<p>B-uppsats ht 1997 på Etnologiska avdelningen, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Accederad som handling ULMA 38868 i arkivet vid Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala</p>

Syftet med den här etnologiska uppsatsen är att undersöka hur några män och kvinnor i åldrarna 30 – 36 förklarar och förhåller sig till värderingar och faktorer som de tillskriver mat samt hur de resonerar när de måste förhandla mellan dessa värderingar och faktorer. Undersökningens material bygger på fem semistrukturerade intervjuer som transkriberats i sin helhet genom en helhetsanalys. Den teori som tillämpats på materialet är hämtad från strukturalismen och är inspirerad av binära oppositioner, ritualer och klassificeringssystem som bland andra antropologen Mary Douglas använder sig av. Uppsatsens resultat visar att det finns komplexa samband mellan vilka vi är och vad vi väljer att äta.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll. Debatten kring barnfetma kan också sägas följa ett recept för moralisk panik. Experter driver, med den medicinska diskursens särskilda status i ryggen, den överordnade diskursen i materialet. De både definierar problemet och pekar ut dess källor. Som orsaker till den ökande barnfetman framhävs bland annat negativa influenser från USA, föräldrars bristande kompetens samt att vi lever i en ny tillvaro med nya levnadsvillkor.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>The body that is… You have to take care of the body is an ethnological study of how children look at body and health from their own perspective. During five weeks I did a field work in a school in Uppsala, Sweden. Ten fifth grade students and two teachers were interviewed. They were also participants in observations and did paintings. The theories used in this essay are a mix of phenomenology and feminist theories of western culture and the body. This study focuses on four different areas in which the body is important: Looks (clothes and make up), Food (what you eat, when, and why), Exercise (what you exercise, when, and why, and other leisure activity) and finally the Body and Health. Children are a part of society and the purpose of this essay is to see how they think and discuss around this questions. The children look at their own bodies with different eyes than they see others. The looks were important for some of these children; their clothes, their make up and their hair were important parts of how they wanted to be understood. The bodies of other people on, particular if they were related or friends in the closest surrounding, were not a problem but bodies of celebrities or people on tele-vision and magazines could be to fat, to thin, ugly or beautiful. People they knew personally could look how they wanted but the other ones could be valuated. They made a difference between female and male bodies when it came to clothes and make up. The children was aware of the connection between exercise and good health and many of them was part of physical activity on their leisure time, as well as they spent many hours with the com-puter at home, playing games or chatting on the Internet. They were well aware of what kind of food that is considered healthy and good, and what kind of food that makes you fat. Finally, they were well educated in the body ideals of today, and their reflections of the body were that a thin body is healthy and a fat one is unhealthy. They also considered it your task to take care of the body yourself even if many of the children said that how you look is nothing you could do something about.</p>