Ethnic discrimination in employment decisions has received increasing attention and is one of several explanatory models for why Sweden has an ethnically segregated labor market. The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how recruiters reflect on the ethnically segregated labor market and anonymous job applications. The purpose is answered with the questions of how recruiters relate to the ethnically segregated labor market, which individual and structural explanations they raise and how recruiters view anonymous job applications. Previous research shows that ethnic discrimination is a reflection of the segregated labor market and that anonymous job applications has positive effects in terms of interview requests for immigrants. This study is based on qualitative semi-structured interviews with recruitment and staffing companies. Three companies whose method is anonymous and two companies with non- anonymous methods. The results show that recruiters describe the ethnically segregated labor market as a result of both structural and individual explanations. Recruiters discuss the anonymous job applications in terms of having generally more advantages than disadvantages, where the main advantage is the anonymisation of candidates in order to reduce the risk for sources of error in the recruitment process. / Etnisk diskriminering vid anställningsbeslut är ett uppmärksammat ämne och är en av flera förklaringsmodeller till varför Sverige har en etnisk segregerad arbetsmarknad. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur rekryterare reflekterar kring den etniskt segregerade arbetsmarknaden och anonyma ansökningsprocesser. Syftet besvaras med hjälp av frågeställningarna hur rekryterare förhåller sig till den etniskt segregerade arbetsmarknaden, vilka individuella och strukturella förklaringar de beskriver samt hur rekryterare ser på anonyma ansökningsprocesser. Tidigare forskning påvisar att etnisk diskriminering är en återspegling av den segregerade arbetsmarknaden och att anonyma ansökningsprocesser har positiva effekter vad gäller intervjuförfrågningar för immigranter. Studie baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rekryterings- och bemanningsföretag. Intervjuerna genomförs på tre företag vars ansökningsprocess är anonym och två företag som inte använder en anonym ansökningsprocess. Resultatet visar att rekryterare beskriver den etnisk segregerade arbetsmarknaden till följd av både strukturella och individuella förklaringar. Rekryterare uppvisar övergripande fler fördelar än nackdelar med anonyma ansökningsprocesser. Den främsta fördelen är att anonymisering av kandidater minskar risken för felkällor i rekryteringsprocessen.

Submitted by Cláudia Bueno (claudiamoura18@gmail.com) on 2015-11-13T17:20:53Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Maria Regiane da Silva - 2008.pdf: 7085056 bytes, checksum: e1affea996a9127b26d7dabb64a227e1 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2015-11-16T09:27:07Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Maria Regiane da Silva - 2008.pdf: 7085056 bytes, checksum: e1affea996a9127b26d7dabb64a227e1 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-11-16T09:27:07Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Maria Regiane da Silva - 2008.pdf: 7085056 bytes, checksum: e1affea996a9127b26d7dabb64a227e1 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Previous issue date: 2009-05-25 / Is surprising the challenge of the to question and to have the possibility to answer with music. Of the music to question and other sensibility to answer her. The sound doesn't just belong to the music, the music is not only composed of sounds. The life that sounds receives the care historical of the emotional existence, and this experience receives the musical components as indicators of the intertextual reading. The African diáspora offers the rhythm of the pop music that, for your time, she takes charge of being the habitat of the AfroAmerican memory. The sound memory of the diáspora is interpreted by the rhythmic beat of the pop music, an ethnic beat that is causing black reinventions in the musical performances in global contexts. To approach the pop musical expression as phenomenon of reinvention of the black identity, the memory African cultural scored the black identification in the AfroAmerican musical head offices traveled by the rhythmic transformations of the gospel, blues, jazz, swing, rhythm and blues, soul, freejazz, rock, funk, pop and rap. The social rhythm that accompany those gender it is centralized in the freejazz for the development of the research, from where they follow analyses and comments on the process of construction of the pop beat addressed in a social slope of racial protest and in the musical agency of black domain. The ethnic revival of the decade of 1960 is the scenario for the presented musiciansocial dialogues in way to map responsible relationships for the rhythmic development that consolidated the beat of the pop music as an ethnic beat. The reflection around the pop gender renounces academic precepts and formalist of the European musical tradition to present a possibility of musical analysis where the procedure is given by the content to be received from the object. This way the pop music can be questioned before the suffered social context by the agents of your creation. The followed road is updated by those musical agents, that give us elucidation answers if we look for the music as a resulting art of human negotiations. / Surpreendente o desafio de questionar e ter a possibilidade de responder com música. De a música questionar e outra sensibilidade respondêla. O som não pertence apenas à música, a música não é composta somente de sons. A vida que soa recebe o cuidado histórico da existência emocional, e esta experiência recebe os elementos compositivos musicais como indicadores da leitura intertextual. A diáspora africana oferece o ritmo da música pop que, por sua vez, se encarrega de ser o habitat da memória afroamericana. A memória sonora da diáspora é interpretada pelo beat rítmico da música pop, um ethnic beat que está provocando reinvenções negras nas performances musicais em contextos globais. Para abordar a expressão musical pop como fenômeno de reinvenção da identidade negra, a memória cultural africana instrumentalizou a identificação negra nas matrizes musicais afroamericanas percorridas pelas transformações rítmicas do gospel, blues, jazz, swing, rhythm and blues, soul, freejazz, rock, funk, pop e rap. O ritmo social que acompanha esses gêneros é centralizado no freejazz para o desenvolvimento da pesquisa, de onde partem análises e comentários sobre o processo de construção do beat pop direcionado numa vertente social de protesto racial e na agência musical de domínio negro. O revival étnico da década de 1960 é o cenário para as interlocuções músicosociais apresentadas de modo a mapear relações responsáveis pelo desenvolvimento rítmico que consolidou a batida da música pop como um beat étnico. A reflexão em torno do gênero pop renuncia preceitos acadêmicos e formalistas da tradição musical européia para apresentar uma possibilidade de análise musical onde o procedimento é dado pelo conteúdo a ser recebido do objeto. Desse modo a música pop pode ser questionada diante do contexto social sofrido pelos agentes de sua criação. O caminho seguido é atualizado por esses agentes musicais, que nos dão respostas esclarecedoras se olharmos para a música como uma arte resultante de negociações humanas.

Todas as pesquisas empreendeidas sobre os judeus na região amazônica sempre preferiram enfatizar como os judeus chegaram à região, as razões que impulsionaram este processo de imigração ou como os judeus se adaptaram a vida nos trópicos. Esta pesquisa pertende alcançar uma visão contemporânea sobre os judeus marroquinos após dois séculos na região amazônica. Para alcançar esta visão contemporânea sobre o grupo empreendemos uma comparação entre a construção da identidade judaica dos judeus marroquinos em Israel com a identidade dos judeus marroquinos da região amazônica. Para empreender esta comparação vários aspectos da etnicidade judaicomarroquina como os festejos de Mimuna que celebra o fim da páscoa judaica, ou a veneração dos tzadickim (rabinos com qualidades de santos), os sacrifícios realizados as vésperas do perdão, dentre outros, foram selecionados através do trabalho de campo e da ajuda de informantes. A análise destes aspectos étnicos nos auxiliarão a compreender as identidades judaico marroquinas são elaboradas contemporaneamente, e como estes aspectos étnicos ajudam a dar forma a estas identidades. / Researches developed about Moroccan Jews in Amazonia have preferentially emphasized how Jews arrived in that region, what reasons influenced this immigration process and how Jews have adapted to the tropics. This research aims to reach a contemporary view about Moroccan Jews in Amazonia after two centuries of immigration. In order to achieve this purpose we have performed a comparison between constructions of Moroccan/ Jewish identities in Israel and in the Amazon region. To perform this comparison several aspects of Moroccan/Jewish ethnicity in Israel and Amazonia such as the festival of Mimuna to celebrate the end of Passover, the worship of tzadickin (Rabbis worshiped as saints), the sacrifices performed in the day before the Astonishment Day and others were selected through field work and with the aid of informants\' accounts. The analysis and comparison of these ethnical aspects will help us to understand how contemporary Moroccan/Jewish identities are elaborated and how these ethnical aspects shape those identities.

<p>Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:</p><p>• Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?</p><p>• Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?</p><p>Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod. Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i en nyligen gjord studie av Åsa Andersson, Inte samma lika (2003), och dels i den internationellt erkände sociologen Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen.</p><p>För att kunna få en sociologisk samhällsteoretisk förståelse för och kunna placera in familjen i det moderna samhällets kontext presenterar vi de delar av Luhmanns teori och begreppsapparat som vi ansåg relevanta för ämnet. Det gör vi för att kunna förstå hur familjen fungerar i det moderna samhället.</p><p>Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de skillnader i synen på intim- och familjerelationer som flickorna har att förhålla sig till finns i såväl den offentliga som den privata sfären. Skillnaderna är flera under respektive sfär men de mest framträdande skillnaderna handlar om moral och förnuft där familjen och den egna etniska gruppen använder mekanismer som skam och skuld för att reducera en ökad kontingens och komplexitet som råder i det moderna samhället. Utifrån flickornas beskrivningar kan vi förstå att deras förväntningar i hög grad skiljer sig från föräldrarnas såväl i valet av äktenskapspartner, hemarbete, mer frihet och ökad jämställdhet i form av utbildning och ekonomiskt oberoende. Utifrån en systemteoretisk synvinkel kan vi även se skillnader på såväl generell som specifik nivå, förändringar av intima relationer kan alltså kopplas till samhällsutvecklingen och dess semantiska koder knutna till familjen som system.</p>

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är: • Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför? • Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen? Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod. Undersökningen tar sin utgångspunkt dels i en nyligen gjord studie av Åsa Andersson, Inte samma lika (2003), och dels i den internationellt erkände sociologen Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen. För att kunna få en sociologisk samhällsteoretisk förståelse för och kunna placera in familjen i det moderna samhällets kontext presenterar vi de delar av Luhmanns teori och begreppsapparat som vi ansåg relevanta för ämnet. Det gör vi för att kunna förstå hur familjen fungerar i det moderna samhället. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de skillnader i synen på intim- och familjerelationer som flickorna har att förhålla sig till finns i såväl den offentliga som den privata sfären. Skillnaderna är flera under respektive sfär men de mest framträdande skillnaderna handlar om moral och förnuft där familjen och den egna etniska gruppen använder mekanismer som skam och skuld för att reducera en ökad kontingens och komplexitet som råder i det moderna samhället. Utifrån flickornas beskrivningar kan vi förstå att deras förväntningar i hög grad skiljer sig från föräldrarnas såväl i valet av äktenskapspartner, hemarbete, mer frihet och ökad jämställdhet i form av utbildning och ekonomiskt oberoende. Utifrån en systemteoretisk synvinkel kan vi även se skillnader på såväl generell som specifik nivå, förändringar av intima relationer kan alltså kopplas till samhällsutvecklingen och dess semantiska koder knutna till familjen som system.

In Sweden exist a Swedish institute for children’s book which is a national information center. They have an annual "Book tasting" where they present statistics and trends from the latest publications of literature for youth and children. In their “book tasting’’ from 2010 a number of picture books had, as they say, children who descend from non-Swedish culture (Swedish institute for children’s book, 2010).  The aim of this thesis is to investigate how the ethnical diversity describes in these picture books from 2010. To understand how the ethnical diversity describes in these books I had two questions which helped me in my research. The questions were: Do these picture books have some features which are ethnic stereotype? Do the ethnical diversity in the picture books describes as multi-cultural or intercultural condition? The thesis is based upon a qualitative text analysis and from this main group did I choose discourse analytical approach to analyze my picture books. My working model is inspired by associate professor Pil Dahlerup and professor Maria Nikolajeva. In the theoretical framework do I assume from PhD student Hassan Sharif (2008) who separate the term multi-cultural from the intercultural term. He says that the multi-cultural term can sees as descriptive, which means that the multi-cultural term work as a description of the society’s condition while the intercultural term sees like a process where all cultures in the society gives space to interact and cooperate with each other on equal terms. My first conclusion is that several of the picture books describe ethnical diversity stereotyped. An example is the stereotype of the dark man as black and with black curly hair. Another example is the stereotype of people with darker skin color as happy and affective. One picture book didn’t have stereotype persons or characteristics. My second conclusion is that only one picture book did describe the ethnical diversity as an intercultural condition. The other picture books describe the ethnical diversity as a descriptive multi-cultural condition.

This Master thesis presents theoretical and practical research which addresses the role of the ethnical songs in the process of education of a piano player. The research was performed in order to assess the possible efficiency of this teaching method and to perform the comparison of this method against other methodologies applied in the process of piano player teaching. According the research performed by the Lithuanian and foreign scientists, .one of the main problems to be solved during the course of an efficient musicality development is the development of musical abilities. The aim of this work is to research and evaluate the role of the ethnical songs in intensifying the process of education, i.e. to define whether harmonizing the performance and singing of Lithuanian ethnical songs during piano lessons may qualitatively and quantitatively affect the efficiency of the process. The work was carried out by first performing theoretical study of pedagogical and psychological aspects of different study methodologies. As well, the role of the ethnical songs in the study process was evaluated, summarizing the results of both theoretical and practical studies. The teaching methodology, which applies the singing of the ethical songs in the process of the piano lessons, was developed. Experimental study was set-up with 1-3 grade piano students at Alytus Musical School. The experimental study consisted of four stages and was implemented during the years 2004-2006. During the course... [to full text]

In this essay, I have interviewed six young women about their views on body image and how their views are affected by their surroundings, massmedia and social media. Also the relationship between body image and eating disorders is relevant in this context and has a part in the study. The purpose of this study is to build an understanding of how young women relate to the body ideal that exists around them. Theoretical auxiliary tools used are George Herbert Mead's theory of the generalized other, Erving Goffman's theory of dramaturgical perspective and impression management, and Du Bois's theory of double consciousness. I have also used two scientific articles to get a deeper understanding of the subject. I will discuss the theoretical concepts and previous research by pending between these and the empirical material. Using a qualitative approach, I have been able to show that all the respondents' views on the ideal body is affected by the massmedia, social media and the respondents’ surroundings. The respondents also re2port that they find it difficult to fit into society if they do not live up to the current body ideals. This puts a lot of pressure on the respondents and several of them report recurring eating disorder behaviour. There are also positive aspects of the current body ideals, for example when they affect the respondents to eat healthier food, exercise and live healthier lives in general. The ethnicity of the respondents affects their body ideals and it is common that the respondents seek certain traits in the opposite ethnicity, for example women with foreign origin seeking blond hair and blue eyes. The most prominent finding in my study is the enormous pressure that my respondents experience, when trying to live up to the body ideals, and how this pressure is enhanced by massmedia, social media and the respondents’ surroundings. / I denna uppsats har jag intervjuat sex unga kvinnor om deras syn på kroppsideal och hur dessa kvinnor påverkas av deras omgivning, massmedia och sociala medier. Även relationen mellan kroppsideal och ätstörningar är relevant i sammanhanget och ingår i studien. Syftet med undersökningen är att utifrån mina respondenters svar skapa en förståelse för hur unga kvinnor förhåller sig till det kroppsideal som finns i deras vardag. Teoretiska hjälpverktyg som använts är George Herbert Meads (2007) teori om den generaliserade andre, Erving Goffmans teori om dramaturgisk perspektiv- och intryckstyrning samt Du Bois teori om det dubbla medvetandet. Jag har också använt två vetenskapliga artiklar, Elefant i nylonstrumpor – om kvinnlighet, kropp och hunger (Johansson, 1999) samt Vacker och lycklig? – om identitet, konsumtion och risk (Larsson, 2012) för att skapa en djupare förståelse kring kroppsideal. Jag kommer att redovisa de teoretiska begreppen och tidigare forskning och använda dessa som hjälpverktyg i min analys av det empiriska materialet. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod har jag kunnat påvisa att alla respondenters syn på kroppsideal påverkas av massmedia, sociala medier och respondenternas omgivning. Respondenterna upplever också att det är svårt att passa in i samhället om de inte lever upp till de rådande kroppsidealen. Den press som detta skapar gör att flera av respondenterna uppvisar tendenser till ätstörningar och liknande beteenden. Det finns även positiva aspekter med de rådande kroppsidealen, till exempel att vissa av respondenterna har blivit påverkade till att äta nyttigare, träna sina kroppar och leva hälsosammare liv. Respondenternas etnicitet påverkar i viss mån deras kroppsideal och det är vanligt att respondenterna eftersträvar vissa drag hos den motsatta etniciteten, till exempel att kvinnor med utländsk bakgrund eftersträvar blont hår och blåa ögon. Det mest framträdande i studien är den stora press, kopplad till att försöka leva upp till kroppsidealet, som respondenterna upplever och ofta mår dåligt av – och hur denna press förstärks av massmedia, sociala medier och respondenternas omgivning.

A presente pesquisa teve como objeto de estudo a implantação do Projeto A Cor da Cultura na Escola Municipal de Ensino Fundamental Wenceslau Fontoura. Elaborado e promovido pelo Canal Futura em parceria com órgãos governo e da sociedade civil, o Projeto tem o intuito de valorizar, preservar e reconhecer o patrimônio cultural e histórico africano e afro-brasileiro, dar visibilidade a ações afirmativas já implantadas pela sociedade, além de propor práticas pedagógicas inclusivas. A proposta também tem a intenção de ser mais uma ferramenta para colocar em prática a Lei 10.639/03, que estabelece a inclusão da temática História e Cultura Africanas e Afro-brasileiras no currículo oficial da rede ensino pública e privada. O objetivo da investigação foi verificar como se deu o processo de apropriação do Projeto, na experiência dos professores e dos alunos. O contexto eleito para a investigação, a escola Wenceslau Fontoura, localiza-se em Porto Alegre e foi escolhido porque possui uma particularidade na implementação do A Cor da Cultura em relação aos demais educandários situados na cidade. A estratégia de pesquisa escolhida para conduzir a investigação foi o Estudo de Caso. Como fontes de evidências para a construção dos dados foram utilizadas a Observação Etnográfica e a Entrevista em Profundidade, além da análise de documentos, como o Plano Político Pedagógico que rege a escola. / This research's subject is the implementation's The Color of Culture Project in the Wenceslau Fontoura City Elementary School. Developed and promoted by Futura channel in partnership with government bodies and civil society in order to enhance, preserve and recognize the cultural and historical African and African American heritage, to make visible affirmative actions already implemented by society as well as proposing inclusive pedagogical practices. The Project also intends to be a tool in order to make work the Law 10639/03, which establishes the inclusion of African and Afican-Brazilian History and Culture theme into the official curriculum of public and private educational system. The aim of this investigation was to verify how was the process of appropriation of the Project, in the experience of teachers and students. The chosen context for the research, the Wenceslau Fontoura School, is located in Porto Alegre and was chosen because it has a peculiarity in the implementation of The Color of Culture in relation to other schools located in the city. The research strategy chosen to conduct the investigation was the Case Study. As sources of evidence for the construction of the observation data were used Ethnographical observation and in-depth interviews, along with analysis of documents, as the Pedagogical Political Plan which rules the school.

Submitted by MARLEY DE FÁTIMA MORAIS BORGES null (06045902882) on 2016-04-29T22:56:22Z No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO- FINAL- Marley de Fátima Morais Borges.pdf: 1948965 bytes, checksum: 83113ffc6134b34148fe52a2ec924dec (MD5) / Approved for entry into archive by Felipe Augusto Arakaki (arakaki@reitoria.unesp.br) on 2016-05-02T19:08:29Z (GMT) No. of bitstreams: 1 borges_mfm_me_fran.pdf: 1948965 bytes, checksum: 83113ffc6134b34148fe52a2ec924dec (MD5) / Made available in DSpace on 2016-05-02T19:08:29Z (GMT). No. of bitstreams: 1 borges_mfm_me_fran.pdf: 1948965 bytes, checksum: 83113ffc6134b34148fe52a2ec924dec (MD5) Previous issue date: 2016-03-07 / Esta pesquisa tem como objetivo analisar como está sendo inserido o estudo de “História, Cultura Africana e Afro-Brasileira” e o seu nível de enraizamento à luz da Lei nº 10.639/2003, na EE. Prof. Hélio Palermo, localizada na cidade de Franca-SP. A metodologia utilizada tem como referência a abordagem qualitativa de pesquisa em educação; utilizando como fonte de informações o projeto político pedagógico da escola pesquisada, o currículo das disciplinas de História, Filosofia, Sociologia, Geografia, Arte e Língua Portuguesa. Ademais, foram realizadas entrevistas semiestruturadas com a equipe gestora e professores do lócus investigado. Os referenciais teóricos utilizados têm como base estudos culturais, que avançam na reescrita da história afro-brasileira de valorização da cultura africana; e de pesquisadores das Ciências Políticas com ênfase em políticas públicas educacionais. Não obstante, procura apresentar uma proposta de intervenção que auxilie professores e gestores desta Diretoria de Ensino a trabalharem em conformidade com a obrigatoriedade da Lei Nº 10.639/2003. / This research has as its objective to analyze how the study of “History, African and Afro-Brazilian culture”and its rooting level are inserted into the State of São Paulo school’s curriculum in the light of the Law number 10.639/2003, more precisely atHelio Palermo State public school, in the city of Franca, SP. The methodology in this work is based on the educational qualitative research, and has as its source of information the pedagogical-political project from the named school, concerning the curriculum from subjects such as History, Philosophy, Sociology, Geography, Arts and Portuguese. Furthermore, semi structured interviews were conducted with the management team and with the teachers from Helio Palermo School. The theoretical background in this study is based on cultural studies which advanced into the rewriting of Afro-Brazilian History and the enhancement of the African culture, as well as in studies from public sciences researchers who developed studies into the educational public policies. Finally, this dissertation looks forward to present a proposition of intervention which could urge teachers and managers from the schools of the city of Franca, SP, to work in accordance to the requirements of the Law number 10.639/2003.