Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur ett processinriktat arbetssätt utvecklar elevens lärande och vad olika kunskapsbegrepp innebär för elevens kunskapsutveckling. Vi ville undersöka hur det processinriktade arbetssätet tillämpas i slöjden kontra ett mer teoretisk uppfattat ämne för att kunna se om där fanns någon skillnad i arbetssätt. Vi har valt i vår undersökning att använd oss av slöjden som utgångspunkt för att se hur slöjden med sitt processinriktade arbetssätt, slöjdprocessen, kan bidra till diskussionen om vad viktig kunskap är idag. Metoder som har använts i vår studie är litteraturstudier och enkätundersökningar där vi vänt oss till lärare i ämnena slöjd och svenska i grundskolans senare del och elever i åk 8 och åk 9 för att se vilka skillnader som finns i synen på hur det processinriktade arbetssättet används i olika undervisningssammanhang. De resultat som vi fick fram visade att det skiljde sig mellan hur det processinriktade arbetssättet används i slöjd och i ämnet svenska. De visade sig att lärarna i slöjden i större utsträckning använde sig av formativ bedömning där man såg till hela lärandeprocessen medan lärarna i ämnet svenska använde sig av den summativa bedömningen, där fokusen mer låg på det färdiga resultatet. Resultaten från elevenkäterna visade på samma resultat. Eleverna menade att man i större utsträckning fick möjlighet till inflytande, ansvarstagande och reflektion i ämnet slöjd än vad man ansåg sig få i ämnet svenska. Däremot var lärarkommentarer efter avslutat arbete vanligare i ämnet svenska än i ämnet slöjd, vilket belyser den summativa bedömningens inriktning. Det som också våra resultat visade är att det processinriktade arbetssättet ökar elevens ansvarstagande över det egna lärandet och där den formativa bedömningen som lärarna gör är en viktig del i elevens kunskapsutveckling, där läraren följer hela elevens lärandeprocess, från idé till färdig produkt. Av analysen framgår att det processinriktade arbetssättet förutsätter ett nära samspel mellan lärare och elev, där en kontinuerlig återkoppling sker av elevens kunskap. Genom det processinriktade arbetssättet får eleven en större tilltro till sin egen förmåga och en självinsikt över sitt eget lärande.

Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara. Det stora bortfall som infunnit sig har gjort att det inte gått att dra några konkret allmängiltiga slutsatser utifrån materialet. Dock kan sägas att indikationer finns att dokumenten kan ses som likvärdiga, men att de kunskapsformer som dominerar till stor del speglar en gammal syn på bildämnet som lever kvar från äldre läroplaner.

Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika filmer har studerats, samtliga filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori. Trots att kvinnors situation har förändrats är det inte lika självklart att det skildras i medieutbudet. Hur skapas föreställningar om vad en pojke och en flicka är? Mitt resultat visar att många av filmerna innehåller scener som är högst uppseendeväckande vad gäller traditionella könsmönster och hur man skiljer på pojkar och flickor. Dock finns det också goda filmexempel som går läroplanens ärenden där könsroller visas upp på ett mångfacetterat sätt. Resultatet diskuteras gentemot läroplanen och görandet av genus ses som de små stegens princip, att vi alltid påverkar och påverkas – frågan är i vilken riktning.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kärnämne som alla gymnasieelever läser. Kursen har olika inriktningar så som bild, dans, drama, slöjd, musik och ämnar till att utveckla elevernas känslor och tankar i kreativ form. Arbetet är begränsat till att se hur bildämnet, inom estetisk verksamhet, kan påverka elevernas självbild och självkänsla, och hur ämnet kan ämnet kan utrusta dem till att bli de kreativa människor som arbetslivet så ofta efterfrågar. Vidare undersöker uppsatsen hur ämnet kan användas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Forskningen är fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 40-60 år. Litteraturen tar upp kreativitetsforskning, hälso- och omvårdnadsforskning samt terapeutisk verksamhet som stärker emotionell hälsa. Slutsatsen hävdar att bildämnet inom kursen estetisk verksamhet, kan tjäna till att utrusta eleverna med redskap där de blir synliga för sig själva. Genom att få utveckla sitt skapande får de en språkdräkt som lämpar sig bättre för att kommunicera inre subtila och ibland svårtolkade upplevelser. Vår emotionella hälsa stärks när vi blir tydliga för oss själva, och genom skapandet får människan syn på sig själv. Det konstnärliga skapandet och de estetiska upplevelserna avslöjar sådant som vi inte aktivt visste om oss själva, och bekräftar sådant som vi inte kunnat formulera. Den självkännedom som detta ger är grundläggande för en god självbild och livskvalitet.

Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta ämnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vävs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig på att mina elever saknade förståelse av bildspråket. Orden och texterna kom därför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förståelse för bildspråket. Ett ämnesövergripande arbete genomfördes. Frågeställningar: Är det betydelsefullt för eleverna att använda text, ord och bild i kombination? Hur kan man arbeta ämnesövergripande med text, ord och bild? I resultatet av denna studie pekar på behov av större förståelse av att med ord och text i kombination arbeta ämnesövergripande inom bildundervisningen. Senare i diskussionen tas betydelsen av att text och bild i kombination upp. Betydelsen av att vi lärare bygger upp ett arbetsklimat av samverkan, vilket ger eleverna en starkare helhet mellan de olika ämnesområdena poängteras. I resultatet av mitt arbete visar att eleverna har ett behov att nå en större förståelse för hur man arbetar text, ord och bild i kombination. Samarbetet ger eleverna en större helhet. Senare i diskussionen tar jag upp vikten av att text, ord och bild hänger ihop. Mina slutsatser grundar jag på resultatet av min studie.

Syften med studien är att undersöka läromedelsanvändningen inom textilslöjden. Mina frågeställningar har varit: Vilka läromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer är det som påverkat lärarens val av läromedel? Hur använder lärarna läromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och läromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lärare, samt undersöka vilka läromedel som fanns att tillgå i textilsalarna. De lärare som deltog i undersökningen arbetar inom ämnet textilslöjd. De är verksamma inom Umeå tätort och undervisar framför allt vid grundskolans senare år. Undersökningen visar att det finns en begränsad tillgång av läromedel att tillgå som är tillverkad specifikt för slöjdämnet. Däremot använder sig textilslöjdslärarna av ett brett läromedelsystem, av vilka den största delen är riktad mot den kommersiella marknaden. Undersökningen visar även att det är vanligt att lärare i slöjdämnen ofta tillverkar eget studiematerial för användning inom undervisningen, vilket i sin tur kan skapa en viss problematik kring den etiska aspekten av läromedelstillverkning. De faktorer som påverkar lärarnas val vid införskaffningen av läromedel är dels ekonomiska, men även vilka läromedel man har möjlighet att få tillgång till styr införskaffningen.

I vår undersökning har vi fokuserat på hur kommunikationen ser ut mellan elever i ämnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda på om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Våra frågesällningar var ”vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?” och ”hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?” Vår undersökning grundade sig på en elevenkät, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser på en skola inom Umeå kommun. Genom vår undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utsträckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och värdering) med varandra. Genom våra frågeställningar kunde vi se att eleverna dels använde sig av verbal kommunikation (språk och ljud), men även av icke verbal kommunikation (gester, miner, kroppsspråk av olika slag). Även verktyg och redskap visade sig vara vanliga inslag för att just kommunicera slöjdprocessen.

The intention has been to look at the school system in South Africa and specifically at arts and culture in grade 10 to 12. I have visited a number of classes and interviewed the teachers working at the art centre PJ Olivier in Stellenbosch. By doing this I wanted to get to know the system and to understand the intentions that the curriculum describes. I have all through the study related the areas I’ve looked at to the curriculum to see how well the intentions are implemented. I have also compared everything with the Swedish school system. The curriculum has good intentions but the country has a lot to do before they reach the goals with a school system where everybody is included and where there is ”ubuntu” (Zulu word for humanity or I am what I am because of what we all are). In the curriculum I have seen a lot of similarities to the Swedish school system. The intentions and the goals are very much alike. I have realised that South Africa is a country with a lot of complexity and this shows in the school system and in the way the teaching is performed. Arts and culture has a part to play even if the subject is small. In many areas in South Africa, Europe and the western world is the role model for how things should be done. In art it is significant and it leads to self-neglect.

Samhället och arbetsmarknaden efterfrågar idag fler och nya kunskaper av de elever som lämnar gymnasiet. Utvecklingen på den tekniska fronten går snabbt framåt och idag är det nästan en självklarhet att man ska ha datorvana och känna till de vanligaste användningsområdena. För bildeleverna blir det viktigt att de får möjlighet att känna till och hantera de program som idag är allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildområdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs på två olika skolor i en kommun i Västerbotten. De frågeställningar som jag har arbetat med är, om och vilka digitala verktyg som används i bildundervisningen. Samt vad man kan uppnå med det digitala skapandet, vilka fördelar/nackdelar som finns. För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med ett antal lärare från två olika gymnasieskolor, samt kompletterat med egna observationer från mina verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Jag har också gjort litteraturstudier och bearbetat dessa som bakgrund till mitt arbete. I mitt resultat har jag kommit fram till att de digitala verktygen har en plats i bildundervisningen på dessa skolor, dock inte i så stor utsträckning ännu som det borde vara utifrån målen. Idag används de mest som en tillgång i skissarbeten eller efterbehandling av bilder, snarare än att de ligger som fokus i utbildningen.

Syftet med min undersökning var att studera om textillärare tillämpar elevreflektion i sin undervisning och på vilket sätt, samt att se hur de ser på elevreflektion. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier och en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes med verksamma textillärare i Västerbottens län. Enkätsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrån enkäten visar att lärarna använder sig av elevreflektion i sin undervisning och tycker det är viktigt. Det är dock skillnad i hur lärarna arbetar med elevreflektion och i hur stor utsträckning de arbetar med det. Detta har olika orsaker, såsom okunskap, tidsbrist och prioriteringar. Vissa lärare låter eleverna skriva ner sina reflektioner medan andra ställer reflekterande frågor till eleverna under arbetets gång. Flera av lärarna ansåg bland annat att elevernas kunskaper i slöjdämnet blir mer synliga genom att de får reflektera. Arbetet med elevreflektion skulle kunna förbättras genom att man fick bättre kunskap om hur man på bästa sätt arbetar med reflektion på slöjden.