I denna rapport undersöks digitala verktyg som BIM och vilken inverkan de har haft påmiljöcertifieringsarbete. Dessa verktyg undersöks utifrån huruvida tillämpningen avdem i tidigt skede kan ha en positiv inverkan på miljöcertifieringsarbete. Syftet medrapporten är att presentera digitala verktygs tillämpningsområden förmiljöcertifieringsarbete och att redogöra för vilka parametrar som behövs knytas tillBIM-modellen för att nyttja dessa digitala verktyg. Rapporten undersöker vilka fördelarhögdetaljerade BIM-modeller kan ha inom utvalda områden för miljöcertifiering.Informationssamling har triangulerats genom litteraturstudie, datainsamling inomprojekt och intervjuer.Litteraturstudien har inletts med en undersökning av manualer förmiljöcertifieringssystem för att beskriva miljöcertifieringssystemen och för attidentifiera de områden inom systemen som är relevanta för denna rapport. Genomlitteraturstudien har även tillämpningsområden för digitala verktyg undersökts.Datainsamling från projektföretagets databas har visat hur företaget arbetar medBIM-modeller av hög detaljgrad och hur de har gått tillväga för att utnyttja digitalaverktyg. Datainsamling har även givit oss möjligheten att hitta intervjurespondenter somhar arbetat med projektet som undersöks.Resultaten beskriver miljöcertifieringssystem samt viktiga begrepp och digitala verktygsom kan användas vid miljöcertifiering. Resultaten visar även att projektföretaget harsamordnat BIM-filer till att inkludera viktiga parametrar som materialindelning,redovisning av lager i väggar samt korrekt namngivning.Slutsatser som kan dras är att projektföretaget samordnar BIM-modellen till att kunnautnyttja digitala verktyg som är relevanta för miljöcertifiering. Den höga detaljgrad somföreskrivs möjliggör viss BIM-tillämpning för miljöcertifiering. Viktiga parametrar haridentifierats men intervjuer visar att arbetsprocessen i projektering är en viktig faktor föratt BIM-tillämpning ska fungera optimalt.

Den globala uppvärmningen medför klimatförändringar så som värmeböljor, stigande havsnivåer, döda korallrev, förändrade ekosystem, minskande skördar samt obeboeliga områden. Att begränsa den globala uppvärmingen till två grader har Parisavtalet tagits fram, som ska uppfyllas med nationella samt internationella klimat- och miljömål. Sveriges klilmat- och miljömål innefattar en minskning av den nationella energianvändningen med 50% till 2030, jämfört med 2005. Syftet med arbetet är att utvärdera och jämföra tre möjliga framtida energibesparande alternativ ur ett energibesparande, ekonomiskt samt miljömässigt perspektiv. Frågeställningen att besvara är vilket av de tre alternativen som är mest lämplig ur ett: Energibesparande perspektiv Ekonomiskt perspektiv Miljömässigt perspektiv Alternativ 1 består av att ta bort befintligt fjärrvärmesystem och därmed endast använda befintlig luft-vattenvärmepump, samt installation av solfångare, FTX-system och nya fönster. Alternativ 2 består av att ha kvar befintligt fjärrvärmesystem samt luft-vattenvärmepump, samt installation av solfångare och FTX-system. Alternativ 3 består av at ta bort befintligt fjärrvärmesystem och därmed endast använda befintlig luft-vattenvärmepump, samt installation av solfångare och luft-luftvärmepump för AC. Metoden för att kunna besvara frågeställningen består av en kvalitativ samt kvantitativ metod. Den kvalitativ metoden består av en litteraturundersökning av exempelvis FTX-system, solfångare och fönster. Den kvantitativa metoddelen består av beräkningar i Excel för energianvändning såsom energianvädning, primärenergital, ekonomiska analyser såsom LCC-kalkylering och investeringskalkylering, samt miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Energiberäkningarna i Excel kompletteras med beräkningar i VIP Energy för FTX-systemet, solfångare och nya fönster. Alternativ 1 resulterade i en minskad energianvändning som gick från 59 kWh/m2, Atemp till 21 kWh/m2,Atemp, samt ett primärenergital som gick från 57 kWh/m2,Atemp till 9 kWh/m2,Atemp. Alternativet hade en årlig kostnadsbesparing på 9 436 kr/år, en total livscykelkostnad på 357 096 kr samt en lönsamhetsberäkning som resulterade i ej lönsam. Den årliga koldioxidbesparingen var 123,9 kg CO2, 181,4 kg CO2 respektive 1 092,0 kg CO2 för svensk, nordisk samt nordeuropeisk el. Alternativ 2 resulterade i en minskad energianvändning som gick från 59 kWh/m2,Atemp till 47 kWh/m2,Atemp samt ett primärenergital som gick från 57 kWh/m2,Atemp till 17 kWh/m2,Atemp. Alternativet hade en årlig kostnadsbesparing på 3 925 kr/år, en total livscykelkostnad på 98 006 kr samt en lönsamhetsberäkning som resulterade i lönsam. Den årliga koldioxidbesparingen var 112,5 kg CO2, 177,1 kg CO2 respektive 1 202,2 kg CO2 för svensk, nordisk samt nordeuropeisk el.  Alternativ 3 resulterade i en ökad energianvändning som gick från 59 kWh/m2,Atemp till 94 kWh/m2,Atemp samt ett primärenergital som gick från 57 kWh/m2,Atemp till 38 kWh/m2,Atemp. Alternativet hade en årlig kostnadsbesparing på 5 160 kr/år, en total livscykelkostnad på 168 491 kr samt en lönsamhetsberäkning som resulterade i ej lönsam. Alternativ 3 hade en koldioxidbesparing på 10,2 kg CO2 för svensk el och ett ökat utsläpp på 37,2 kg CO2 respektive 788,9 kg CO2 för nordisk samt nordeuropeisk el. Slutsaten är att alternativ 1 är mest lämpligt ur ett energibesparande perspektiv och alternativ 2 är mest lämpligt ur ett ekonomiskt perspektiv. Ur ett miljömässigt perspektiv med avseende på koldioxidbesparingen, är alternativ 2 mest läpmad. Då alternativ 2 gynnar husägaren ekonomiskt kan detta övertyga denne att utföra ytterligare energirenoveringar likt denna, vilket indirket bidrar till uppfyllandet av klimat- och miljömålen genom en minskning av energi och koldioxidekvivalenter.

Environmental certification systems has, apart from improving the environment, contributed to buildings with a better indoor air quality. The realization of this has led to the next focus in the built environment, building for occupant health and wellbeing. It is recognized that if buildings are designed with the occupant health and wellbeing at center, it increases employee productivity and reduce absenteeism, which in turn yields economic benefits for a business. This thesis project is set out to investigate how building for occupant health and wellbeing can be done in Swedish office buildings. The project is partly based on the relatively new WELL Building Standard, a tool for certifying, measuring and monitoring the functions of a building in terms of health and wellbeing. The largest part of the project is the analysis, where WELL Building Standard is compared to Swedish legislation as well as the Swedish environmental certification system Miljöbyggnad. A literature study is also included in order to see how the health situation looks like in Sweden, and what aspects are the most important to highlight in the scope of this thesis.  The thesis project is a pilot study of the health and wellbeing in Swedish offices and it shows that Swedish legislation includes a large number of issues set forth in WELL Building Standard. In some cases, Swedish legislation goes quite a bit further than WELL and in some cases Swedish projects can gather inspiration from WELL in order to build even healthier. Miljöbyggnad also fulfills some of the subjects presented in WELL.  As WELL Building Standard is a very extensive system, not all parts of it could be included in the analysis of this project. There are a lot of further research that needs to be conducted before drawing too general conclusions on how Swedish projects perform on the aspects of health and wellbeing. Generally, WELL is a useful system if a project intends to be as healthy as can be, even though the project does not use it to be certified. The system provides the building owners with arguments they can use to communicate how the building may benefit health and wellbeing to the tenants, as WELL puts the human at center rather than the building. / Miljöcertifieringar har, utöver att bidra till en bättre miljö, bidragit till att byggnader fått bättre inomhusklimat. Upptäckten av detta har lett till nästa fokus i den byggda miljön, att bygga hälsosamt för människorna som lever i byggnaden. Det är erkänt att om byggnader är planerade och byggda med människornas hälsa och välmående i fokus så ökar de anställdas produktivitet och frånvaron minskar, vilket i sin tur bidrar med ekonomiska fördelar för företag. Målet med denna masteruppsats är att undersöka hur svenska kontorsbyggnader kan planeras och byggas med hälsa och välmående i fokus. Projektet är delvis baserat på det amerikanska systemet WELL Building Standard, som är relativt ny på den svenska marknaden. Det är ett system för certifiering, mätning och övervakning av en byggnads funktioner inom områdena hälsa och välmående. Den största delen av uppsatsen utgörs av analysen, där WELL jämförs med svensk lagstiftning samt det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. En litteraturstudie är också inkluderad för att undersöka hur hälsoläget ser ut i Sverige och vilka aspekter av hälsa och välmående som är viktigast att betona inom omfattningen av detta projekt.   Projektet är en pilotstudie om hälsa och välmående i svenska kontorsbyggnader och den visar att svensk lagstiftning innehåller ett stort antal frågor som presenteras i WELL Building Standard. I några fall så går den svenska lagstiftningen steget längre än kraven i WELL och i vissa fall så finns inspiration att hämta från standarden för svenska projekt som vill bygga mer hälsosamt. Miljöbyggnad uppfyller också en del krav som presenteras i WELL.  WELL Building Standard är ett väldigt omfattande system, och därför kunde inte alla delar ur systemet inkluderas i analysen i detta projekt. Det är en del framtida forskning som krävs innan alltför generella slutsatser kan dras om hur svenska projekt presterar i fråga om hälsa och välmående. Generellt så är WELL ett bra system att använda om ett projekt siktar på att bli så hälsosamt som möjligt, även om projektet inte använder systemet för certifiering. Systemet ger byggnadens ägare argument de kan använda för att kommunicera hur byggnaden bidrar till hälsa och välmående till och för hyresgästerna, eftersom WELL sätter människan i centrum istället för byggnaden.

The increased level of greenhouse gas emissions affects people around the world. According tothe United Nation’s global status report, which was released in 2021, buildings and construction industry account for 37 percent of global CO2 emissions, where building material production contributes to 10 percentage of this 37 percent. To be able to reduce the climate impact of buildings there is thus a vital need to broaden the knowledge about building materials and their climate impact.This report presents a case study in which two preschools in Uppsala, Sweden, one built incross laminated timber, and one is planned to be built with a steel and concrete structure, were analyzed and compared in terms of CO2 emissions. Due to the requirements on acoustic and fire resistance in Sweden, school buildings are required to be built with extra materials (such asinsulation) to fulfill these requirements. The use of additional materials can however increase the buildings climate impact arising from material production.The aim of the thesis is to examine and compare the aforementioned building structures interms of CO2 emissions in order to provide a better understanding on how the use of extramaterials to fulfill the requirements on acoustic and fire resistance can affect the climate impactof buildings.The method is based on a life cycle analysis where initially a quantity take-off is implemented to identify constituent materials in each building elements. Later, product specific environmental data, i.e. environmental product declarations (EPD) of materials, were used in conjunction withmaterial quantities to assess the climate impact of buildings. The system boundary of life cycle analysis is focused on product stage, referred as A1-A3. Thereby, construction phase, usephase of the school buildings as well as the final end-of-life stage are excluded from the analysis.The results of the thesis show that the choice of building structure and materials has a big impact on climate impact. The results indicate that although the use of additional materials in across laminated timber structure (mainly to fulfill building requirements) increases the climate impact, this increase is still significantly lower than the carbon footprint caused by a concrete structure. The CO2 emissions caused by concrete preschool were approximately 1,8 times higher than the cross laminated timber preschool. / Ökade utsläpp av växthusgaser påverkar oss människor alltmer. Ur Förenta nationernas globala statusrapport från 2021 stodbyggnader och byggnadsindustrin för 37% av de globala CO2 utsläppen, där tillverkning av byggnadsmaterial stod för 10 procentenheter av dessa 37 procent. För att kunna minska klimatpåverkan av en byggnad så behöver kunskap om material och dess klimatpåverkan att breddas.Denna rapport presenterar en fallstudie av två förskolor iUppsalaområdet där den ena är byggd med en stomme avkorslimmat trä och den andra är projekterad med en stomme avstål och betong. På grund av de höga kraven som finns i Sverigepå ljudtransport i byggnader samt att förebygga spridningen avbrand så kräver det att en skola konstruerad i trä inkluderar tillbyggt extramaterial (så som isolering) vilket kan inverka påbyggnadens totala klimatpåverkan som härstammar från materialtillverkning.Studiens mål är att undersöka och jämföra de tidigarenämnda konstruktionstyperna med koldioxidutsläpp i fokus, föratt uppnå bättre förståelse hur dessa extramaterial som behövsför att uppnå brand- och ljudkrav kan påverka byggnaders klimatpåverkan.Metoden baseras av en livscykelanalys där ingåendematerial initialt i två likvärdigt utformade delar utav skolorna mängdas. Senare kopplas produktspecifika miljödata,miljövarudeklarationer (EPD) till materialen för att kunna bedömade utvalda byggnadsdelarnas klimatpåverkan. Studien undersöker enbart produktskedet av livscykelanalysen, delarna benämnda A1-A3. Detta betyder att byggnadsskedet, användningen och slut-på-liv stadiet i försummas från analysen. Resultatet av studien visar på att stomvalet av byggnadernahar en stor skillnad i klimatpåverkan. De visar även på att tilläggsmaterialen som tillkommer i en skola byggd i korslimmat trä (som behövs för att nå ljud- och brandkrav) ökar klimatpåverkan, men ökningen är lägre än klimatpåverkan som orsakas av en betongkonstruktion. Koldioxidutsläppen från betongförskolan var 1,8 gånger högre än för förskolan byggd i korslimmat trä.

Vägdamm är en komplex blandning av slitagepartiklar från vägbana, däck och fordonsdelar. Dessa partiklar hamnar på vägbanan där de mekaniskt vittras när fordon färdas på vägen. Partiklar med en diameter mindre än 10 µm kallas PM10 och medför negativa effekter på naturens ekosystem och människors hälsa. EU och Sverige har stiftat lagar angående gränsvärden för vilka partikelhalterna inte får överskrida. För att se till att partikelhalterna hålls inom gränsvärden måste vägdamm kunna kvantifieras. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och högskolan i Dalarna har utvecklat mätinstrumentet DUSTER II. Syftet med detta arbete är att undersöka funktionen hos DUSTER II med avseende på att kvantifiera vägdamm. Detta utförs genom att undersöka mätkammarens vindprofil, dess förmåga att mäta damningsbenägenheten från olika underlagsstrukturer och hur mättiden påverkar standardfelet. Vid mätning av vindprofilen undersöktes olika punkter under propellern i DUSTER II för att se hur vindhastigheten förändrades. Vid undersökning av damningsbenägenheten från olika underlagsstrukturer rengjordes ytan, stenmjöl applicerades och DUSTER II placerades ovanpå den valda ytan och utförde mätningar med ett förprogrammerat mätprogram. Mätningarna utfördes med olika varvtal, varvtalsökningar och underlagsstrukturer för att besvara frågeställningarna. Därefter för att undersöka hur mättiden påverkade standardfelet utfördes upprepade mätningar med samma experimentuppställning fast med varierande mättid. Resultaten visade att vindprofilen i mätkammaren är inhomogen och vindhastigheten förhåller sig linjärt till varvtalet. För att upprepade mätningar på en oförändrad yta ska generera liknande resultat bör mättiden överstiga 2 minuter för att minimera standardfelet. Det finns en statistiskt signifikant skillnad i de uppmätta PM10-halterna mellan de olika underlagsstrukturerna. På grund av resultatet från stegringsundersökningen kan ingen slutsats angående DUSTER IIs förmåga att detektera skillnader mellan underlagsstrukturer dras.

Den svenska byggindustrin spelar en betydande roll för landets koldioxidutsläpp och avfallsproduktion. År 2016 stod den för nästan en femtedel av de totala växthusgasutsläppen och genererade upp till 9,8 miljoner ton avfall. För att minska klimatpåverkan från nybyggen har byggbranschen antagit en plan som inkluderar minskad materialanvändning och val av mer hållbara material. I januari 2022 trädde en ny lag i kraft som kräver klimatdeklaration för byggnader. Lagens syfte är att minska klimatpåverkan från nybyggen och projekt med bygglov genom att öka byggherrens medvetenhet. Den nya lagen kräver endast en livscykelanalys från vagga till grind.  I denna studie utförs en livscykelanalys, LCA, i syfte att undersöka klimatpåverkan, försurning och övergödning  per ton rivningsvirke från demontering till och med sluthantering, från grind till grav. Det undersöks även var i kedjan från grind till grav som de tre miljöpåverkanskategorierna är som störst och vilka möjligheter som finns att minska miljöpåverkan vid hantering av rivningsvirke. LCA:n i studien utförs enligt svenska institutets standarder och omfattar fyra faser: mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkananalys och tolkning.  Efter kartläggningen av träavfallets resa från grind till grav konstaterades att allt träavfall från byggarbetsplatser i Karlstad går via ett antal aktörer för att slutligen förbrännas i Kvarnsveden och generera fjärrvärme. Systemets miljöpåverkan beräknades i programvaran SimaPro vilket resulterade i en fossil klimatpåverkan på 111 kg CO2 e, försurning på 0.499 mol + H e och övergödning på 0.00753 kg P e. Transporter visade sig spela en betydande roll i samtliga miljöpåverkanskategorier. Två känslighetsanalyser utfördes i syfte att undersöka alternativa scenarier för träavfallet. Det som visade sig vara mest effektivt för att sänka miljöpåverkan för systemet var att låta förbränning av träavfallet ske på Karlstads Energis värmeanläggning i Heden vilket gav en förbättring på 83% i klimatpåverkan, 39% för försurning samt 86% för övergödning. Anledningen till minskningen berodde på den förkortade transportsträckan. / The Swedish construction industry plays a significant role in the country's carbon dioxide emissions and waste production. In 2016, it accounted for nearly one-fifth of the total greenhouse gas emissions and generated up to 9.8 million tons of waste. To reduce the climate impact of new construction, the construction industry has adopted a plan that includes reduced material usage and the selection of more sustainable materials. In January 2022, a new law came into effect requiring climate declarations for buildings. The purpose of the law is to reduce the climate impact of new constructions and projects with building permits by increasing the awareness of the builder. The new law only requires a life cycle analysis from cradle to grind. In this study, a Life Cycle Assessment, LCA, is conducted to examine the climate impact, acidification, and eutrophication per ton of demolition timber from dismantling to final disposal, from gate to grave. It also investigates where in the gate to grave chain the three enviromental impact categories are most significant and what opportunities exist to reduce the enviromental impact in the handling of demolition timber. The LCA methodology in the study follows the standards of the Swedish Institute and includes four phases: goal and scope, inventory analysis, impact assessment, and interpretation. After mapping the journey of wood waste from gate to grave, it was found that all wood waste from construction sites in Karlstad goes through a number of actors to Kvarnsveden where it is incinerated and generate district heating. The environmental impact of the system was calculated in the software SimaPro, resulting in a fossil climate impact of 111 kg CO2 eq, acidification of 0.499 mol + H eq, and eutrophication of 0.00753 kg P eq. Transport was found to play a significant role in all environmental impact categories. Two sensitivity analyses were performed to explore alternative scenarios for wood waste. The most effective measure to reduce the environmental impact of the system turned out to be allowing the incineration of wood waste to take place at Karlstad Energy's heating plant in Heden, resulting in an 83% improvement in climate impact, 39% reduction in acidification, and 86% decrease in eutrophication. The reduction was attributed to the shortened transportation distance.

Byggbranschens efterhängande utveckling inom digitalisering ligger tillgrund för att projekt går miste om de fördelar som tillkommer vid implementering av digitala verktyg. Då byggprojekt drivs och framförs av byggritningar, är ritningarna i sin tur en stor faktor till hur effektivt projektet genomförs för samtliga arbetsroller. Denna studie syftar därför på att specifikt undersöka hur och om digitala helplansritningar i skala 1:50 bidrar till att effektivisera arbetet i ett byggprojekt. För detta har en kvalitativ studie genomförts där författarna gjort en observation på ett pågående projekt samt genomfört intervjuer och en litteraturstudie. Resultatet visade att de primära effekterna av att implementera ritningarna var att de intervjuande rollerna fick en ökad överblick av projektet och blev mer säkra i sitt beslutsfattande. Vidare diskuteras konkreta exempel på verkliga situationer där fel i produktionen som minskas som en följd av helplansritningar.Slutligen indikerar denna studie att projekt gynnas av att implementera helplansritningar då de positiva aspekter som presenteras kompenserar de fåtal negativa aspekterna. Sammanfattningsvis visar studien på att helplansritningarna verkar för en god framtida standard i den svenska byggbranschen. / The construction industry’s ongoing evolution in digitalization lays the groundwork for projects to miss out on the benefits associated with the implementation of digital tools. Since construction projects are driven and conveyed through construction drawings, these drawings play a pivotal role in the efficiency of project execution across all roles. Therefore, this study specifically aims to investigate how and whether digital floor plans in a 1:50 scale contribute to streamlining work in a construction project.To achieve this, a qualitative study was conducted, involving observations of an ongoing project, as well as interviews and a literature review. The results indicated that the primary effects of implementing these drawings included that the interviewed roles gained an increased overview of the project and became more confident in their decision-making. Furthermore, a specific example of real-life situations was discussed, demonstrating a reduction in production errors as a result of the implementation of floor plans.Finally, this study suggests that projects benefit from implementing floor plans as the positive aspects presented outweigh the few negative aspects. In conclusion, the study demonstrates that floor plans work towards a promising future standard in the Swedish construction industry.

No description available.

The construction and property sector is responsible for a major part of the total amount ofgreenhouse gases released into the atmosphere. Causes for this include the lack of knowledgeregarding the subject, as well as the fact that considering greenhouse gases tends to be lesseconomically profitable. This is due to the fact that the amount of resources required forreplacement exceeds the amount necessary for maintenance and renovation. In collaborationwith Svenska Bostäder, a company that prioritises reducing the climate impact of its constructionprocesses, this thesis was accomplished. In order to thoroughly assess the costs in regard to thecarbon dioxide emissions of three separate building parts; balconies, windows and the exterior,an Excel-tool was assembled. The equations created are based of an example apartmentcomplex from the 1960’s along with carbon dioxide equivalence data collected from the climatedatabase of Boverket and cost data gathered from the company Planima. Using the equationspresented in the Excel, results concerning different measure alternatives were obtained.For measures in which several materials are necessary, a percentage distribution of the variousmeasures is specified, thus enabling calculations with further accuracy.The results presentedshows the total amount of carbon dioxide equivalent alongside the total costs, as well as acomparison between them both. The window calculations proved that replacing the currentwindows with wood/aluminium windows is the costliest, both from an economical andenvironmental point of view. Renovating the existing wood windows is the most profitablealternative, taking both aspects into consideration. Regarding the balcony calculations, the resultsprovided claims that replacement of the current balcony with a sheet metal railing and steel beamsis the more costly option, environmentally as well as economically. Replacing the already existingsheet metal railing to a newer sheet metal railing is the least expensive, while replacing the railingwith a glass substitute is the most environmentally friendly measure. Calculations of the exteriorfacade showed that replacing the plaster façade has the greatest climate and economic impact.

Rymdsektorn växer mer och mer för varje år i takt med att intresset för rymdteknologi och rymden som resurs ökar. Ökade satsningar inom rymdsektorn kommer att öka påverkan på miljön och klimatet. Rapporten undersöker hur miljöpåverkan ser ut och hur den kan komma att förändras över tid när rymdaktiviteten ökar. Målet med projektet var att undersöka rymdtrafikens miljöpåverkan, såväl global som lokal, och därmed utvärdera förutsättningarna för en hållbar rymdverksamhet. Projektet avgränsades till att endast titta på raketbränslen samt direkta miljökonsekvenser av olika rymdverksamheter. Litteraturstudie och genomgång av annat väsentligt material har lagt grunden för arbetet. Utöver sammanställning av relevant information har även simuleringar gällande framtidsscenarion gjorts med hjälp av framtagna formler. Resultatet visade att inget av de raketbränslen som berördes i arbetet klarar Sveriges miljökvalitetsmål, utan var och ett av bränslena faller på olika typer av utsläpp som de orsakar. Det konstaterades också att andra delar av ett raketbränsles livscykel kan påverka miljön minst lika mycket som själva förbränningen av bränslet. Utvinning av råmaterial, produktion samt transport är några av de delar som också kan påverka mycket. Raketbränslen kan även påverka den lokala mark- och vattenmiljön. Resultatet visade också, via simuleringar, att vid ökat antal uppskjutningar per år ökar också miljöpåverkan. Slutsatsen som kan dras från projektet är att för att säkerställa en hållbar rymdverksamhet i framtiden krävs en omställning gällande allt från bränslen, lokala miljöpåverkningar samt rymdskrot. Något som också konstateras är att påverkan på miljön från rymdsektorn skulle öka med ökande rymdaktivitet.