No description available.

Bakgrund: Tendinopati är ett samlingsbegrepp och en klinisk diagnos för ett patologiskt tillstånd i en muskelsena. Tillståndet är vanligen direkt kopplad till någon form av repetitiv rörelse eller överbelastning och besvären samt rehabiliteringen är ofta långvarig, omfattande och frustrerande. Isolerad excentrisk styrketräning har länge ansetts som den primära träningsinterventionen vid tendinopati men det råder fortfarande oklarhet över hur olika isolerade träningsupplägg står sig mot varandra. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera om excentrisk träning i jämförelse med koncentrisk eller isometrisk träning har bättre effekt avseende smärta och funktion vid behandling av tendinopatier. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna Pubmed, SCOPUS, PEDro, Web of Science, Cochrane och SportDiscus samt i de inkluderade artiklarnas referenslistor. Resultat: Totalt inkluderades nio artiklar i denna litteraturöversikt.  I samtliga artiklar var minst två av interventionerna excentrisk jämfört med koncentrisk träning vid tendinopati. Ingen av de inkluderade artiklarna behandlade isometrisk träning som en jämförande separat intervention. I sex av nio studier gjorde både den excentriska och den koncentriska interventionsgruppen förbättringar utifrån utfallsmåtten smärta och funktion, men ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas. I en studie varierade graden av förbättring inom både den excentriska och den koncentriska gruppen utan statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna. I två av nio studier uppmätte den excentriska interventionsgruppen ett signifikant bättre resultat än den koncentriska. Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att excentrisk träning inte har tillräckligt med vetenskapligt underlag för att kunna anses vara mer effektivt i jämförelse med koncentrisk träning. Det saknas jämförande forskningsunderlag mellan excentrisk och isometrisk träning.

Bakgrund: Tennisarmbåge eller lateral epikondylalgi (LE) är ett muskuloskeletalt besvär som drabbar utsidan av armbågen. LE har en prevalens på 1–3 % av hela populationen där majoriteten av fallen är hos individer i åldrarna 35–54 år. Det är en av de vanligaste muskuloskeletala orsakerna till att personer söker primärvården med upp till 7 per 1000 vårdkontakter. Syfte: Undersöka utfall av studier som jämför excentrisk träning mot andra fysioterapeutiska behandlingar vid LE. Metod: En systematisk litteratursökning i databaserna Pubmed, CINAHL och Scopus samt sekundär sökning i referenslistor av relevanta studier. Resultat: Totalt inkluderades åtta studier som randomiserat jämförde excentrisk träning mot töjning (tre studier), koncentrisk och isometrisk träning (tre studier) och cyriax fysioterapi (två studier). Töjning: ingen signifikant skillnad i smärta eller självskattad funktion mellan grupperna. En studie undersökte greppstyrka där excentrisk träning var signifikant bättre efter sex månaders uppföljning. Koncentrisk och isometrisk: varierande resultat från studierna, två studier visade på smärtminskning för excentrisk jämfört med koncentrisk träning samt i en av dem även bättre självskattad funktion för excentrisk träning. I den tredje var det ingen signifikant skillnad mellan excentrisk och koncentrisk träning, dock hade excentrisk och koncentrisk plus isometrisk träning signifikant smärtminskning och ökad självskattad funktion jämfört med de andra. Cyriax fysioterapi: excentrisk träning var signifikant bättre vad gäller smärtminskning och självskattad funktion. Konklusion: Excentrisk träning verkar vara en effektiv behandling mot LE. Det finns dock få studier som jämför enbart excentrisk träning mot andra fysioterapeutiska behandlingar. Dessutom varierar träningsupplägget vad gäller frekvens och intensitet mellan studierna. Fler studier behövs på ovannämnda behandlingar för att säkerställa effekten av excentrisk träning samt studier där man undersöker excentrisk träning mot andra behandlingsmetoder. Jag uppmanar även till studier som jämför olika dosering och intensitet av excentrisk träning för att få ett standardiserat träningsupplägg.

Bakgrund: Hälsmärta drabbar en av 10 individer någon gång i livet, i cirka 80 procent av fallen är orsaken plantar fasciit. Läkningstiden för plantar fasciit kan bli mycket lång, i vissa fall upp till två år. Följsamhet till träningsprogram är av stor betydelse för utfallet vid fysioterapeutiska behandling. Syfte: Att undersöka hur styrketräning av tårnas flexormuskulatur, med fokus på excentrisk belastning, påverkar tilltro till aktivitetsnivå (rask promenad) och symtom vid plantar fasciit. Vidare är syftet att utifrån socialkognitiv teori undersöka faktorer av betydelse för följsamhet till träning, samt hur deltagarna upplever träningen. Metod: Studien har en A-B-A Singel-Case Design. Patienter tillfrågandes löpande på en privat fysioterapimottagning. Tre deltagare inkluderades i studien. Baslinjemätningen under två veckor (A1) följdes av sex veckor intervention med avslutande baslinjemätning under två veckor (A2). Data samlades in genom självrapporterade skattningar av variabler av intresse i en träningsdagbok. Visuell avläsning har gjorts utifrån trend och lutning. Resultat: Deltagare A visade på förbättring, B och C har kvarstående eller något ökade symtom. Samtliga deltagare visade på hög self-efficacy för utförande av övningen. Deltagare A och B visade på hög följsamhet och C på lägre följsamhet till träningsprogrammet. Slutsats: Författarens slutsats är att träningsupplägget är genomförbart för patienter med plantar fasciit. För eventuell gruppstudie kunde inklusions- och exklusionskriterier föreslås baserat på resultat av denna studie. / Background: Heel pain affects 1 in 10 individuals at some point in life, in about 80% of the cases, the cause is plantar fasciitis. The healing time for plantar fasciitis can be very long, in some cases up to two years. Adherence to treatment is of great importance for the outcome in physiotherapy. Aim: To investigate how the strength of the toe flexor, focusing on the eccentric load, affecting self-efficacy for activity (power walking) and symptoms of plantar fasciitis. Further to investigate and examine factors affecting adherence to exercise, and how participants feel the workout, based of social cognitive theory. Methods: The study has an A-B-A Single-Case Design. Patients asked to participate at a private physiotherapy clinic in Sweden. Three participants were included in the study. Baseline measurements was collected for two weeks (A1) that was followed by six weeks of intervention with ending baseline measurements for two weeks (A2). Data were collected through self-reported estimates of the variables of interest in a diary. Visual reading was made based on the trend and slope. Results: Participants A showed improvement, B and C have persistent or increased symptoms. All participants showed high self-efficacy for performing the exercise. Participant A and B showed high adherence and C showed lower adherence to the exercise program. Conclusions:. The author's conclusion is that the exercise program is feasible for patients with plantar fasciitis. For a future group study the inclusion and exclusion criteria are proposed to be based on the results of this study.

Bakgrund: Ljumskbesvär är vanligt förekommande hos fotbollsspelare. En av de vanligaste orsakerna till detta tycks vara låg excentrisk styrka i höftadduktorerna (EHAD). Excentrisk träning är en metod som används för att öka EHAD och förebygga ljumskbesvär. Dock finns i dagsläget ingen systematisk litteraturgranskning som undersöker huruvida ökad EHAD har en förebyggande effekt för ljumskbesvär, därför är det relevant att undersöka om det finns ett samband för detta. Syfte: Syftet med litteraturgranskningen var att kartlägga kunskapsläget gällande effekten av träning för höftadduktorer avseende excentrisk styrka och som förebyggande metod för ljumskbesvär hos fotbollsspelare. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, SportDiscus, Cochrane Library och CINAHL. Efter sökningen inkluderades åtta stycken studier, ytterligare en studie inkluderades efter en sekundärgranskning. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av PEDro skalan och The Quality Assessment Tool for Qualitative Studies (QATQS). Resultat: Sex studier visade att excentrisk träning för höftadduktorerna resulterade i ökad EHAD, varav fyra av dessa presenterade en signifikant ökning jämfört med kontrollgruppen- och två i interventionsgruppen. Tre studier visade att preventiv excentrisk träning för höftadduktorerna resulterade i reducerad förekomst av ljumskbesvär hos fotbollsspelare, varav två av dessa presenterade en signifikant reducerad förekomst av ljumskbesvär jämfört med kontrollgruppen. Konklusion: Excentrisk träning för höftadduktorer leder till ökad excentrisk muskelstyrka i höftadduktorer samt bidrar till reducerad förekomst av ljumskbesvär hos fotbollsspelare. Det saknas enskilda studier som mäter båda utfallen samtidigt, därför bör framtida forskning undersöka om ökad excentrisk muskelstyrka i höftadduktorer och reducerad skadeförekomst har ett samband.

I denna översiktsartikel granskades 17 randomiserade kontroll studier som undersökt hur excentrisk träning har påverkat hopphöjd, muskelstyrka och effektutveckling hos tränade och skadefria individer, med mål att svara på följande två frågeställningar; 1) ”Är excentrisk träning ett effektivt sätt att träna för att utveckla hopphöjd, muskelstyrka och effektutveckling för tränade och skadefria individer?” 2) ”Om det är det, hur bör denna träning i så fall se ut?”. Majoriteten av insamlade studier kunde inte urskilja några signifikanta förändringar till följd av excentrisk träning. Endast sex av 17 studier kunde påvisa akuta såväl som kortsiktiga signifikanta förbättringar av hopphöjd, muskelstyrka och effektutveckling. Dock ifrågasätts relevansen av dessa fynd då effektstorleken inte rapporterats i alla studier samt att utformningen av studierna varierat från en studie till en annan. Sammantaget lyckades inte de granskade studierna bevisa att excentrisk träning är en effektiv metod för att utveckla hopphöjd, muskelstyrka och effektutveckling hos tränade och skadefria individer. / In this review 17 randomized control studies were reviewed that had examined the effects of eccentric training regarding jump height, strength and power for trained and non-injured individuals. The purpose of the review was to answer the following two questions at issue; 1) “Is eccentric training an efficient method to enhance jump height, strength or power for trained and non-injured individuals?” 2) “If so, how should that training regime be designed?”. Most of the included studies could not distinguish any significant changes because of eccentric training. Only six out of 17 studies could show acute as well as short term significant improvements in jump height, strength and power. The relevance of these findings is questioned since effect size has not been reported in all the included studies. The variety between the different interventions in each study also makes it difficult to compare the results between one study and another. In conclusion, the reviewed studies failed to show that eccentric training is an effective method to enhance jump height, strength and power for trained and non-injured individuals.

Syfte - Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa forskning som utvärderar effekten av excentrisk träning samt jämföra excentrisk träning med alternativ behandling på smärta och funktion vid kronisk patellar tendinopati. Frågeställningar 1. Vilken evidens finns idag för att excentrisk träning minskar smärta och förbättrar funktion hos personer med patellar tendinopati? 2. Vilken evidens finns idag för att excentrisk träning är mer effektiv gällande smärta och funktion jämfört med andra behandlingsstrategier hos personer med patellar tendinopati? Metod Sökning av litteratur gjordes i PubMed, Web of Science, Cinahl och AMED. 12 artiklar valdes ut för granskning enligt PEDro scale. Poängbedömningen omsattes till SBUs mall för bevisvärde för evidensgrad och sammanställdes i tabellform med rubrikerna syfte, urval, metod, statistik, resultat, slutsats och primära utfallsvariabler. Resultat Resultatet av denna litteraturstudie visar en indikation på att excentrisk träning minskar smärta och ökar funktion hos personer med patellar tendinopati. Jämfört med annan behandling är excentrisk träning lika effektivt som kirurgi, Heavy Slow Resistance och mer effektiv än kortisoninjektion vid långtidsuppföljning. En artikel hade högt bevisvärde och elva medelhögt. Slutsats Nuvarande forskning ger en indikation på att excentrisk träning ger en minskning av smärtan och ökad funktion hos personer med patellar tendinopati, dock kan man om möjligheten finns använda sig av andra behandlingsmetoder som visat sig ge samma effekt. För att säkerställa effekten gentemot andra behandlingsmetoder behövs fler studier med hög kvalité som jämför samma metoder. I dagsläget är det för få studier som faktiskt jämför samma saker vilket gör det svårare att med säkerhet säga att excentrisk träning är bättre än annan behandling. / Aim - The purpose of this systematic review was to compile research evaluating the effect of eccentric training and compared with alternative therapy, on pain and function in patients with chronic patellar tendinopathy. Method - Search of the literature was done in PubMed, Web of Science, Cinahl and AMED. 12 articles were selected for review using the PEDro scale. Points assessment were traded with SBU template probative value of evidence level and summarized in tabular form. Results - The results of this study showed that eccentric training reduces pain and increases function of patients with patellar tendinopathy. Compared to other treatments eccentric training is as effective as surgery, Heavy Slow Resistance and more effective than cortisone injection at long term follow-up. Also more effective than friction and ultrasound. One article had high quality and the rest medium quality. Conclusions -Current research provides an indication that eccentric exercise results in a decrease in pain and improved function in patients with patellar tendinopathy, however, the use of other therapies has proven to give the same effect and can be used if there is a possibility to. To ensure efficacy against other treatments more studies with high quality comparing the same methods are needed. In the current situation there are too few studies that actually compare the same things which make it difficult to say with certainty that eccentric training is better than any other treatment.

Syftet med denna studie var att undersöka effekten av 6 veckors styrketräning med så kallad Nordic Hamstring Exercise (NHE) i jämförelse med Razor Hamstring Curl (RHC) med avseende på hamstringsmuskulaturens styrka och rörlighet hos unga fotbollsspelare.   43 fotbollsspelande ungdomar från två olika lag rekryterades till studien varav 40 slutförde den. Deltagarna var av manligt kön och hade en medelålder på 17.2 ± 0.6. De randomiserades till två olika interventionsgrupper, NHE och RHC, där de fick utföra tilldelad övning under träningstid under sex veckor. Mätning av hamstrings rörlighet och isometrisk utvärdering av hamstrings muskelstyrka i 90°-, 45°- och 0°- knävinkel utfördes innan och efter intervention. Parade t-test och Wilcoxon signed rank test användes för att testa förändringen inom grupp och ANCOVA användes för att se skillnaderna mellan grupperna.    NHE-gruppen hade en signifikant ökning av muskelstyrkan i samtliga testvinklar. RHC gruppen hade signifikant ökning i endast två av tre testvinklar. Mätningen i 0° visade ingen signifikant ökning av muskelstyrkan. Rörligheten hade en signifikant ökning i båda interventionsgrupperna. När interventionsgrupperna testades mot varandra så hade NHE gruppen en signifikant högre ökning av muskelstyrkan i 0° mätningen jämfört med RHC gruppen. Ingen signifikant skillnad uppmärksammades i de andra testvinklarna eller i ökningen av rörligheten.   Både NHE- och RHC-träning under 6 veckor resulterade i signifikant ökning av muskelstyrka och rörlighet i hamstringsmuskulaturen hos unga fotbollsspelare. NHE resulterade dock i en signifikant större ökning av muskelstyrkan i ett större rörelseomfång än RHC-övningen. Baserat på resultaten i denna studie är NHE den föredragna metoden att inkludera i framtida träningsprogram.

Currently, there are various training machines that can support training of the muscles while the muscles are lengthened, also known as eccentric training. Training machines that are widely used to train the muscles eccentrically utilize a flywheel to generate load to the user. When training the muscles eccentrically with such a machine, there is a desire to accomplish eccentric overload, which is achieved when the muscles under training are exposed to a very high load during eccentric training of these muscles. To achieve this, the user needs to activate other muscles that are not in the focus of the training or be assisted by another person. In this study, a novel, smart flywheel training machine was developed by implementing electric motor and sensors, which could identify the exercise pattern of the user and help achieve desired eccentric overload. This study focused on how the system performance of such training machine interacting with human beings was affected by various grade of sensor feedback. With an increased resolution of the sensors and a lower sample time, the cost of the system is increased, and it was therefore of interest to study what grade of sensor feedback was required. More exactly, this study evaluated how the system performance was improved when sensor resolution was improved, what resolution and sample time were required for the system to perform correct and safely and last, how noise and disturbances affected the system. The study was conducted in a simulated environment in Matlab and Simulink, and some real tests and experiments were also performed on the existing flywheel training machine. An incremental encoder was implemented in the system and resolution of the encoder, as well as sample time, were tweaked in the simulation to test different combinations of these. The results showed that both resolution and sample time had an impact on the system performance. A higher resolution resulted in a smaller tracking error to some extent, but after a certain value the system became unstable if the sample time was not small enough. Noise and disturbances had a minor impact on the system performance. It was concluded that the best choice of encoder resolution was 0.0314 radians with a sample time of 0.01 ms. Even lower resolution such as 0.628 rad, 0.126 rad or 0.0571 rad with a sample time of 0.1 ms could be allowed and should be considered safe. However, the system might not perform as desired if these alternatives are chosen, although the alternatives might decrease the cost of the system. / I nuläget finns det olika träningsmaskiner som kan stödja träning av muskler där musklerna förlängs, även känt som excentrisk träning. Träningsmaskiner som idag används i stor utsträckning för att träna musklerna excentriskt använder ett svänghjul för att generera träningsmotstånd till användaren. När musklerna tränas excentriskt med en sådan maskin finns det en önskan att åstadkomma excentrisk överbelastning; detta uppnås när musklerna som tränas utsätts för en mycket hög belastning under den excentriska träningsfasen. För att uppnå detta måste användaren aktivera andra muskler som inte står i träningens fokus eller få hjälp av en annan person. I den här studien har en ny, smart, svänghjulsträningsmaskin utvecklats genom att implementera elmotor och sensorer som kan identifiera användarens träningsmönster och hjälpa till att uppnå önskvärd excentrisk överbelastning. Denna studie fokuserade på hur systemprestanda för en sådan träningsmaskin som interagerar med människor påverkades av olika grader av sensoråterkoppling. Med en ökad upplösning av sensorerna och en lägre samplingstid ökar kostnaden för systemet och det var därför av intresse att studera vilken grad av sensoråterkoppling som krävdes. Mer exakt utvärderar denna studie hur systemets prestanda förbättrades när sensorupplösningen var högre och vilken upplösning och samplingstid som krävdes för att systemet skulle fungera korrekt och säkert. Påverkan av brus och störningar på systemet utvärderades också. Studien genomfördes i simuleringsmiljö i Matlab och Simulink och verkliga tester och experiment utfördes på den befintliga svänghjulsträningsmaskinen. En inkrementell pulsgivare (incremental encoder) implementerades i systemet och dess upplösning, såväl som samplingstid, justerades i simuleringen för att testa olika kombinationer av dessa. Resultat visade att både upplösningen och samplingstiden påverkade systemets prestanda. En högre upplösning resulterade i ett mindre reglerfel till en viss del, men efter en viss ökad upplösning blev systemet instabilt om samplingstiden inte var tillräckligt liten. Brus och störningar hade en mindre inverkan på systemprestandan. Slutsatsen var att det bästa valet av pulsgivarupplösning var 0,0314 radianer med en samplingstid på 0,01 ms. Även lägre upplösning såsom 0,628 rad, 0,126 rad eller 0,0571 rad med en samplingstid på 0,1 ms kan tillåtas och bör betraktas som säkert. Systemet kan dock komma att inte fungera som önskat om dessa alternativ väljs, dock kan alternativen sänka kostnaden för systemet.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att identifiera effekten av svänghjulsträning på styrkerelaterade variabler som påverkar idrottslig prestation genom en sammanställning av befintlig vetenskaplig litteratur. Studiens frågeställning var: (1) Vilken effekt har svänghjulsträning på muskeltillväxt (hypertrofi)? (2) Vilken effekt har svänghjulsträning på utvecklingen av maximal styrka? (3) Vilken effekt har svänghjulsträning på utvecklingen av Power (effektutveckling)? (4) Vilken effekt har svänghjulsträning på horisontell förflyttning? (5) Vilken effekt har svänghjulsträning på vertikal förflyttning? Metod En metaanalys för 15 experimentella studier som uppfyllt urvalskriterierna genomfördes. De inkluderade studierna kvalitetsgranskades med Pedros skala. För att möjliggöra en sammanställning av samtliga resultat analyserades resultaten i dataprogrammet Review Manager version 5.3 med Random effekt modell och presenteras med Forest plots. Jämförelserna gjordes över en period på 4-24 veckor. Resultat Svänghjulsträning under en period av 4-24 veckor visar på en statistisk signifikant utveckling  av muskulär hypertrofi (effektstorlek 0,68), maximal styrka (1,40), Power (1,0), horisontell (0,54) och vertikal förflyttning (0,60). Slutsats Det finns stöd i litteraturen för att friska individer presterar bättre på så väl dynamiska styrketest som funktionella test efter svänghjulsträning. Evidensen är särskilt stark för att svänghjulsträning utvecklar maximal styrka och Power för tränade yngre individer samt i kortare mer intensiva block. Denna metaanalys har bara sammanställt skillnader i prestation före och efter svänghjulsträning och kan därför inte säga om effekten av svänghjulsträning är större än effekten av upprepade mätningar eller annan träning. / Aim The aim of this study was to identify the effect of the flywheel training on strength-related variables that affect athletic performance by compiling existing scientific literature. Research questions: (1) What effect does flywheel training have on muscle growth (hypertrophy)? (2) What effect does flywheel training have on the development of maximum strength? (3) What effect does flywheel training have on the development of Power (effect development)? (4) What effect does flywheel training have on the development of horizontal movement? (5) What effect does flywheel training have on the development of vertical movement? Method A meta-analysis was conducted from 15 experimental studies that met the selection criteria. The quality of included studies was reviewed by Pedro scale. In order to identify possible bias in the selection process a Funnel plot was carried out. To enable the compilation of all results an analyze with Random effect model was carried out with software Review Manager Version 5.3 and presented with Forest plots. Comparisons were made over a period of 4-24 weeks. Results Flywheel training for a period of 4-24 weeks show a statistically significant increase in effect size for muscular hypertrophy (0,49), maximum strength (1,40), Power (1,00), horizontal-(0,54) and vertical movement (0,60). Conclusions There's support in published studies that healthy individuals perform better on dynamic strength tests as wells as functional test after flywheel training. The evidence is particularly strong that flywheel training develops maximum strength and Power in trained younger individuals and in shorter more intensive blocks. This meta-analysis has just compiled the differences in performance before and after flywheel training and therefore cannot say if the effect of flywheel training is greater than the effect of repeated measurements or other exercise.