Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ”Den goda arbetsplatsen”? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät). Enkäten visade att knappt hälften av dem som svarade hade tagit del av de goda exemplen. Inga tecken visade dock på att verksamheterna börjat nyttja varandras kompetenser. En slutsats är att det är viktigt att ha probleminsikt för att motiveras till utveckling. Att påvisa de brister som finns, genom att höja kompetensen, föra en öppen dialog om förbättringsmöjligheter och förtydliga varför man bör utvecklas skulle öka motivationen till förändring. Att samtidigt lyfta fram och stötta goda exempel, och belöna dem som också lär av dem, skulle bidra till att skapa en kultur där det är naturligt att hålla fram det positiva och lära av varandra.

Zugl.: Tübingen, Univ., Diss., 2005

Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.

Sveriges riksdag tog 1999 beslut om det så kallade generationsmålet som innebär att inom en generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ett stort ansvar för det här målet ligger på Sveriges kommuner. De svenska 290 kommunerna är av väldigt olika storlek och har olika förutsättningar exempelvis genom sina olika geografiska lägen. Aneby kommun ligger på småländska höglandet och har ungefär 7000 invånare. Hur kan ett litet sammanhang som Aneby vara med och uppnå det stora generationsmålet som riksdagen har satt upp? Denna studie har genom en enkät samlat in goda exempel på åtgärder och strategier såväl som utmaningar bland svenska kommuner för att visa på hur arbetet med miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor ser ut i landet och hur arbetet kan konkretiseras. En enkät skickades ut till alla Sveriges kommuner varav 77 svarade. Ett kvalitativt urval bland svaren gjordes och övergripande teman har sållats ut, utifrån vilka resultatet sedan presenteras. Fokus för studien ligger på kommunen som organisation. Resultatet visar att många kommuner upplever liknande utmaningar, vilka ofta berör ekonomi, politik och personalresurser. Det ser också väldigt olika ut hur kommunerna ser på strategiskt arbete inom miljö-, klimat- och hållbarhetsområdet och i vilken utsträckning uppföljning av exempelvis planer, policys eller program sker. Enkätsvaren sorterades även ut efter storlek på kommun för att se om arbetet med miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor skiljer sig mellan stora och små kommuner befolkningsmässigt, men inga sådana slutsatser har kunnat dras. / In 1999, the Swedish Parliament adapted the so-called generational goal, which means that within a generation hand over a society where the major environmental problems are solved. A great responsibility for this goal lies with Sweden's municipalities. The Swedish 290 municipalities are of very different sizes and have different prerequisites, for example through their different geographical locations. Aneby municipality is located on the highlands of Småland and has about 7000 inhabitants. How can a small actor like Aneby be involved in achieving the great generational goal that the Swedish parliament has set? This study has collected good examples of measures and strategies as well as challenges among Swedish municipalities to show how the work on environmental, climate and sustainability issues works in different municipalities around the country and how it is possible to work in concrete terms. A questionnaire was sent to all of Sweden's municipalities, of which 77 responded. A qualitative selection of the responses was made, and overall themes were sorted out. The focus of the study is on the municipality as an organization. The result shows that many municipalities experience similar challenges, which often are limited by the economy, politics and human resources. How municipalities view strategic work and the extent to which follow-up in this area works is very different in different municipalities. The survey responses were also sorted out by size of the municipality to see if work on environmental, climate and sustainability issues differed between large and small municipalities in terms of population, but no such conclusions could be made.

Tidigare forskning beskriver problemen med undervisning i kursen entreprenörskap och företagande, och att de traditionella didaktiska synsätten inte är tillräckliga. Lärare måste bygga broar mellan förväntad teoretisk kunskap och praktiskt utövande för att skapa större engagemang hos eleven. Eftersom traditionella didaktiska synsätten inte är tillräckliga har jag skapat ett inspirationsrum åt eleverna, där det finns praktiska didaktiska exempel att titta på. Jag vill med denna studie ta reda på hur vi lärare i företagsekonomi kan påverka elevernas motivation och prestation, med stöd av praktiska didaktiska exempel. Den teoretiska referensramen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, och beskriver kreativitet, elaborering, pedagogiska verktyg och verktygsrum, motivation, tydliga mål samt elevens ansvar för det egna lärandet. Utifrån dessa arbetades en analysmall fram, som bildar en didaktisk triangel. I studien genomfördes nio intervjuer med elever som går kursen entreprenörskap och företagande i årskurs två på ekonomiprogrammet. I intervjuerna framkom det att de praktiska didaktiska exemplen bidrog till att höja elevernas kreativitet, motivation och prestation. De praktiska didaktiska exemplen bidrog också till att eleverna fick en fördjupad kunskap för de företagsekonomiska modeller och metoder som används. Den fördjupade kunskapen leder till att eleverna når kursmålen på ett tillfredställande sätt. Slutsatsen som dras är att de praktiska didaktiska exemplen bidrar till att bygga broar mellan förväntad teoretisk kunskap och praktiskt utövande och på så sätt få mer motiverade och engagerade elever.

In the past five years the energy- and climate advisors representing the municipality of Västerås Sweden have conducted an energy-saving campaign concerning households, which will be completed during fall 2015. The aim of the campaign was to raise awareness of the free energy-guidance provided to inhabitants of Västerås and the necessary actions of households’ energy saving, to reach goal attainment of local and national environmental goals concerning climate change. In preparation of new innovative and effective ways to reach out to the public in the future, this study aims to identify future options by examining good examples through a case study of four different Swedish municipalities strategies and experiences with campaigns and information incentives. First scientific literature was reviewed to build a foundation of findings that the interviews could rest on. Thereafter preliminary investigation and one interview per municipality were conducted to get a deeper understanding of the information activities and approaches towards energy friendly behavior. The result show most monitoring and evaluation were based on statistics of people reached and the experience of the advisors or the inhabitants through surveys. All energy- and climate advisors agree upon the fact that the economical incentives to motivate energy conservation is dominating opposed to environmental incentives. The groups that are the hardest to reach are for instance individuals with low interest, not susceptible or those who do not speak the language. The good examples identified are represented by e.g. projects targeting the majority of households by monthly challenges, motivating climate friendly behavior and sustainable development in Örebro. Information incentives performed in Eskilstuna through meetings with an Arabic speaking energy advisor. As well as the 600m2 energy exhibition in Jönköping localized in connection to a shopping center.

Företag arbetar ofta efter hårda krav från kunder där lösningar måste levereras på ett tidseffektivt sätt och samtidigt hålla en hög kvalitet. Detta i form av felfria och robusta system vilket delvis kan åstadkommas med hjälp av testning. Kraven på snabb leverans och hög kvalitet är däremot motpoler till varandra; snabb leverans genomförs ofta på bekostnad av kvalitet och tvärtom. Agila arbetsmetoder med tidiga och frekventa leveranser har ändrat på detta, men kräver samtidigt en ständig kvalitetsförsäkring under arbetets löptid. Under utveckling av mjukvara enligt dessa metoder förekommer därför en kontinuerlig kvalitetssäkringsprocess för att säkerställa att produkten dels uppfyller vad kravspecifikationen avser samt att levererad produkt håller en hög tekniskt kvalitet i form av buggfri och robust kod som innehar stor pålitlighet för framtiden. Då manuell testning är en kostnad- och resurskrävande metod har automatiserad testning blivit ett aktuellt alternativ för ökad effektivitet och hållbar utveckling. Målet med det här arbetet har varit att för Precio Systemutveckling AB utreda möjligheterna för en implementation av automatiserad testning av användargränssnitt, i en hos företaget redan existerande och etablerad utvecklingsprocess. Arbetet har genomförts med en inledande förstudie om testning med fokus på varför det är en extra viktig faktor i dagsläget. Detta följs av ett avsnitt där existerande teori och teknik för testning i generell mening avhandlats, följt av en närmare studie på hur automatiserad testning är rekommenderad att utföras ur ett perspektiv från utveckling av produkter inom Microsoft-teknologi. / Software companies work under a strict pressure from customers where solutions must be delivered in a timely manner as well as providing high quality and value. The products should be robust and without errors, which partially can be accomplished by testing during the development process. The requirement for an early delivery and a high quality does not always come hand in hand, but with the increased use of agile software development methods, this can be achieved. During agile development of software, there is a continuous process to ensure the quality of what is being developed, both to make sure that all the functional requirements are fulfilled, but also that the code behind is robust and dependable for the future. Since manual testing can be both time and resource consuming, automated testing has become a modern alternative to increase productivity and to maintain a sustainable development process. The goal of this thesis work has been to investigate the possibilities of implementing a solution for automated UI testing in an already existing development process at the company Precio Systemutveckling AB. The work has been conducted in three steps, starting with a literature study about testing in general, followed by an extensive research into suitable tools and technology for testing that exists today. After this, a deeper look was made at what the recommended solutions for implementing automated testing in a Microsoft-oriented enviroment were. The work was concluded with an actual implementation of automated testing on premise at Precio.

Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna präglats av reformer för att öka dess effektivitet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i marknadisering och managementisering av offentliga verksamheter. Reformerna kan dock ha bidragit till att tilltron till medarbetares kompetens och förmåga försvagats, vilket resulterat i lägre kvalitet i tjänsterna gentemot medborgarna. Av den anledningen tillsatte Sveriges regering år 2016 en delegation med syfte att bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Tillitsdelegationen var således mellan år 2016–2020 en del av statens offentliga utredningar och bedrev forskning och projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev dels en forskningsantologi där tillitsbaserad styrning och ledning definieras som koncept med tillhörande förslag på hur kommuner kan arbeta i praktiken för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning.  Sedan tillitsdelegationen avslutade sitt arbete har det dock inte uppkommit några ytterligare studier som visar på tillitsbaserad styrning och lednings praktiska genomförbarhet i form av faktiska implementeringar i kommuner. Vi ämnar därför att undersöka hur kommuner har tolkat och praktiskt tillämpat tillitsdelegationens normativa idéer i praktiken. Forskningsfrågan lyder således: ”Hur arbetar svenska kommuner för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken?” Studiens syfte är att undersöka hur kommuner jobbar rent praktiskt för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Författarna menar att studien i förlängningen kan tjäna som stöd, inspiration och bidra med riktlinjer för andra kommuner att anamma tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken. Genom att undersöka hur kommuner förstår och arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning rent praktiskt bidrar studien med en förståelse för de mer praktiska aspekterna och kan tjäna som underlag för fortsatt utveckling av tillit som vägledande styrfilosofi. För att besvara forskningsfrågan och uppnå̊ studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid insamling av empirin genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personen med övergripande ansvar för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning i respektive kommun. Dessa utfördes med nio kommuner som har påbörjat arbetet mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Den data som samlades in vid intervjutillfällena transkriberades och analyserades därefter genom en tematisk analys. Avslutningsvis har denna studie identifierat hur kommuner tolkat tillitsbaserad styrning och ledning samt vilka praktiska metoder och tillämpningar som uppstått. Studien har även identifierat vilka hinder och svårigheter som återfinns när kommuner ska implementera en ny styrmodell vilket främst grundar sig i kontextuella skillnader.

Address parsing is the process of splitting an address string into its different address components, such as street name, street number, et cetera. Address parsing has been quite extensively researched and there exist some state-ofthe-art address parsing solutions, mostly unilingual. In more recent years research has emerged which focuses on multinational address parsing and deep architecture address parsers have been used to achieve state-of-the-art performance on multinational address data. However, training these deep architectures for address parsing requires a rather large amount of address data which is not always accessible. Generally within Natural Language Processing (NLP) data is difficult to come by and most of the NLP data available consists of data from about only 20 of the approximately 7000 languages spoken around the world, so-called high-resource languages. This also applies to address data, which can be difficult to come by for some of the so-called low-resource languages of the world for which little or no NLP data exists. To attempt to deal with the lack of address data availability for some of the less spoken languages of the world, the current project investigates the potential of FewShot Learning (FSL) for multinational address parsing. To investigate this, two few-shot transfer learning models are implemented, both implementations consist of a fine-tuned pre-trained language model (PTLM). The difference between the two models is the PTLM used, which were the multilingual language models mBERT and XLM-R, respectively. The two PTLMs are finetuned using a linear classifier layer to then be used as multinational address parsers. The two models are trained and their results are compared with a state-of-the-art multinational address parser, Deepparse, as well as with each other. Results show that the two models do not outperform Deepparse, but they do show promising results, not too far from what Deepparse achieves on holdout and zero-shot datasets. On a mix of low- and high-resource language address data, both models perform well and achieve over 96% on the overall F1-score. Out of the two models used for implementation, XLM-R achieves significantly better results than mBERT and can therefore be considered the more appropriate PTLM to use for multinational FSL address parsing. Based on these results the conclusion is that there is great potential for FSL within the field of multinational address parsing and that general FSL methods can be used and perform well on multinational address parsing tasks. / Adressavkodning är processen att dela upp en adresssträng i dess olika adresskomponenter såsom gatunamn, gatunummer, et cetera. Adressavkodning har undersökts ganska omfattande och det finns några toppmoderna adressavkodningslösningar, mestadels enspråkiga. Senaste åren har forskning fokuserad på multinationell adressavkodning börjat dyka upp och djupa arkitekturer för adressavkodning har använts för att uppnå toppmodern prestation på multinationell adressdata. Att träna dessa arkitekturer kräver dock en ganska stor mängd adressdata, vilket inte alltid är tillgängligt. Det är generellt svårt att få tag på data inom naturlig språkbehandling och majoriteten av den data som är tillgänglig består av data från endast 20 av de cirka 7000 språk som används runt om i världen, så kallade högresursspråk. Detta gäller även för adressdata, vilket kan vara svårt att få tag på för vissa av världens så kallade resurssnåla språk för vilka det finns lite eller ingen data för naturlig språkbehandling. För att försöka behandla denna brist på adressdata för några av världens mindre talade språk undersöker detta projekt om det finns någon potential för inlärning med få exempel för multinationell adressavkodning. För detta implementeras två modeller för överföringsinlärning med få exempel genom finjustering av förtränade språkmodeller. Skillnaden mellan de två modellerna är den förtränade språkmodellen som används, mBERT respektive XLM-R. Båda modellerna finjusteras med hjälp av ett linjärt klassificeringsskikt för att sedan användas som multinationella addressavkodare. De två modellerna tränas och deras resultat jämförs med en toppmodern multinationell adressavkodare, Deepparse. Resultaten visar att de två modellerna presterar båda sämre än Deepparse modellen, men de visar ändå lovande resultat, inte långt ifrån vad Deepparse uppnår för både holdout och zero-shot dataset. Vidare, så presterar båda modeller bra på en blandning av adressdata från låg- och högresursspråk och båda modeller uppnår över 96% övergripande F1-score. Av de två modellerna uppnår XLM-R betydligt bättre resultat än mBERT och kan därför anses vara en mer lämplig förtränad språkmodell att använda för multinationell inlärning med få exempel för addressavkodning. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att det finns stor potential för inlärning med få exempel inom området multinationall adressavkodning, samt att generella metoder för inlärning med få exempel kan användas och preseterar bra på multinationella adressavkodningsuppgifter.

För att lyckas lösa problem och använda kunskap behöver en person först ha lärt sig grundläggande kunskap om problemområdet. Sådant lärande kräver att den lärandes arbetsminne inte överbelastas med oändamålsenlig information. Studien undersöker effekten av lärandetekniken worked examples, som visats vara effektiv för att inte överbelasta arbetsminnet inom ämnen som fysik och matematik. Worked examples kommer från cognitive load theory och här undersöks teknikens effekt inom biologiundervisning, med fokus på ämnesområdet ekologi. Högstadieelevers kunskap inom ekologi mättes, varpå de inom undervisning antingen arbetade med worked examples eller instuderingsfrågor. Därefter mättes deras kunskapsnivå återigen, för att på så vis jämföra metodernas effekt på deltagarnas lärande. Elever som lärts med worked examples visade på en större kunskapsutveckling gällande snarlika uppgifter som de övat på, medan kunskapsutveckling för frågor med andra lösningsmetoder gav tvetydigt resultat. Tekniken worked examples har härmed visats sig vara en användbar teknik inom ämnesområdet ekologi inom biologiundervisningen. Den kan med fördel användas under initial-inlärningsfas inom biologiämnet för att hjälpa elever förvärva kunskap.