The right to non-discrimination is a fundamental part of human rights. Sweden has enacted legislation which prohibits employers from discriminating or harassing employees and job seekers. Swedish authorities also receive a substantial amount of complaints concerning ethnic discrimination in the workplace every year and there are volumes of research showing structural injustices related to discrimination. Despite these facts few employers have so far been found guilty of discrimination on ethnic grounds in Swedish courts. This thesis aims to shed lights on and analyse how the Swedish anti-discrimination legislation is utilised in the Swedish Labour Court regarding discrimination and harassment on ethnic grounds. On the basis that very few lawsuits brought on behalf of employees/job seekers have been successful it is hypothesized that there are problems either with the form of the legislation or the assessment of the court. Firstly the shape of statutes, their legislative history and preparatory works are illustrated to create an understanding for the legal pre-conditions, thereafter the judgements of the Labour Court are analysed within the theoretical framework of the thesis – composed of Critical Race Theory and Sociology of Law. The study has shown problems concerning both the legislation and the assessment of the Labour Court. The legislation does not seem to embody the awareness of discriminating structures shown by the works of the preparatory committees. Further the assessments of the Court suggest a lack of understanding of the interaction between different pre-conditions and how these create a disadvantage for people of a minority standing which affects them both in the workplace and in the judgments of the Court.

Unemployment is a debated topic in Sweden, and it is higher among people with a foreign background than among native-born people. The main purpose of this study is to examine the experiences of low-educated unemployed people with a foreign background who are experiencing difficulties in entering the Swedish labour-market, and to examine how they experience being without work, and how unemployment affects them negatively. The method used in this study is a qualitative and with five semi-structured interviews were implemented. The interviewees are unemployed. They also have a foreign background and they are low educated. We used a thematic analysis to analyse our collected material. The results of the study show that low-educated unemployed people with a foreign origins face difficulty in improving themselves in the Swedish labour-market. They experience that there are several different factors that weakened their establishment in the labour-market. The factors are, their level and the parents' low level of education, lack of the Swedish language as well as lack of social networks. They also experience discrimination both on the basis of its ethnicity and that they have a lower-class position in Swedish society as a result of being low educated. Unemployment leads these people to experiencing negative consequences, for example, feeling ashamed because their financial resources have deteriorated, which in turn leads to them having a lower economic position in the Swedish society. / Arbetslöshet är ett debatterat ämne i Sverige och den är högre hos personer med utländsk bakgrund än bland inrikesfödda personer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, samt att undersöka hur de upplever att vara utan arbete, det vill säga hur arbetslösheten påverkar dem negativt. Uppsatsens metod är en kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna är arbetslösa. De har även en utländsk bakgrund och en låg utbildnings nivå. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet i studien visar att lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svensk arbetsmarknaden. De upplever att det är flera olika faktorer som försvagar deras etablering på arbetsmarknaden. Dessa faktorer är deras och även föräldrarnas låga utbildningsnivå, brist på det svenska språket samt brist på sociala nätverk. De upplever även diskriminering både utifrån sin etnicitet och att de har lägre klassposition i det svenska samhället till följd av att de är lågutbildade. Arbetslösheten leder till att dessa personer upplever negativa konsekvenser exempelvis, de upplever skamkänsla på grund av att deras ekonomiska resurser har försämrats, vilket i sin tur leder till att de får lägre ekonomisk position i det svenska samhället.

The aim of this study is to examine what working methods and active measures there are tomanage the ethnic discrimination of care staff working within elderly care, and how the unitmanager of nursing homes and home care in Kalmar county uses them. This objective is tocreate a deeper understanding of how the unit managers work to manage ethnic discriminationin elderly care. This study was done with a qualitative research method performed with semi-structured interviews where unit managers in their own words described their experiences oftheir complex work, their professional discretion and the occurrence of ethnic discriminationin the working place. The results show that unit managers identify different types of ethnicdiscrimination such as derogatory comments and a refusal to receive help from staff born inother countries than Sweden. The unit managers perception of their professional discretionvaries. Factors such as budget, organizational conditions, the personality of the unit managersand working experience can affect the management of ethnic discrimination of the care staffby the caretakers. Through the interviews, we have also observed the unit manager’spercieved lack of clear guidelines and aids that could support them in dealing with ethnicdiscrimination in their workplace. This also means that it becomes difficult to workpreventively to counteract ethnic discrimination. Unit managers can thus find their ownstrategies and working methods to support their staff and strengthen individuals. The unitmanagers have been shown to use methods such as increased participation and conversationswith the vulnerable person and the elderly, which are strongly linked to empowerment.

Den här studien syftar på att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser för chefspositioner från offentlig och privat sektor visar tecken på begränsningar samt diskriminering eller mångfald och inkludering. Arbetet är baserat på en kvalitativ analys av innehållet i 55 olika jobbannonser för chefspositioner både i offentlig och privat sektor. Syftet med undersökningen har varit att belysa vilka utmaningar och möjligheter upplevs av utrikesfödda akademiker som ansöker till chefspositioner i Sverige, med hjälp av tidigare forskning inom området och en teoretisk referensram som består av Ackers ojämlikhetssystem (2006), Elias och Scotsons teori om etablerade och outsiders (1999), teorier om diskriminering som lyftes fram av Phelps (1972) och Arrow (1973) samt Becker (1971). Studiens resultat visar att det förekommer både möjligheter och hinder som drabbar utrikesfödda akademiker på den svenska arbetsmarknaden. Möjligheterna återfinns framför allt i jobbannonser som tillhör den offentliga sektorn, medan begränsningarna förekommer i stor utsträckning i båda sektorer, dock oftare i den offentliga. / The present study aims to research whether the content of job ads for leadership positions from the public and the private sector include signs of limitations and discrimination or diversity and inclusion. The research is based on a qualitative analysis of the content in 55 different job ads for leadership positions from both the public and private sectors. The purpose of the study is to showcase the difficulties and the opportunities that foreign born academics are confronted with when applying to leadership roles in Sweden. The theoretical framework consists of Ackers theory of inequality regimes (2006), Elias and Scotsons theory of the established and the outsiders (1999), theories regarding discrimination put forward by Phelps (1972), Arrow (1973) and Becker (1971), as well as previous research in the field of diversity and discrimination. The results show that there are both opportunities and limitations that affect foreign born academics that compete on the Swedish labour market. The opportunities are mostly found in job ads that relate to the public sector, while the limitations are prevalent in both sectors, though they are nevertheless more frequent in the public sector.

The aim of this thesis is to explore how young adults from ethnic minority backgrounds experience social citizenship and social participation. How do they understand their social rights and duties? What are the possibilities and obstacles for their social participation? Based on the background of different studies in Sweden, that usually focus on conditions in bigger cities, this study discusses social citizenship among ethnic minority youth in the context of a middle-sized Swedish town. In contrast to research on ethnicity and youth in Sweden, that discuss social problems and social exclusion in terms of the deficient cultural, linguistic and social competence of the individuals, this study focuses on different kinds of resources and experiences of agency among young people from migrant backgrounds. Their experiences of active social citizenship and social participation fill also a gap in the contemporary research from the perspective of social inclusion. The theoretical framework is based on the concept of social citizenship as discussed by T. H. Marshall (1950), T. Bottomore (1992) and inspired by research on the subjective dimension of social citizenship conducted by R. Lister (1997, 2003, 2007). In order to grasp the subjective dimension of social citizenship, this thesis deals with differentiated expressions of universal social citizenship in terms of agency and participation in different areas of social life. Using a qualitative approach, seventeen people have been interviewed. The interviews have been analysed from an intersectional perspective where gender, age, marital status and longevity in Sweden appear to be concurrent categories. The results point towards tendencies of enclavisation among these young adults usually articulating experience of weak social bonding in relation to the Swedish majority population. Some informants refer to their expectations of living in bigger cities or a third country, and have plans to move as a strategy for better, more integrated and less discriminated conditions of future life. In sum, the central expectations of the interviewees on the improvement of their social citizenship conditions are the following: They want to be active citizens and are willing to contribute to the development of a more inclusive Swedish society. This thesis contributes to our current understanding of how young adults from ethnic minority backgrounds, experience social citizenship and social participation within the areas of: housing, education, labour-market, leisure and policy. / Denna rapport handlar om hur unga kvinnor och män med utländsk bakgrund i en medelstor svensk stad upplever social delaktighet. I fokus står vardagslivets sociala medborgarskap och hur människor förstår sina sociala rättigheter och skyldigheter och på vilket sätt detta påverkar deras medverkan i samhällslivet. Rapporten visar att de unga kvinnorna och männen har engagemang och uttrycker ansvarskänsla och vilja till social delaktighet i det svenska samhället. Samtidig upplever de inte alltid ett fullvärdigt socialt medborgarskap på grund av etnisk diskriminering. Helene Jacobson Pettersson är doktorand i socialt arbete vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet. Hon är anställd som universitetsadjunkt i socialt arbete vid Högskolan i Kalmar. Detta är hennes licentiatavhandling.

<p>Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på</p><ul><li>Synen på sjalen - argumenten för och emot</li><li>Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället</li></ul><p>Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.</p><p>Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:</p><ul><li>synen på sjalen i Sverige,</li><li>sjalen i västerländsk kontext och</li><li>integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”.</li></ul><p>Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.</p><p>Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.</p><p>Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.</p>

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i Bollnäs kommun? Vi kan se tendenser i vårt samhälle, att ytterlighetsgrupper för främlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska läge förändrats. Den lågkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal år, med ökad arbetslöshet som följd, har förvärrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att många gånger förstärka det främlingsfientliga budskapet. Skolans nya läroplan, Lpo 94, säger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lärare är, att bekämpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för våra invandrarelever. Här bör skolan och lärarna aktivt medverka till att främlingsrädsla inte utvecklas till rasism. Vi har valt att göra en lokal undersökning om svenska Bollnäselevers attityder mot barn från andra länder. Vi har även tittat på om attityderna har förändrats under de tio år vi har haft invandrarbarn här i Bollnäs. Tidigare undersökningar visar ingen klar tendens om och hur attityderna har förändrats. Enligt Lange och Westins' ungdomsundersökning, 1993, kan man generellt säga att ungdomars attityder har blivit något lite mer positiva, men till svensk flyktingpolitik har ungdomarna blivit betydligt mer kritiska än tidigare. Attityder lärs in från föräldrar och närstående. Frågan är då om skolan kan påverka negativa attityder till invandrarbarnen? Jo, genom information och en personlig relation till invandrarna kan de negativa attityderna påverkas åt det positiva hållet. Vår slutsats är att invandrarbarnens situation i Bollnäs är bra och att klimatet har blivit bättre sedan 1985. Invandrareleverna är en del av skolans värld idag. De är med och leker på rasterna, okävdesorden har inte ökat under senare år, trots att det allmänna klimatet har hårdnat. Lärarna är medvetna om kulturskillnader mellan eleverna, men betonar likheter istället för olikheter. I vår undersökning säger Bollnäseleverna: ”Här har vi invandrarbarn!” / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Råsie Sigvardsson har senare bytt efternamn till "Sigvardsson-Berbres".

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta på Synen på sjalen - argumenten för och emot Sjalen som meningsbärande i det svenska samhället Det övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor. Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp: synen på sjalen i Sverige, sjalen i västerländsk kontext och integrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ”muslimska kvinnor bärande sjal”. Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II. Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga. Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten. Svaren på dessa frågor kan man läsa i uppsatsens del IV. Det framgår dock tydligt att alla riksdagspartierna har en ganska enhetlig ståndpunkt i sjaldebatten där man menar att alla ska kunna klä sig i enlighet med sin religiösa övertygelse.

<p>The aim of this thesis is to explore how young adults from ethnic minority backgrounds experience social citizenship and social participation. How do they understand their social rights and duties? What are the possibilities and obstacles for their social participation? Based on the background of different studies in Sweden, that usually focus on conditions in bigger cities, this study discusses social citizenship among ethnic minority youth in the context of a middle-sized Swedish town. In contrast to research on ethnicity and youth in Sweden, that discuss social problems and social exclusion in terms of the deficient cultural, linguistic and social competence of the individuals, this study focuses on different kinds of resources and experiences of agency among young people from migrant backgrounds. Their experiences of active social citizenship and social participation fill also a gap in the contemporary research from the perspective of social inclusion. The theoretical framework is based on the concept of social citizenship as discussed by T. H. Marshall (1950), T. Bottomore (1992) and inspired by research on the subjective dimension of social citizenship conducted by R. Lister (1997, 2003, 2007). In order to grasp the subjective dimension of social citizenship, this thesis deals with differentiated expressions of universal social citizenship in terms of agency and participation in different areas of social life. Using a qualitative approach, seventeen people have been interviewed. The interviews have been analysed from an intersectional perspective where gender, age, marital status and longevity in Sweden appear to be concurrent categories. The results point towards tendencies of enclavisation among these young adults usually articulating experience of weak social bonding in relation to the Swedish majority population. Some informants refer to their expectations of living in bigger cities or a third country, and have plans to move as a strategy for better, more integrated and less discriminated conditions of future life. In sum, the central expectations of the interviewees on the improvement of their social citizenship conditions are the following: They want to be active citizens and are willing to contribute to the development of a more inclusive Swedish society. This thesis contributes to our current understanding of how young adults from ethnic minority backgrounds, experience social citizenship and social participation within the areas of: housing, education, labour-market, leisure and policy.</p> / <p>Denna rapport handlar om hur unga kvinnor och män med utländsk bakgrund i en medelstor svensk stad upplever social delaktighet. I fokus står vardagslivets sociala medborgarskap och hur människor förstår sina sociala rättigheter och skyldigheter och på vilket sätt detta påverkar deras medverkan i samhällslivet. Rapporten visar att de unga kvinnorna och männen har engagemang och uttrycker ansvarskänsla och vilja till social delaktighet i det svenska samhället. Samtidig upplever de inte alltid ett fullvärdigt socialt medborgarskap på grund av etnisk diskriminering. Helene Jacobson Pettersson är doktorand i socialt arbete vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet. Hon är anställd som universitetsadjunkt i socialt arbete vid Högskolan i Kalmar. Detta är hennes licentiatavhandling.</p>