Introduction: According to Swedish law, employers are obligated to work for equal treatment of employees regardless of ethnical background, gender, sexual orientation or disabilities. Even though individuals are protected against direct work discrimination, inequalities can still be present in other ways. Previous research within gender and organizational theory include abstract biases such as the glass ceiling and homosocial reproduction, terms used as explanations for minorities’ difficulties to reach high management positions.        Purpose: The purpose of the study is to develop the present understanding regarding how female managers with a foreign background experience biases and possibilities. We have chosen to apply an intersectional perspective on the case in order to enlarge our chances of understanding the interaction between ethnicity and gender. Since the interaction includes all existing categories a person could be divided within, we have been open for the idea that other categories besides the two we are focusing on could turn out to be of greater interest among our respondents. Method: We have made a qualitative study through an abductive method by collecting empirical material in a parallel process with developing our theory chapter. The empirical material has been collected by semi structured interviews of female managers with foreign backgrounds. Conclusion: Besides the biases that hinder women from reaching high management positions presented in previous research, we have identified other biases of importance, not based on ethnicity or gender. A majority among our respondents experienced their young age constitute a bias. Young women are not given the same amount of attention as their male peers. It is of importance to implement organizational restrictions in order to contribute to an improved work situation among minorities. By doing so, you will reach the gendered subtext, constantly reproduced within foremost hierarchical structures. / Inledning: Enligt svensk lagstiftning är arbetsgivare skyldiga att arbeta för lika behandling av anställda oavsett etnisk bakgrund, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Trots att lagen skyddar individer mot konkret diskriminering i arbetslivet kan ojämställdhet samt ojämlikhet föreligga på andra sätt. Tidigare forskning inom genus- och organisationsteori behandlar abstrakta hinder likt glastaket och homosocial reproduktion som underliggande förklaringar till varför minoriteter upplever svårigheter med att nå högre chefspositioner. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever hinder och möjligheter i chefspositioner. Vi har valt att applicera ett intersektionellt perspektiv för att kunna tolka samspelet mellan kategorierna etnicitet och kön. Då det föreligger en intraaktion mellan fler kategorier än vad vårt fokusområde inkluderar, har vi varit öppna för idén att andra kategorier kan vara av större betydelse för studiens respondenter. Metod: Studien är av kvalitativt slag och vi har genom ett abduktivt arbetssätt samlat in empiriskt material parallellt med skapandet av vår teoretiska referensram. Materialet har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnor med utomeuropeisk bakgrund i chefspositioner. Slutsats: Utöver de hinder som föreligger kvinnor att nå högre chefspositioner som presenterats i tidigare forskning har även andra hinder framkommit som visat sig vara av betydelse utifrån andra kategorier än etnicitet och kön. Flertalet respondenter upplevde att deras ålder varit ett väsentligt hinder, då unga kvinnor inte blir lika uppmärksammade som män. För att för kunna bidra till en bättre arbetssituation för minoriteter är det viktigt att genomföra organisatoriska förändringar för att nå de underliggande könsskillnaderna som ständigt reproduceras inom framförallt hierarkiska organisationsstrukturer.

Syftet med denna studie var att granska hur Sveriges nationella minoriteter framställdes i läromedlet Andrea hälsar på och om framställningen kunde förstås i termer av ”vi och dem”. Vidare undersöktes huruvida programserien tog upp ett nutida eller historiskt förtryck mot dessa grupper. Metod för studiens genomförande kan beskrivas som kvalitativ innehållsanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Analysen visade att det var en tudelad bild av de nationella minoriteterna som presenterades. Dels framhölls de deltagande individernas normalitet, och dels deras särdrag. I samtliga fall levde programseriens deltagare i en traditionell kärnfamilj. Det gick inte att dra slutsatsen att någon av de grupper som presenterades i materialet framställdes i någon negativ dager, eller att det skulle vara en utgrupp alternativt ”den Andre” som presenterades för tittarna. Det var även till övervägande del en bild av att en individ tillhörande en minoritetsgrupp är någonting som man är snarare än något man kan bli medlem i. En ytterligare slutsats som drogs var att i de få fall ett förtryck mot dessa grupper avhandlades i programserien, så hade alltid förtrycket ägt rum på någon annan geografisk plats eller i en annan tidsperiod utan att en namngiven förtryckare nämndes.

Artikelserien ”Detroit - När maskinerna stannat” handlar om Detroit – om hur staden fallit och nu kämpar för att resa sig. I artikelserien vill vi måla en mer nyanserad bild av staden än den polariserade version som annars ofta syns i media. Detroit porträtteras ofta väldigt mörkt eller väldigt positivt, vi ville hitta en medelväg. I den första artikeln beskrivs stadens historia. I den andra intervjuas unga entrprenörer om deras projekt som är knutna till Detroit. Den tredje texten handlar om medierapporteringen om staden. Tillsammans kompletterar delarna varandra, men de kan också stå för sig själva. Artikelserien innehåller foton och layouten är gjorde i InDesign. Metoden som används i arbetet är den kvalitativa intervjun. Intresset låg i att höra olika personers tankar och kunskaper om de olika ämnena, snarare än att mäta en större grupps attityder. Jag använder mig av ontologisk konstruktionism som teori i min reflektonsrapport, då jag ville ställa frågan om det går att rapportera korrekt om verkligheten. Det förutsätter att det finns en riktig verklighet, medan det konstruktionistiska synsättet är att vi skapar våra egna verkligheter. Detta var relevant då den svartvita bevakningen av Detroit var något vi ville komma bort från - vi ville komma närmare verkligheten.  När vi åkte till staden ställde vi oss frågan om den skulle kunna komma tillbaka, men vi åkte därifrån med insikten att den aldrig blir sig lik.

Sammanfattning                                                                            Min studie riktar sig mot föräldrar/familjer med ursprung från Eritrea som har funktionshindrade barn. Barnet är antingen född i Sverige eller i hemlandet Eritrea. Anledningen till min studie är att jag vill undersöka hur det är att komma till ett land som Sverige och hur det funktionshindrade barnet påverkar föräldrarnas liv.   Min studie har två syften. Det första syftet är att öka kundkapen om och förståelsen för funktionshinder och etnicitet i kombination. Det andra syftet är att föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea skall få komma till tals.   Jag har genomfört kvalitativa samtalsinterjuver och för tolkning och reflektion till min studie har jag använt mig av metodologin hermeneutik. Jag har avgränsat mig till att enbart undersöka föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea som är bosatta i Sverige. Undersökningen baserar sig på informanternas egna berättelser och uppfattningar av verkligheten som är deras. Det är enbart föräldrarnas situation som beskrivs.   Frågeställningar i uppsatsen är följande; hur är det att leva med ett funktionshindrat barn i ett land som Sverige? Hur ser man på funktionshinder? Hur fungerar samhällsinsatserna för de familjer som är berättigade till sådana? Hur ser man på sitt funktionshindrades barns framtid? Studien visar på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med funktionshinder i Sverige. Två av tre informanterna som har varit bosatta i Sverige relativt länge, upplever inte kontakten med de samhälleliga insatserna som ansträngande, tillskillnad från den tredje informanten som inte är lika tillfreds med samhällets insatser. De likheter som jag har funnit i mina informanters berättelse är bland annat religionens betydelse i deras vardag, den syn och attityd som finns mot funktionshinder, både i hemlandet och här i Sverige samt oro för hur deras funktionshindrade barn skall klara sig i vuxenlivet.    Nyckelord; funktionshinder, etnicitet, dubbelutsatthet, LSS insatser

Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger beskriver arbetet med nyanlända barn i svensk förskola. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem förskollärare i Skåne och Blekinge. Undersökningen har sin utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv. Resultatet har delats upp i fyra olika teman: språket, mångkulturell förskola, fortbildning/erfarenheter och arbetssituation. Via våra intervjuade pedagoger har vi fått reda på att det inte finns några stora skillnader kring hur pedagoger beskriver arbetet med nyanlända barn i svensk förskola. Alla pedagoger är eniga om att språket spelar en stor roll i hur barnet klarar av att integreras i barngruppen.

<p>Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet. En del av informanterna redogjorde för hur de redan gjorde detta och andra, som inte gjorde det i någon större utsträckning, uttryckte att de starkt skulle uppskatta om de uppmuntrades till detta av sina lärare. Ingen av informanterna vittnade om att de känt sig tvingade att representera sina föräldrars hemländer i skolan. Skolorna i undersökningen skilde sig åt genom att informanterna från Ringlunda gymnasium föreföll att se svenskhet som mer eftertraktat, i mindre utsträckning uttryckte stolthet över sitt etniska ursprung, hade svårare att ge exempel på tillfällen då de haft nytta av sin etniska bakgrund i skolan samt tycktes uppleva sig som mindre respekterade av sina lärare än informanterna Bergabyskolan. I analysen av resultatet anges Bergabyskolans ambition att vara en mötesplats för olika kulturer som en tänkbar orsak till skillnaden mellan skolorna. Att andelen med invandrarbakgrund är högre bland såväl lärare som elever på Bergabyskolan lyfts också fram som tänkbara faktorer till skillnaderna skolorna emellan.</p>

<p>Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.</p><p>För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. </p><p>Resultaten </p><p>Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått. </p><p>Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade. </p><p>Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad:</p><p>Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet. </p><p>De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde. </p><p>Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende. </p><p>Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.</p>

<p>Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar. Speciellt har vi sett i detta att det finns tecken på en problematik som styrs av kulturell rangordning med en relativistisk kulturförståelse som vi menar betyder att bilden av »den andre«, det vill säga patienten med annan etnicitet än den svenska, inte har förändrats trots kulturkompetens. I vår analys kommer vi fram till tre diskurser som visar tecken på att kulturkompetensen förstärker redan etablerade diskurser av att kulturskillnader ligger hos patienten med annan etnicitet.</p>

<p>The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching.</p><p>An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united and secure in their group and feel protected too.</p><p>My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one of "them.<strong></strong></p>