Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

No description available.

No description available.

Abstract Författare: Therese Aronsson Nyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektiv Bakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster? Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken. I studien har också syftet varit att undersöka om det finns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder när det gäller relationen till banken. Metod: En kvantitativ metod har använts i denna uppsats med enkätundersökning som utgångspunkt. Resultat: Resultaten i undersökningen visar att svarspersonerna hade mindre bra kunskap om banker och deras verksamhet samt hur banker styrs utifrån de regleringar som finns. Däremot visar resultaten att många är intresserade av ekonomiska system och begrepp samt är insatta i sin egen ekonomi. Bankomat- samt kortbetalningar visade sig vara de mest använda banktjänsterna. Den största anledningen till att svarspersonerna inte använde sig av Internettjänster visade sig vara att de inte litar på tekniken. Resultatet visade också att det fanns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder.

<p>Abstract</p><p>Författare: Therese Aronsson</p><p>Nyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektiv</p><p>Bakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster?</p><p>Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken. I studien har också syftet varit att undersöka om det finns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder när det gäller relationen till banken.</p><p>Metod: En kvantitativ metod har använts i denna uppsats med enkätundersökning som utgångspunkt.</p><p>Resultat: Resultaten i undersökningen visar att svarspersonerna hade mindre bra kunskap om banker och deras verksamhet samt hur banker styrs utifrån de regleringar som finns. Däremot visar resultaten att många är intresserade av ekonomiska system och begrepp samt är insatta i sin egen ekonomi. Bankomat- samt kortbetalningar visade sig vara de mest använda banktjänsterna. Den största anledningen till att svarspersonerna inte använde sig av Internettjänster visade sig vara att de inte litar på tekniken. Resultatet visade också att det fanns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder.</p>

<p>Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskrav</p><p>vid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts i</p><p>samarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativa</p><p>intervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inom</p><p>OKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiska</p><p>referensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samt</p><p>motivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp.</p><p>Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat en</p><p>oförståelse till säkerhetsåtgärderna. Flertalet respondenter har uttalat att de inte längre känner sig</p><p>betrodda på sin arbetsplats. Informationsbrist har i studien påvisats vara en central anledning till detta</p><p>fenomen vilket även har kommit att påverka respondenternas tillit till säkerhetssystemen. I studien</p><p>har det påfunnits en korrelation mellan Giddens (1996) begrepp expertsystem, tillit och säkerhet vid</p><p>OKG. I detta sammanhang har respondenternas förståelse till säkerhetsförändringarna haft betydelse</p><p>då detta av författarna ansetts kommit att påverka tilliten och motivationen att följa de</p><p>säkerhetssystem som finns vid OKG.</p><p>Begrepp: tillit, säkerhet, förståelse, risk, motivation, expertsystem</p>

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskrav vid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts i samarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativa intervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inom OKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiska referensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samt motivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp. Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat en oförståelse till säkerhetsåtgärderna. Flertalet respondenter har uttalat att de inte längre känner sig betrodda på sin arbetsplats. Informationsbrist har i studien påvisats vara en central anledning till detta fenomen vilket även har kommit att påverka respondenternas tillit till säkerhetssystemen. I studien har det påfunnits en korrelation mellan Giddens (1996) begrepp expertsystem, tillit och säkerhet vid OKG. I detta sammanhang har respondenternas förståelse till säkerhetsförändringarna haft betydelse då detta av författarna ansetts kommit att påverka tilliten och motivationen att följa de säkerhetssystem som finns vid OKG. Begrepp: tillit, säkerhet, förståelse, risk, motivation, expertsystem

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp. Resultaten visar att det finns diskurser kopplade till uppsatsens syfte genom atttidningarna blir en form av expertsystem då dessa tillhandahåller både handfasta råd ochrekommendationer till föräldrarna och dessa råd och rekommendationer bygger på information frånexperter. Det finns även finns diskurser kopplade till identitetsskapande och konsumtion och dessaåterkommer i samtliga tidningar. Resultaten kan emellertid diskuteras eftersom att diskursanalyshandlar om hur forskaren tolkat sitt material, men det finns dock ett flertal tydliga mönster somförekommer i tidningarna.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få reda på hur attityden och hur åsikterna kring nätdejting ser ut hos allmänheten. Med denna studie önskar jag att människor vågar prata mer öppet om nätdejting och i vilken omfattning det förekommer just i deras liv. Frågeställningar:- Hur ser vetskapen om nätdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt är medlemskap på en dejtingsajt? - Vad har man för attityd och inställning kring dem som nätdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig åt mellan kön, ålder och datoranvändande? Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens följder och internet. Metod: Kvantitativ metod med enkäter. Empiri: 80 enkäter delades slumpmässigt ut och frågor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till nätdejting besvarades. Slutsatser: Hela 90 % hade hört talas om nätdejting men endast hälften hade själva ett medlemskap på en nätdejting sida.Attityden till nätdejting såg olika ut. Att det bara är konstiga och blyga människor som nätdejtar höll majoriteten inte med om. Skillnaden mellan gifta och sambos visade stor skillnad i påståendet om de som nätdejtar skulle vara konstiga. Gifta var övertygade om att de som nätdejtar är konstiga medan sambos var obestämda i frågan.På frågan om man kan lära känna någon på nätet höll 70 % med om. Det fanns de som instämde i att man kan hitta kärleken på nätet men var inte lika övertygade om att man kan lära känna någon på nätet.Som par anses det att man inte bör tala om att man träffats genom nätdejting i samma utsträckning som när man som singel letar efter sin partner på nätet. Nyckelord: nätdejting, Anthony Giddens, genus, attityder, passion, kärlek, expertsystem.

Under hösten 2009 vaccinerades mer än fem miljoner svenskar med vaccinet Pandemrix för att skyddas mot svininfluensan som då spreds som en löpeld. Tyvärr uppdagades det senare att vaccinet ökade risken för att utveckla den neurologiska sjukdomen narkolepsi, sjukdomsbilden innebär symptom som påtaglig sömnighet eller upplevelsen av att musklerna är kraftlösa. Detta är någonting som kommit att skapa en misstro mot vaccinationer rent generellt. I flertalet europeiska länder har dessutom de senaste åren utbrott av mässling förekommit, världshälsoorganisationen uttrycker i sammanhanget en oro över sjunkande vaccinationstäckningar och ett ökat motstånd mot vaccin överlag. Framväxten av internet har möjliggjort att information för de allra flesta är lättillgänglig, i fotspåren av denna utveckling skapades även Webb 2.0. Webb 2.0 utmärker sig i den benämning att den skapar möjligheter för användarna att interagera med varandra, de kan skapa, dela med sig och diskutera information. Inom ramen för denna studie är det av intresse att undersöka vilken roll de två sociala medierna Facebook och Twitter spelar i frågan om att diskutera och sprida information om vaccin. Studiens syfte är att undersöka hur information om vaccin skildras på sociala medier, samt hur dessa förhåller sig till myndigheters och experters information och rekommendationer rörande vaccin. Metoden som ligger till grund för genomförandet av studien är en netnografi, vilket som metod innebär att undersöka sociala och kulturella sammanhang över internet. I fallet för denna studie har det empiriska materialet samlats in från Facebook och Twitter för att sedan analyseras med utgångspunkt i Anthony Giddens teoretiska begrepp tillit och expertsystem samt Ulrich Beck och Giddens teoretisering av begreppet risk.  Studiens resultat pekar på att individer med en negativ inställning till vaccin tenderar att hysa en misstro mot den information och de råd som kommer från myndigheter och medicinska experter. Samtidigt råder ett motsatt förhållande när det kommer till individer som uttrycker en positiv inställning till vaccin, dessa individer finner informationen samt råden pålitlig och utgör i många fall en grund för argumentation i diskussion om potentiella risker med vaccin. I studien identifierades två huvudsakliga argument som framfördes i frågan varför föräldrar inte bör vaccinera sina barn. Det ena argumentet baserades på att läkemedelsföretag, läkare, myndigheter eller andra aktörer som på något vis kan gynnas ekonomiskt på den information och de råd som ges om vaccin inte går att lita på. Det andra huvudsakliga argumentet tog utgångspunkt i att vaccin innehåller gifter som skadar barnen, detta argument förstärkte användarna i många fall genom att sprida bilder eller filmklipp på sjuka barn tillsammans med en text där vaccin utgavs vara orsaken till sjukdomstillståndet.