Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.  Likheterna hos informanterna var att lusten och olusten var viktigt i skapandet och att glädjen är en synonym till lust. Skillnaden hos informanterna var synonymer till olust vilket var ångest, missnöjd, obehag och onjutning. Min slutsats är att genom att vara medveten om lusten och olusten så kan man påverka den.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet. Detta är ett s.k. alternativt examensarbete som innehåller en textdel och en gestaltande del. Den gestaltande delen är bilaga V. Detta examensarbete, inklusive den gestaltande delen, finns också webbpublicerat på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/index.htm tillsammans med andra s.k. alternativa examensarbeten.

I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, främst till för mig själv. Verktyget är tänkt att underlätta researcharbetet då jag behöver komma till rätta med vad kunden bär på för åsikter och värderingar kring såväl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. Därmed är det alltså tänkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella värden.Verktyget består av ett bildspel samt ett formulär att föra anteckningar i. Det är min uppgift, som användare, att skaffa mig en så innehållsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet så att kunden känner sig både delaktig och nöjd med slutprodukten. Därför ställs mitt sociala engagemang på sin spets; en bra intervju ger många värdefulla svar!En utgångspunkt i denna uppsats är att jag inte tar ställning till vad som är god- respektive dålig smak, och jag håller mig öppen för hur andra människor värderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag föreställer mig att de utgår från sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det här verktyget som hjälpmedel är att det ska underlätta sökandet efter kundens känslomässiga förhållande till inredning och slutligen att denna/denne ska känna sig som ”ett” med det inredningsförslag som projektet landar i.De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är hur ett hjälpverktyg skulle kunna se ut för att underlätta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbättras, om metoden är ett lämpligt verktyg för mig att använda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kändes i fråga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förväntan; fyra av fem valde ”sitt” vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ på stark andra plats. / In this final exam I am exploring a method, let us call it ‘a tool’, tailor made to fit my work as an interior designer. It is created to make it easier for me to understand my clients taste of interiors, their functional needs as well as their emotional connection to their home environment. The tool consists of a line of pictures (for the client to watch) and a notepad for me to use, which also becomes the most important part of my research. I need to take notes of what my clients tell me during the interviews; hopefully they deliver valuable information for me to work on! In this essay it is not in my interest to value what is beautiful and what is not. I am keeping my mind open to other peoples ideas, concerning interior objects, which I think is strongly connected to their experiences in life. I hope this tool will make it easier for me to recognise the clients emotional baunds to inscape objects and inscape spaces, and finally create an enviroment that is attractive and feels like ’home’ for them. Four main questions are to be answered in this essay; what could a tool for ’taste of inscape research’ look like, does it work and how to improve it, is this a tool for me to use in my future proffession as an interior designer, and finally what the five ’test clients’ thought of this kind of method. The final result from the five cases was more than I could have wished for; four out of five chose the room that was specially created for each one of them, and the fifth client picked ’his’ room as second best for him

No description available.

I min undersökning har jag intresserat mig för bilder från en katastrof. Jag har valt en katastrof som jag själv har upplevt, stormen Gudrun som 2005 svepte in över södra Sverige. Min frågeställning har varit: Hur berättar privata bilder respektive mediebilder om stormen Gudrun och vilka funktioner fyller de olika bildtyperna? Jag har valt att undersöka dels den mediala bilden, men också den privata bilden i form av fotografier av stormen Gudrun. Jag har kategoriserat mediebilder från stormen Gudrun utifrån olika semiotiska modeller. Jag har fått syn på hur bilder iscensätts och dramatiseras av media och hur man kan se mönster i medias bildrepresentationer från katastrofer i ett vidare perspektiv. Anledningen till att jag ville göra en undersökning om mediebilden, är att bilder redigeras av tidningar och ges en viss form beroende av vilken känsla eller information som ska förmedlas. Mediebilden påverkar vår uppfattning om hur vi förstår och ser på världen. Jag har också undersökt den privata bilden av stormen Gudrun utifrån privata fotografier och intervjuer och har på så sätt fått syn bildens minnesfunktion och som ett verktyg för berättande. Ur ett didaktiskt perspektiv som blivande medielärare är det viktigt att fördjupa mina kunskaper om bilders olika funktioner, samt hur bilder verkar på oss. Bilder är en stor grund på vad vi bygger vår förståelse om saker. Jag har i mitt gestaltande arbete laborerat med faktiska bilder som skapar en illusorisk bild. Jag ska vid utställningen/examinationen visa en film där jag har filmat samma händelse med två kameror, fast med en liten förskjutning. Det är förskjutning som skapar 3d effekten när man betraktar de båda filmerna. Efter att ha undersökt mediebilden och den privata bilden av stormen blir mitt eget gestaltande arbete en tredje mer personlig undersökning.

Ett examensarbete innebär att man fördjupa sig i ett område som man finner intressant, när det var dags för mig att skriva mitt examensarbete tog jag chansen direkt att fördjupa mig i ett område som fascinerar mig, nämligen elevers möjlighet till inflytande i skolan. Jag ville studera hur elevinflytandet ser ut i grundskolans slöjdämne. Studiens syfte är att urskilja slöjdlärares syn och upplevelser av elevers inflytande i grundskolans senare år. Jag valde att genomföra en enkätundersökning där jag bad slöjdlärare från grundskolans senare år att delta. Enkäten skickades ut via e-post till 41 slöjdlärare verksamma i Skellefteå kommun. Totalt besvarades 15 enkäter. Enkäten bestod av frågor med fasta svarsalternativ samt frågor med en mer öppen karaktär där lärarna själva fick formulera sina svar. Resultatet visade att lärarna upplevde att elevernas inflytande över undervisningen innebar både hinder och möjligheter. Det som respondenterna upplevde som hinder för elevinflytande var elevernas bristande förkunskaper, man kände en oro över att de beslut som eleverna deltar i hade en tendens att bli av sämre kvalitet. Man var i vissa fall rädd för att släppa eleverna allt för fritt. Lärarna ansåg att elevers inflytande i vissa fall bidrar till en ökad arbetsbörda med mer att planera och en spretigare undervisning. I och med att elevers inflytande över undervisningen ökar förändras den traditionella lärarrollen och eventuellt kan lärare uppleva sin ställning hotad, vilket ytterligare kan utgöra ett hinder för elevinflytande. Lärarna speglar också en uppfattning om att elevers inflytande på ett positivt sätt kan påverka elevers delaktighet och engagemang i undervisningen. En stor del av de tillfrågade lärarna upplevde att elevens känsla av delaktighet och engagemang hör ihop med elevens möjlighet att utöva inflytande över sin arbetssituation. Lärarna upplevde att elevinflytande hade en positiv effekt på elevernas drivkraft och engagemang. Många lärare menade också att elevernas inflytande över undervisningen bidrog till en för dem själva positiv och stimulerande arbetssituation. Lärarna upplevde samtidigt att det var väldigt individuellt hur bra eleverna klarade av ett ökat ansvar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper. De skillnader vi fann var främst i de praktiska bitarna kring skapandet. Den viktigaste skillnaden, enligt oss, var hur pedagogerna i de olika grupperna arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna i den Reggio Emiliainspirerade gruppen arbetade både oftare och mer reflekterande med pedagogisk dokumentation än pedagogerna i den allmänna gruppen. I barnsynen såg vi de största likheterna mellan grupperna. Alla pedagoger såg till exempel skapandet som utvecklande för barnen på många sätt.

Uppsatsen är en studie av elevers bildarbete med inriktning på skapelseprocessen, från idé till färdigt verk. Syftet har varit att bringa klarhet i varifrån idén kom, vad som påverkade motivvalet samt hur själva skapandet gick till. Här har elevens fritidsintressen, bildkonsumtion såväl på fritiden som i skolan samt elevens tillvägagångssätt vid själva skapandet satts i fokus. Min metod har varit en kartläggande undersökning av sex elever i år nio. Materialet har bestått av intervju, skriftlig beskrivning av arbetsprocessen, fortlöpande bilddokumentation och den färdiga målningen. I resultatdelen har vi kunnat konstatera att idéerna har uppstått ur olika källor. De flesta av idéerna har kommit till genom en inre bearbetning av upplevda erfarenheter och företeelser i omvärlden. Vidare har jag analyserat arbetsprocessen utifrån Ragnar Josephsons vetenskapliga teorier och sociokulturella faktorers betydelse för motivvalet. Jag har kommit till slutsatsen att elevernas arbetssätt överensstämde i hög grad med Josephsons teorier. Sociokulturell påverkan har kunnat iakttas i elevernas bildarbete, dock har denna påverkan varit en relativ omedveten process hos flertalet elever. Resultatet pekar på vikten att föra samtal med eleven om dess arbete för att rättvist kunnabedöma dennes arbete.

Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel. Tre stycken av de intervjuade musiklärarna hade slående likheter med varandra, därefter skiljer sig förfarande och verktyg för att bedöma elever mellan de andra musiklärarna. Resultatet diskuteras gentemot styrdokument och vad tidigare forskning har visat. Jag har även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min blivande roll som lärare. Jag diskuterar även skillnader mellan de intervjuade musiklärarna och likvärdigheten mellan dem samt deras syn på likvärdighet.

Detta är en undersökning gällande metallslöjdens del i trä- och metallslöjdämnet i grundskolan. Vi har undersökt hur stor del metallslöjden har i undervisningen, varför den har den delen, samt hur stor del den bör ha. Vi har undersökt detta genom observationer av slöjdlokaler, intervjuer och en enkätundersökning med verksamma trä- och metallslöjdlärare inom Umeå kommun. Vi har även studerat läroplaner och kursplaner med syfte att utröna hur dessa uttryckt metallslöjd i slöjdundervisningen. Litteratur med historisk anknytning till metall och metallslöjd har också studerats för att kunna ge läsaren en förståelse för metallens roll genom historien. Det vi kom fram till med undersökningen var att metallslöjden har en mindre del i trä- och metallslöjdundervisningen än vad träslöjd har. Vi kom även fram till att den borde ha en större del än vad den har, och att metallslöjdens omfattning till störst del beror på vad trä- och metallslöjdläraren har för intresse, kunskaper och erfarenheter av metall.