Mental utmattning och stress är ett växande problem i Sverige som kan vara svårt för samhället att hantera. Tidigare forskning har däremot visat att naturmiljöer verkar förebyggande genom dess positiva effekter på människans välmående och hälsa. Denna studie undersöker naturmiljöers betydelse och hur Uppsala kommun arbetar för att bevara natur vid förtätning av staden. En fallstudie av detaljplanen för Hammarparken i stadsdelen Eriksberg används för att mer specifikt besvara studiens syfte. Vidare utförs en innehållsanalys av plan- och styrdokument samt tre intervjuer. Två av intervjuerna ger en bild av hur de som bor i Eriksberg känner inför att naturmiljön i Hammarparken förändras, medan en anställd på kommunen ger ett planeringsperspektiv på situationen. Resultatet visar att informanterna i studien har en viss likhet i sin definition av naturmiljöer, där alla refererar till naturliga områden som mer eller mindre sköter sig själva. Informanterna visar på en större förståelse för naturmiljöers betydelse för hälsa och återhämtning men även kommunen inser vikten av att ha tillgång till natur. Restorativa miljöer är ett centralt begrepp i uppsatsen men det används varken av informanterna eller i kommunens undersökta dokument. Uppsala kommun arbetar inte officiellt för restorativa miljöer, däremot arbetar de för att främja välmående och hälsa samt för att bevara en del av stadsdelens natur.

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig. Vad ska vi göra? Ska vi producera mindre? Ska vi konsumera mindre? Ett direkt svar finns det inte på dessa frågor. Problemet är alldeles för brett. Menen del lösningar går att finna i kretsloppstänkande byggnation. Detta examensarbete kommer att kretsa kring om flerbostadshusformaten kan anpassa sitt kretslopp som det görs ute på bland småhusen i ekobyar med naturen, i stadsmiljö. Vilka drifttekniska delar kan minskas och är det möjligt att utföra ett kretsloppstänkande i stadsmiljöer? Mycket pekar på att samhället går mot ett modernt kretslopp där platsens förutsättningar förespråkar valet av kretslopptyp. Byggnation i stadsmiljö bör utnyttja stadens kretslopp, sophantering och återvinningsstationer, vilket är det moderna kretsloppet. Sker byggnationen vid utkanten av staden eller i glesbygden kan kretslopp uppnås hand i hand med närliggande natur. Men samtidigt bör det moderna kretsloppet anpassas och förenas med det naturliga i kretsloppet. I bruksstadiet används energisnåla drifttekniska delar som ska hjälpa till att minimera konsumtionen av elektricitet, vatten och uppvärmning, samt minimera utsläpp som avlopp och avfall. De boende ska vara informerade om sina miljöpåverkande val. Detta kan ske till exempel genom att införa mätinstrument med display för att de boende ska kunna se sin konsumtion av elektricitet och vatten i sina lägenheter för att öka medvetenheten. I examensarbetet har det arbetats fram ett generellt förslag för nybyggnation i Sverige. Förslaget kan användas som riktlinje och stöd för vad som bör tänkas på för anpassning till olika kretslopp samt för att minimera energiåtgången under brukstid. Med riktlinjerna i åtanke har vi tagit Eriksbergsområdets stapelbädd som ett praktiskt exempel för att anpassa det generella förslaget till en specifik plats, samtidigt som platsen och byggnadens ändamål tas i beaktande.

No description available.

As Uppsala’s population is in constant growth, Uppsala Municipality has designed a plan to densify Eriksberg and provide more residential homes, while localizing facilities for essential services and social infrastructure (Uppsala kommun, 2017:4). This will affect various green spaces in Eriksberg, which are an important part of the district and have long characterized the area (Lagergren et al., 2015:17; Uppsala kommun, 2017:19-32). Ample research suggests that green spaces offer various benefits to well-being, therefore, this study aims to analyze the effects of urban densification on green spaces in Eriksberg, with a focus on well-being (Kim et al., 2023:2; Coombes, E. et al., 2010; Guttman et al., 2021:2; Apkinar, 2016:76; Lee et al., 2015:132). The chosen method is a content analysis, consisting of a document analysis and a news media analysis. The results of the study illustrate that both the psychological and physical well-being of Eriksberg’s residents could, in several ways, be impacted by Uppsala Municipality’s development plans and efforts to densify the district. Moreover, many Eriksberg residents are concerned with green spaces being replaced or compromised in the development process, which the development plans suggest will happen in certain areas. However, the municipality has made some efforts to take residents’ opinions into consideration and, in certain instances, adhere to their wishes.

Att bygga beständiga konstruktioner är ett centralt begrepp inom byggsektorn. Byggsektorn skall möta dagens behov av konstruktioner, och samtidigt finns ett behov av att komma fram med nya tekniska lösningar. Samverkanskonstruktioner är ett konstruktionssätt som medför en rad fördelar för projektering, utförande och förvaltning. Problemet med att sträva efter nya och behovsanpassade tekniska lösningar som exempelvis samverkanskonstruktioner är att metoderna inte är lika beprövade som traditionella konstruktionstyper. Detta medför att samverkanskonstruktioner utformning kan orsaka oanade konsekvenser för material i konstruktionen. I detta arbete har en samverkanskonstruktion i form av en gång- och cykelbro undersökts. Bron består av samverkande betong och trä. Intresset för denna typ av samverkan finns då den har en lägre egenvikt jämfört med rena betongbroar, men mindre underhåll av gångbanan jämfört med träbroar. Till skillnad från betong- och träbroar föreligger det i Sverige en brist på erfarenhet av denna samverkanskonstruktion. Rapporten har fokus på fuktvandring och fukt i trä med avseende på teknisk livslängd. För att utreda eventuella risker med avseende på fuktvandringar och fukt, utfördes fältmätning och simulering i programmet WUFI Pro 6.0 av en referenskonstruktion belägen i Göteborg.Arbetet gav indikationer på att konstruktionslösningen betong och trä går att genomföra, dock med rekommenderad försiktighet vid utformning. Hur förhöjda fuktkvoter påverkar den tekniska livslängden kunde ej fastställas då detta beror på flertalet faktorer. För fuktvandringen i konstruktionen hittades inget samband som visade något entydigt resultat, då simulering visade en fuktvandring från betong till trä medan fältmätning inte visade något sådant. Däremot visade både simulering och fältmätning att ytfuktkvoten i träet vid fältmätningsdatum var under uttorkning. Arbetets slutsats var att referensobjektets tekniska livslängd sannolikt inte kommer påverkas nämnvärt av fuktinnehållet i trädetaljerna utan kommer att avgöras av tillverkarens beräknade tekniska livslängd för träet. / Durable constructions is a key concept in the modern building sector. At the same time constructions needs to meet the demands of modern building techniques. This means that the building sector needs to develop new technical solutions. Composite constructions is a technical solution that simplifies project planning, production and facility management. The problem with striving for new technical solutions like composite constructions is that the methods are not as proven as traditional technical solutions. This could bring unexpected consequences to the different materials in the construction.This report aims to investigate a composite construction in the form of a bicycle and pedestrian bridge. The materials used in the composite construction is concrete and wood that gives the bridge a lower self-weight compared to concrete bridges, but requires less maintenance of the roadway than a wooden bridge. The reason for the investigation is the lack of experience in Sweden of this construction type. The report focuses on moist transport and moisture in wood with regard of technical life length. To investigate possible hazards, a field investigation and a computer simulation was made of a reference construction situated in Gothenburg. The field investigation consisted of a resistance measurement of wooden details in the composite construction. The simulation was made with the aid of the program WUFI Pro 6.0. The report indicated that the technical solution with concrete and wood is a doable construction type, but caution must be regarded in the design of the bridge. The moisture transport could not be determined due to different results in the simulation and field measurement. The report concluded that the technical life length is not going to be compromised due to the moisture content in wooden details.

Public spaces have through history formed an important function as meeting places for people living in the city. According to some critics, the prevailing planning ideals during the era of the Modernism neglected these functions, thus creating neighbourhoods characterised by low interaction among the citizens. Present urban planning is once again appreciating the value of creating vibrant and liveable neighbourhoods with a human scale in mind. Given the high development pressure in Sweden and around the world has however entailed great challenges for the urban planning practise, which in some cases seems to fail in supplying the most essential settings for creating the liveable city. The aim of this study is to explore how public spaces can contribute to the creation of liveable cities, looking at a specific case study of the neighbourhood Eriksberg in Uppsala. This study stands on an assumption of the existence of a connection between physical design and human behaviour and explores how the environment affects our behaviour. Eriksberg is currently undergoing a regeneration and densification process. Carrying out a literature study, a survey, interviews and observations have resulted in the identification of a number of liveability factors. The liveable city is created through participation, collaboration and integration. Furthermore, an urbane and liveable city can be described with words such as diversity, density, a high concentration of people, an open physical structure and features of a variety of different functions and activities. Eriksberg is currently an area with weak connections and poor urban qualities, although strongly characterized by its proximity to the nature. The results from this study highlight the importance of taking advantage of existing values in order to create a liveable city. The nature appeared to be a valued living factor in the case of Eriksberg, highly appreciated by the residents in the area. By implementing a development approach for Eriksberg focusing on a higher accessibility, a greater range of primary functions and different activities, a neighbourhood that is perceived as more liveable than in the current situation can be created. / De offentliga rummen har i alla tider utgjort en viktig funktion som mötesplatser för stadens invånare. Planeringsidealen som rådde under modernismen anses bland en del kritiker ha försummat dessa funktioner med följder i skapandet av stadsdelar med låg interaktion bland dess invånare. Dagens stadsplaneringsideal eftersträvar att skapa levande stadsdelar som är stadsmässiga och utgår från den mänskliga skalan. Det höga exploateringstrycket i Sverige och världen över har emellertid medfört stora utmaningar för stadsplaneringen som inte alltid lyckas skapa den levande staden. Syftet med denna studie är att utifrån en fallstudie undersöka hur de offentliga rummen kan bidra till att skapa städer som är mer levande. Studien utgår från att det finns ett samband mellan den fysiska designen och människans beteenden och undersöker närmare hur omgivningen påverkar vårt beteende. Eriksberg är en stadsdel i Uppsala som för tillfället genomgår en förnyelse- och förtätningsprocess. Genom en litteraturstudie, enkätundersökning, intervjuer och observationer har olika levandefaktorer kunnat identifieras. Enligt litteraturen skapas den levande staden genom deltagande, samarbete och integration. En stadsmässig och livfull stad bygger på mångfald, täthet, en hög befolkningskoncentration, en öppen fysisk struktur och inslag av många olika funktioner och aktiviteter. Eriksberg utgörs i dagsläget av ett svagt sammankopplat område med få stadskvaliteter, men som är starkt präglat av närheten till naturen. Resultaten från denna studie belyser vikten av att ta vara på befintliga värden för att skapa en levande stad, i fallet Eriksberg utgör naturen en värdefull levandefaktor som stadsdelens invånare värderar högt. Genom att utveckla Eriksberg till en stadsdel med högre tillgänglighet, med ett större utbud av primära funktioner och olika aktiviteter kan en stadsdel som upplevs som mer levande än idag skapas. / Social life & Urban Form