Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Advertising today is everywhere, wherever we are, we encounter it and affect us. The advertisement can be seen as a way of reproducing and maintaining values ​​and imagination worlds, but it is not always positive. People with other ethnicities have experienced media and advertising annoying as they create an erroneous picture about their ethnicity, built by prejudices and preconceived sentences. For the younger generations, advertising has been an obvious part of everyday life, it has been inevitable for them. Therefore, the target group becomes an interesting group to investigate in order to find out their attitudes, based on Allport's theoretical tools public opinion, against advertising, and what they consider about ethnic discrimination in advertising. The study is based on a self-formulated survey, to fill the research gap we found. The results of the study show that there are significant differences between gender and political views that affect what is considered to be about ethnic discrimination in advertising. Women to a greater degree than men consider ethnic discrimination in advertising as problematic. Left-wing sympathizers to a greater extent than right-wing psychiatrists chose the problem of response more often in the question of what they considered about ethnic discrimination in advertising. The results and conclusions are based on previous research on advertising, youth and advertising, experiences of discrimination and discrimination in advertising as well as a link between the theoretical framework on attitudes, values ​​and theories of ethnic discrimination.

Background: Racism is a structural system based on an ideology of inferiority, in which certain groups of people are considered less valuable than others. Ethnic discrimination means being discriminated because of your ethnicity. The nurses’ ethical code prescribes that patients should be treated with respect and empathy. According to Swedish law, no person should be treated unfairly in healthcare. Despite this, racism and ethnic discrimination occur in healthcare in Europe and can lead to ill health among those affected. Aim: The aim of this study was to explore patients' experiences of racism and ethnic discrimination in health care in Europe. Method: A literature review based on qualitative research. Ten articles were included, and the quality was deemed as high or moderate. These were retrieved through a database search in PubMed. Results: The results of this study showed that racism and ethnic discrimination occur in European health care. The results generated six different categories regarding how the experiences of racism and ethnic discrimination were experienced in healthcare. These were; language barriers, prejudices and generalization, downgrading, discrimination, not being taken seriously and mistrust of the system. Conclusion: Racism and ethnic discrimination in healthcare does not only lead to negative feelings among those affected but can also have devastating consequences for society and individuals. More studies are essential for understanding the problem. More training and information at work are required to help the healthcare workers to learn how to communicate and treat people in need of care equally. Keywords: Racism, ethnic discrimination, healthcare, experiences, Europe

Följande uppsats undersöker huruvida innehållet i jobbannonser predicerar etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att innehållet i jobbannonser spelar roll, både för den sökande och för arbetsgivaren, och att dessa ordval är kopplade till etnisk diskriminering. Uppsatsen använder data från ett fältexperiment där 4721 jobbansökningar skickades ut till olika jobbannonser. Fältexperimentet visar att sökande med utländska namn diskrimineras relativt sökande med svenska namn, även när de har identiska jobbansökningar. Denna data kombineras med en kvantitativ innehållsanalys av jobbannonserna, för att därigenom undersöka om utfallet i fältexperimentet påverkas av innehållet i jobbannonsen. Som sådan är studien den första att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser påverkar etnisk diskriminering. Studien hittar att flera olika typer av innehåll i jobbannonser, såsom språkkrav och signaler om mångfald, både kan minska och öka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Resultatet går delvis i linje med tidigare studier på området, men det bidrar även med ny insikt om när och varför arbetsgivare diskriminerar. Implikationer för framtida forskning och innehållsanalys som metod för att undersöka etnisk diskriminering diskuteras.

<p>Sveriges befolkningsstruktur består av cirka nio miljoner invånare, varav cirka 1.5 miljoner är människor med utländsk bakgrund. Att människor från olika delar av världen flyttar till Sverige, är inte ett nytt fenomen, då det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas människor med utländsk bakgrund som ett folk för sig, där de behandlas olika på grund av deras ursprung. Orättvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, där människor fråntas möjligheten att verka i det svenska samhället med samma villkor. Den etniska diskrimineringen påverkar även de utsattas välmående och framtidsplaner. Syftet med denna studie är att lyfta fram röster från ungdomar som har en eller två föräldrar med utländsk bakgrund, och att titta på hur de hanterar den etniska diskrimineringen i Sverige. I hanteringen förekommer olika strategier, motstånd, attityder och förhållningssätt till det svenska samhället som ligger på personlig och grupplig nivå. Studien har ett kvalitativt arbetssätt, där det empiriska underlaget har bestått av tre halvstrukturerade intervjuer. Två av intervjupersonerna kommer ifrån marginaliserade områden, medan en är ifrån ett icke-marginaliserat område i södra Sverige. Studien visar att varken sociala tillgångar, bostadsområden eller positioner i det svenska samhället, minskar på upplevelsen av den etniska diskrimineringen. Den upplevs i en sådan hög grad att de utsatta kan känna ett visst utanförskap och icke-samhörighet med Sverige, som driver de till en dröm att någon dag lämna landet för gott.</p>

<p>I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.</p>

Sveriges befolkningsstruktur består av cirka nio miljoner invånare, varav cirka 1.5 miljoner är människor med utländsk bakgrund. Att människor från olika delar av världen flyttar till Sverige, är inte ett nytt fenomen, då det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas människor med utländsk bakgrund som ett folk för sig, där de behandlas olika på grund av deras ursprung. Orättvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, där människor fråntas möjligheten att verka i det svenska samhället med samma villkor. Den etniska diskrimineringen påverkar även de utsattas välmående och framtidsplaner. Syftet med denna studie är att lyfta fram röster från ungdomar som har en eller två föräldrar med utländsk bakgrund, och att titta på hur de hanterar den etniska diskrimineringen i Sverige. I hanteringen förekommer olika strategier, motstånd, attityder och förhållningssätt till det svenska samhället som ligger på personlig och grupplig nivå. Studien har ett kvalitativt arbetssätt, där det empiriska underlaget har bestått av tre halvstrukturerade intervjuer. Två av intervjupersonerna kommer ifrån marginaliserade områden, medan en är ifrån ett icke-marginaliserat område i södra Sverige. Studien visar att varken sociala tillgångar, bostadsområden eller positioner i det svenska samhället, minskar på upplevelsen av den etniska diskrimineringen. Den upplevs i en sådan hög grad att de utsatta kan känna ett visst utanförskap och icke-samhörighet med Sverige, som driver de till en dröm att någon dag lämna landet för gott.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna. Resultaten visade bland annat att samtliga respondenter hade utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, varav majoriteten av dessa hade utsatts under en längre period samt vid upprepade tillfällen. De flesta respondenterna som diskriminerades, blev det genom bland annat orättvist behandling, nedvärderande blickar och kommentarer, vilket samtidigt har påverkat deras psykiska hälsa negativt. Den respondent som hade utsatts mest för etnisk diskriminering var av utomnordiskt ursprung, medan respondenten som hade utsatts minst var av europeiskt ursprung. / This study has the purpose to examine if immigrants living in Sweden and Swedish-born with foreign backgrounds have ever been subjected to ethnic discrimination during their residency in Sweden and how the ethnic discrimination would come to look like. In order to answer the purpose, the following questions have been used: have the respondents ever been subjected to ethnic discrimination in Sweden, if yes how has the discrimination been expressed and has this subjection in any way impacted the respondents’ health. In this study a qualitative method was used, with individual interviews as a data collection method. The respondent group consisted of two immigrants residing in Sweden and three Swedish-born with other foreign backgrounds. The interpretation of the obtained interview material was carried out using the hermeneutic principles. The results show that all the participating respondents have been subjected to ethnic discrimination, of which the majority for an extended period of time and repeatedly. Most respondents that were discriminated against were among other things subjected to unfair treatment, disparaging glances and comments, with a negative impact on their mental health. The respondent that had been affected the most where of non-Nordic descent, the least affected respondent was of European descent.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi. Andra anti-diskrimineringsstrategier är att motsätta sig en offermentalitet, och destigmatisering genom att motbevisa stereotyper. Dessa anti-diskrimineringsstrategier kan ses som strategier i en strävan för erkännande, det vill säga en strävan efter att bli jämlikt behandlad genom att bli tillskriven en positiv status.