta länder runt om i världen utgör kvinnors företagande en viktig och betydande andel av det totala företagandet. Eftersom entreprenörskap och företagande är grundläggande för ett lands välstånd pågår ständigt ett arbete för att skapa ett gynnsamt och jämställt företagsklimat där kvinnor och män har lika rättigheter och förutsättningar. Kunskapen om entreprenörskap och företagande ökar kontinuerligt och har bland annat resulterat i föreställningar kring vem som är entreprenör, vad som avses med utveckling och tillväxt i ett företag, samt strategier för hur ett jämställt företagande ska främjas. Den ökade kunskapen samt de särskilda strategierna som syftar till att öka kvinnors andel i företagsvärlden verkar dock inte ha resulterat i ett mer jämställt företagande. Till exempel startar män, årligen i Sverige, dubbelt så många företag som kvinnor. Avhandlingens syfte är att identifiera och analysera faktorer som anses påverka att kvinnor och män startar och utvecklar företag i olika utsträckning samt att föreslå en förklaringsmodell som visar hur genusbundna föreställningar (läs villfarelser) kring entreprenörskap, tillväxt och stödsystem kan utgöra hinder för ett jämställt företagande. Respondenter i avhandlingen är företagande kvinnor och män i Jämtlands län. Resultaten från avhandlingens delstudier visar bland annat att både kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta företag men att kvinnors passion för att starta företag påverkas negativt på grund av en högre riskuppfattning. Ett annat resultat är att tillväxt kan betraktas ur ett kvalitativt perspektiv där tillväxt kan innefatta såväl en strävan efter överlevnad som personlig utveckling. Företagande kvinnor uttrycker att de vill ha sysselsättningstillväxt i sina företag men det förutsätter att de får ta del av ett rättvist stödsystem redan i tidigare faser i företagets livscykel. Resultaten visar vidare att dagens stödsystem utgår från en snäv definition av tillväxtbegreppet samt att jämställdhetsfrågor inte verkar beaktas när statliga medel fördelas. Ovanstående resultat hjälper tillsammans till med att slå hål på några av de föreställningar om den verklighet som för närvarande råder för företagande. Avhandlingens slutsats är följande: Kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta och utveckla företag men då företagande kvinnor inte uppfattas som potentiella tillväxtföretag får de endast ta del av en bråkdel av det totala företagsstödet. Detta leder till att de uppfattar högre risker med företagande, vilket också neutraliserar den identifierade effekt som passionen annars har för att starta företag. Den förda strategin för ett jämställt företagande i Sverige verkar inte ha varit framgångsrik. Strategier bör därför omformas och baseras på en verklighetsbild där såväl kvinnor som män betraktas som entreprenörer som startar och driver tillväxtföretag.

Mot bakgrund av den föränderliga värld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förändringar genom förnyelse och affärsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affärsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka området har intervjuer genomförts på Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information från interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgår att Handelsbanken är ett moget företag som bör arbeta med en intern affärsutveckling, vilket dels innebär skapandet av ett möjlighetssökande klimat. Det framgår även att de både har goda och mindre goda förutsättningar för detta arbete.  I slutsatser och avslutade diskussion förs ett resonemang kring förutsättningarna samt vad som bör fokuseras på för att möjliggöra en lyckad förändring, där bankens starka kultur utgör en viktig del. Skapandet av ett entreprenöriellt förhållningssätt är ett steg mot att se möjligheter och i skapandet av detta kan väl utformade styrdokument användas. En medvetenhet om avgörande faktorer så som ett anpassat ledarskap, kontinuerligt uppföljningsarbete och en viss syn på kundnytta, är viktiga delar att implementera i kulturen. I de egna reflektioner som avslutningsvis presenteras föreslås att andra banker kan söka inspiration i denna studie, här poängteras dock vikten av att först skapa en medvetenhet kring vilken typ av organisation man är och sin egen position. Reflektion görs även kring de organisationer som profilerar sig som riskobenägna och stabila aktörer, då det kan tänkas att dessa har en större utmaning i arbetet med förändring och nytänkande. Detta på grund av att riskobenägenhet och förändring tycks uppfattas stå i kontrast till varandra. Att intern affärsförnyelse medför en paradoxal utmaning är i vårt tycke väldigt intressant. Utifrån detta ges förslag på vidare forskning då det kan tänkas intressant att undersöka hur idéer väljs ut och implementeras.

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade. Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten. Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap. Data har samlats in via ett abduktivt tillvägagångssätt, genom semi-strukturerade intervjuer, observationer och teoretisk insamling. Slutsats: Uppsatsen påvisar de drivkrafter som finns hos den sociala entreprenören. Exempelvis att det primära målet är att uppnå en positiv social-och miljömässig påverkan i samhället, snarare än att generera en ekonomisk vinst. Andra drivkrafter är samtidigt att motivera och utbilda personalen inom medvetenhet om hållbarhet, säkerhet och kvalitet.