• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 351
  • 3
  • Tagged with
  • 354
  • 183
  • 172
  • 118
  • 88
  • 68
  • 67
  • 65
  • 56
  • 52
  • 50
  • 47
  • 44
  • 42
  • 42
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Skillnader i följsamhet och förutsättningar för basala hygienrutiner mellan personal inom kommunal- och sjukhusvård samt tillgången av skyddsmaterial

Lidén, Anna Maria January 2009 (has links)
Abstract The purpose of this study was to describe and compare the degree of selfreporting succession to the basal hygienic routines of emplyees working in municipal old peoples care versus hospital care. It is also to describe the access of material available in prevention of cross infections. The study was also carried out with a comparative and quantitative run up design. The study is based on a questionnaire in the district of Gävleborg in the spring of 2009. Nurses, auxiliaries and carers whom were in close contact with patients were asked to join the study. In total 134 participated, 67 within municipal care and 67 from hospital care. The result showed that there was a lack of compliance of routines in both areas. The most significant difference was to be seen in the compliance of using hand disinfectant before close contact with the patients. The result proved also that there was a lack of access to the material needed to obtain a hygienic environment. In further it showed that there was a vast difference in the access to clean working clothes and protective aprons. Employees within the municipal care stated a higher access to these things. There was also a significant difference in the use of protective aprons and gloves, here again employees within the municipal care stated a higher compliance in the use of these. The conclusion of the study showed a clear difference in compliance of routines in hygiene and also access to materials needed in the basal routines of hygiene both in municipal and hospital`s care of elders.
12

Äldre personers följsamhet till fallprevention / Older people’s adherence in fall prevention

Bragge, Frida, Wallin, Jonathan January 2011 (has links)
Fallrisk ökar med stigande ålder och preventionsprogram tillämpas allt mer. Skador till följd av fall leder till mänskligt lidande och försämrad livskvalitet. Kostnader relaterat till fall är samhällsekonomiskt betungande. Patienter har rätten att avstå fallpreventionsåtgärder. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera patienter till följsamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldre personers följsamhet till fallprevention. Studien bestod av 15 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Resultatet innefattas av tre kategorier vilka är: rädslans betydelse för följsamhet, integritetens betydelse för följsamhet och motivationens betydelse för följsamhet. Rädsla är en riskfaktor för fall och har betydelse för främjandet och hindrandet av följsamheten hos äldre. Åtgärder som hotar individens integritet och självständighet påverkar följsamheten. Motivationen påverkas av närstående, av vårdpersonal och av insikten hos den enskilde individen. Vidare forskning bör inriktas på hur motiverande samtal (MI), kan påverka följsamhet till fallprevention och samhällsekonomi. Bedömning av fallrisk tillämpas inom vårdverksamheten med Downton Fall Risk Index (DFRI). Denna skattningsskala bör utifrån studiens resultat kompletteras med skattning av rädsla för fall. Sjuksköterskeutbildning bör innehålla mer kunskap i uppmärksammandet av rädsla för fall.
13

Kom ihåg att tvätta och sprita händerna! : Orsaker till bristande följsamhet samt stödåtgärder till hygienrutiner

Fornstedt, Michaela, Andersson, Jennie January 2009 (has links)
Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva några stödåtgärder som kan användas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes därefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vårdåtgärder. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor ligger högst i följsamhet till hygienrutiner yrkeskategorier emellan. Stödåtgärder för bättre följsamhet kan vara att handsprit finns lättlillgänglig. Den kultur som råder på vårdavdelningen har betydelse, det är viktigt att flera yrkeskategorier är drivande i hygienfrågor. Handsprit i gelform har enligt undersökning visat sig vara mer hudvänlig än flytande handsprit och handtvätt. Personal som får utbildning i handhygien ökar sin följsamhet. En slutsats som uppsatsförfattarna kommit fram till av föreliggande litteraturstudie är att om följsamheten till hygienrutiner ska vara hög krävs flera typer av åtgärder som utförs och utvecklas kontinuerligt på arbetsplatserna. Dessa åtgärder skulle kunna vara utbildning i hygienens betydelse och hur den utförs korrekt, lättillgänglig handsprit och teamarbete där sjuksköterskor är drivande i hygienfrågor och att även patienterna kan vara en resurs.
14

Att omsätta vetenskap till handling : Försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår samt vårdpersonalens följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer.

Norberg, Eva, Sandberg, Maja January 2010 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår samt att undersöka vårdpersonalens följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer. Studien utfördes som en litteraturstudie och bygger på resultatet från 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och PubMed. För att inkluderas i studien skulle de vara publicerade mellan 2005 och 2010, skrivna på engelska eller svenska, vara relevanta för ämnet samt tillgängliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visade att de flesta försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår innebar en implementering av nya riktlinjer. För att höja kompetensnivån hos vårdpersonal har utbildning och information varit ett genomgående tillvägagångssätt i studierna. Ett starkt ledarskap sågs som en avgörande faktor för hur effektivt riktlinjerna efterföljdes av vårdpersonalen. I flera studier framgick att användandet av tryckavlastande madrass var det mest framgångsrika sättet att minska prevalens av trycksår. Studier som gjorts med syfte att beskriva vårdpersonals följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer visade att det förelåg en diskrepans mellan evidensbaserad vetenskap och vårdpersonalens agerande i den kliniska verksamheten samt att följsamheten till riktlinjerna var låg.
15

Följsamhet av basala handhygiensrutiner

Söderquist, Marita, López, Marisol January 2015 (has links)
No description available.
16

Sjuksköterskans följsamhet till hygienriktlinjer i omvårdnaden av sjukhusvårdade patienter

Woxén, Veronica January 2014 (has links)
No description available.
17

Vad påverkar följsamheten till livsstilsförändringar vid hypertoni : En litteraturstudie / What can interfere with patient compliance to non-pharmacological treatment for hypertension : A literature study

Viklund, Carl, Johnsson, Anton January 2018 (has links)
Introduktion: Hypertoni är en global folksjukdom där ungefär var femte person har sjukdomstillståndet. Det här är en statistik som i framtiden ser ut att öka. Hypertoni ökar risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och njursvikt vilket således ökar mortaliteten. Cirka 9,4 miljoner dör varje år globalt till följd av komplikationer av hypertoni. Livsstilsförändringar är ett första steg för behandling av hypertoni och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet och ge rekommendationer om livsstilsförändringar till patienten. Ökad kunskap om vad som påverkar följsamheten kan således hjälpa sjuksköterskan i dess hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar patienters följsamhet till livsstilsförändringar i samband med hypertoni. Metod: Litteraturstudien är strukturerad enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell med en induktiv ansats. Datainsamling genomfördes med sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Urvalsprocessen resulterade, efter kvalitetsgranskningen i 13 artiklar. Resultat: Resultatet resulterade i fyra stycken kategorier: Fysiska orsaker som påverkar följsamheten, Psykologiska orsaker som påverkar följsamheten, Sociala aspekter som påverkar följsamheten och Kunskap och information om sjukdomstillståndet samt livsstilsförändringar som påverkar följsamheten. Slutsats: Litteraturstudien visar att det finns flertal orsaker som kan påverka följsamheten till livsstilsförändringar hos patienter med en hypertoni diagnos. Fysiska orsaker så som patientens kön eller BMI-status, psykologiska orsaker som stress och depression, sociala orsaker som stöttning från anhöriga slutligen även patientens kunskap om sjukdomstillståndet är några exempel på det som framkom i resultatet. Sjuksköterskeprofessionen har en stor roll vid att identifiera patienters individuella behov och möjligheter till en ökad följsamhet för livsstilsförändringar.
18

Patienters följsamhet till egenvårdsråd efter en hjärtinfarkt : En litteraturstudie / Patients' compliance with self-care advice post myocardial infarction : A literature review

Kyrk, Emilia, Libäck, Olivia January 2020 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Efter en hjärtinfarkt drabbas en stor andel patienter av ytterligare någon form av hjärt-kärlsjukdom inom det första året. För att minska medföljande risker och kunna återgå till ett normalt liv är det av största vikt att följa de egenvårdsråd som ges. Sjuksköterskan ska utifrån detta finnas tillgänglig som stöd i patienters process att fatta beslut. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters följsamhet till egenvårdsråd efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med induktiv ansats. Polit och Beck’s (2017) nio steg har använts som utgångspunkt i processen av att skriva en litteraturstudie. 14 vetenskapliga artiklar framkom genom systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed och granskades utifrån “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och “Guide to an overall Critique of a Qualitative Research Report”. Resultat: Resultatet presenteras genom fyra olika teman; Betydelsen av vilja och motivation, Betydelsen av kunskap och information, Betydelsen av sjuksköterskeledd uppföljning samt Betydelsen av stöd från familj och anhöriga. Slutsats: Patienters följsamhet till egenvårdsråd efter en hjärtinfarkt påverkas av vilja och motivation, kunskap och information, sjuksköterskeledd uppföljning samt stöd från familj och anhöriga.
19

Äldre personers följsamhet vid polyfarmaci : En systematisk litteraturstudie / Elderly people´s compliance to polypharmacy : A systematic literature study

Bylin, Camilla, Westerberg, Anette January 2022 (has links)
No description available.
20

KBT vid samtidig somatisk sjukdom : KBT-terapeuters erfarenheter av att i psykiatrin möta patienter som lever med allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom.

Bergknut, Mirjam, Petra, Jacobsen January 2016 (has links)
Studiens syfte var att undersöka erfarenheter hos psykoterapeuter inom psykiatrin av att bedriva KBT med patienter som samtidigt lever med kronisk och/eller allvarlig somatisk sjukdom. Detta utifrån frågeställningar om hur KBT-terapeuter beskriver hur samtidig allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom påverkar det terapeutiska arbetet och hur terapeuterna förhåller sig till denna påverkan i relation till att genomföra terapin? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex psykoterapeuter som alla hade KBT-inriktning och arbetade inom psykiatrin. En tematisk analys gjordes sedan av intervjuerna och där framkom huvudteman som följsamhet, helhetssyn och organisatorisk påverkan. Följsamhet till patienternas behov av anpassning gällde allt från längden på sessionerna till möjligheten att pausa terapin under vissa perioder. Att ha en helhetssyn kunde innebära att psykoterapeuten klev utanför sitt expertområde för att samarbeta med den somatiska vården kring en patient, eller att patienten kunde ta rollen som expert kring den somatiska sjukdomen. Det kom även fram att yttre förutsättningar som den organisatoriska tillhörigheten påverkade hur terapeuten kan förhålla sig till patienter med samtidig psykisk och somatisk ohälsa. De informanter som tidigare arbetat inom somatisk vård beskrev att de använde denna erfarenhet som stöd medan de informanter som inte hade samma erfarenhet beskrev att detta var något de kunde sakna i dessa ärenden. Då många människor lever med allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom samtidigt som de har behov av psykoterapi, är detta en aspekt av vården som är viktig att ha vetskap om. Vi kan konstatera att det finns en kunskapslucka att fylla om hur man i psykoterapi kan hantera och arbeta med samtidig psykiatrisk och somatisk problematik som vi är övertygade om skulle komma psykoterapeuter generellt till nytta, inte enbart de som arbetar inom psykiatrisk vård.

Page generated in 0.0463 seconds