Spelling suggestions: "subject:"etnologia""
41 |
... det är ett tjejrum, det är ju ett hjärta på stolen : En etnologisk studie i hur en grupp sjuåringar talar om och tänker kring sina rumRodell, Christina January 2006 (has links)
No description available.
|
42 |
Tyst i klassen! : En etnologisk studie om språkets sociala roll i en högstadiemiljöBäckman, Petra January 2006 (has links)
Den här uppsatsen undersöker hur det talade språket påverkar socialt samspel, kamratkultur och arbetsmiljö i skolan. Studien bygger på material som är insamlat genom etnologiskt fältarbete på en högstadieskola i Uppsala, med tyngdpunkt på kvalitativa metoder, såsom intervjuer och observationer. Språket kan betraktas som ett socialt redskap, som ständigt används av skolungdomarna i vardagen, för att skapa nya eller bekräfta redan befintliga sociala och kulturella mönster. Uppsatsen beskriver skolmiljön som präglad av maktrelationer och språket som en bärare av makt. Eleverna kan upprätthålla en hierarkisk social struktur genom att använda generaliserande benämningar gentemot andra elever. Genom att använda förnedrande skällsord som associeras med kvinnor, invandrare och sexuellt avvikande, har man med hjälp av språket makten att bekräfta en svensk, maskulin norm. Bland eleverna finns också olika strategier för att göra sina röster hörda genom en ljudmatta – antingen genom ljudmässig överröstning, eller genom att använda ord som genom sin laddade innebörd väcker särskild uppmärksamhet. Slutligen beskrivs hur ungdomarna anpassar sitt språk efter olika situationer och sammanhang. Varje uttalande betraktas som ett resultat av en mer eller mindre medveten riskbedömning, vars konsekvenser är avgörande för individens sociala roll.
|
43 |
Frihet, jämlikhet och moderskap! : En queerteoretisk analys av moderskapJonsson, Sofia January 2010 (has links)
I den här uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhåller sig dessa kvinnor till traditionella föreställningar om moderskap och hur inverkar detta på jämlikheten mellan kvinnor och män? Analysen är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhållningsätt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap är förknippat med. Materialet består av åtta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i åldern 26-34 år. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme.
|
44 |
Ålder som perspektivRonström, Owe January 1999 (has links)
No description available.
|
45 |
ADHD och samhället : Att positionera sig i den sociala kontextens konstruktionWedin, Caroline January 2021 (has links)
Studien undersöker hur personer diagnostiserade med ADHD positionerar sig i den sociala kontexten utifrån föreställningar kring avvikelse och norm. Genom den poststrukturalistiska diskursteorins linser där Foucaults maktteorier stöttar den analytiska diskussionen problematiseras diagnosens position som meningsskapande verktyg i diskussionen kring normalitet och avvikelser. Empirin består av fem kvalitativa intervjuer där personer diagnostiserade med ADHD delar med sig av sina upplevelser. Resultatet visar hur ADHD artikuleras och aktualiseras för att identifiera, organisera och etikettera människor och således vidmakthålla ordning genom dikotomi.
|
46 |
"Är det en raggare dom vill ha är det en raggare dom ska få!" : En etnologisk studie av hur identiteter skapas bland raggareKinnander, Stina January 2023 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur raggare ser på sig själva och sin identitet, på vilket sätt identiteten förmedlas både inom och utanför gruppen och hur interaktioner bidrar till att skapa en viss gemenskap. Genom intervjuer med fem personer som identifierar sig som raggare och två observationstillfällen och med Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöker jag följande frågor: Hur ser raggare på sig själva och sin identitet? Hur upplever de att omvärlden ser på dem? Hur ser interaktionerna ut inom gruppen och vilken form av gemenskap träder fram genom dessa interaktioner?
|
47 |
Tv:n som storyteller : Integration, skildring och parodianalys av Supernaturals pilotavsnittEriksson Kraft, Lillemor January 2024 (has links)
Syftet med denna uppsats är att se hur tv:n fungerar som en storyteller och vilka versioner av folklore, urbana sägner som den för vidare. Jag tittar på hur Supernaturals (2005-2020) pilotavsnitt integrerar folklore och urbana sägner i avsnittet samt hur den förhåller sig till den traditionella folkloren, hur de använder sig av folkloristiskt material och vilken mening materialet tillskrivs. Metoden som används är närstudier av S1:e1 Pilot som sändes första gången 2005. Teoretiska utgångspunkterna som används vid analysen för att svara på studiens frågeställningar är integration, skildring och parodi enligt Jeffrey A.Tolbert och Michael Dylan Fosters The Folkloresque:Reframing Folklore in a Popular Culture World (2016). Av studien framgår det att S1:e1 håller sig väl med de originalsägner och spökhistorier som integreras i avsnittet samt användningen av folkloristiskt material ökar igenkännandet som bidrar till en känsla av tradition samtidigt som det laddas med nya meningar.
|
48 |
Lika barn leka bäst? : En etnologisk analys av hur kvinnliga relationer skapas genom vänskapsappen GofrendlyRingsten, Julia January 2024 (has links)
Att knyta nya vänskapsrelationer som vuxen kan vara utmanande. Dels för att möjligheternaför sociala interaktioner förändras genom livet men även för att relationer mellan vuxnaställer högre krav. Nu har appar som Gofrendly trätt in i bilden som en potentiell lösning fördessa utmaningar. Gofrendly är appen för kvinnor som vill ha ut mer av sitt sociala liv ochträffa nya vänner. Denna uppsats syftar till att undersöka hur vänskapsappen Gofrendly kan användas för attskapa och främja kvinnliga relationer, för att skapa en förståelse för hur normer inom appenkan påverka hur användarna knyter nya vänskapsrelationer. Materialet har samlats in genomnetnografi som metod, där observationer på appen har genomförts samt intervjuer genomappens chattfunktion. Materialet har vidare analyserats genom posthumanistisk teori samtBourdieus teori om habitus. Begreppet rum har använts för att avgränsa appen och visa på hurGofrendly fungerar som en social arena som skiljer sig, men samtidigt samverkar medvärlden utanför. Genom den posthumanistiska teorin kan vi se på appens funktioner somspelregler som användarna måste förhålla sig till, och utifrån de spelreglerna har jag tittat påhur användarna orienterar sig i appen och därmed visar sitt habitus. Genom att studeraGofrendly som ett rum med egna spelregler samt titta på appen genom de valda teorierna, harjag sett hur användarna agerar utifrån de ramar som Gofrendly byggt upp. Det blir äventydligt hur användarna blir påverkade av appen på samma sätt som användarna påverkar den
|
49 |
"Det måste sitta i generna" : - En etnologisk studie av yrkesfiskareMagnusson, Anders January 2012 (has links)
Yrkesfiskare är få till antalet i Sverige och än färre är de kvinnor som valt att skaffa sin licens och börja utöva yrket. Syftet med denna uppsats är främst att studera dessa kvinnor men också männen inom fiskenäringen. Hur uppfattar de sig själva i en tillsynes mansdominerad näring? Vilka hierarkier är de som råder? Uppsatsen kan ses som en kulturell arbetslivsstudie. Analysen utgörs av en kulturanalys och de teoretiska språngbrädet består av: Foucault, Butler och Connell.
|
50 |
Föreställningen om den ideala uppteckningen : En studie av idé och praktik vid traditionssamlande arkiv - ett exempel från Uppsala 1914-1945 / The Notion of the Ideal Record : A Study of Idea and Practice at Tradition-Collecting Archives — A Case from Uppsala 1914-1945Lilja, Agneta January 1996 (has links)
This dissertation deals with the work of documenting Swedish folk culture at the Institute of Dialect and Folklore Research in Uppsala. This work is analyzed as a scholarly field and from the perspective of power and resistance structures. The investigation has to do with the gathering of material from the perspective of ideas and of practice. On the ideological plane the purpose of the work of the Archive was to create true and objective historical documents concerning folk culture, factual and linguistic information taken directly from the people, representative parts that could be brought together in larger, functional units. Reality was to be investigated in all its range. In practice, on the basis of their special competence and interests, researchers by making a subjective choice decided exactly which factual areas were to be investigated. No unified investigation was therefore achieved. Instead, traditional rural culture was chosen for investigation. Certain factual and/or geographical areas were given priority while others were rejected. By means of various strategies the researchers tried to influence the collectors in the field to gather the sort of information that the Archive wished to have. What was collected, however, was also influenced by the interests and knowledge of the collectors and was therefore the result of an agreement between the researchers and the collectors. The whole enterprise was primarily conducted as a rescue operation, in which the oldest, the most threatened and the most popular cultural elements were to be collected. The old tradition was made to represent stability and continuity. What was modern, learned or literary was eliminated in favour of what was regarded as traditional and genuine. The enterprise entailed a sort of cultural criticism by the researchers of their own turbulent, contemporary world and of the working classes, which were made to represent modern and artificial culture. The material that was gathered, therefore, was not primarily a contribution to an understanding of the popular culture of the 19th century, but rather commentaries on and criticisms of culture at the moment of recording it. It therefore tells us more about the modern human being of the early 20th century that about rural life in the 19th century. / <p>Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen i etnologi framlagd vid Uppsala universitet 1996.</p>
|
Page generated in 0.0728 seconds