En pågående utveckling sker inom konstruktionsbranschen där maskiner går från att styras manuellt av en mänsklig förare till styras autonomt, d.v.s. utan mänsklig förare. Detta arbete har varit i samarbete med Volvo CE och deras nya autonoma hjullastare. Då maskinen kommer operera i en miljö kring människor, så krävs en hög säkerhet för att eliminera olyckor. Syftet med arbetet har varit att utveckla ett system för öka säkerheten och förtroendet för människorna i närheten av den autonoma maskinen. Systemet byggs på visuell kommunikation för att uppnå en tillit mellan parterna. Arbetet har baserats på en iterativ process där prototypande, testande och analysering har varit i focus för att uppnå ett lyckat resultat. Genom skapande av modeller med olika funktioner så har en större förståelse kring hur visuell kommunikation mellan människa och maskin kan skapas för att bygga upp en tillit sinsemellan. Detta resulterade i ett koncept som bygger på en kommunikation via ögon från maskinen. Ögonkontakt har visats sig vara en viktig faktor för människor för att skapa ett förtroende för någon eller något i obekväma och utsatta situationer. Maskinen förmedlar olika uttryck genom att ändra färg och form på ögonen för att uppmärksamma och informera människor som rör sig i närheten av maskinen. Genom att anpassa färg och form på ögon kan information uppfattas på olika sätt. Med denna typ av kommunikation kan ett förtroende för maskinen skapas och på så sätt höjs säkerhet och tillit. / Ongoing development is happening within the construction industry. Machines are transformed from being operated by humans to being autonomous. This project has been a collaboration with Volvo Construction Equipment (Volvo CE), and their new autonomous wheel loader. The autonomous machine is supposed to operate in the same environment as people. Therefore, a developed safety system is required to eliminate accidents. The purpose has been developing a system to increase the safety for the workers and to encourage trust for the autonomous machine. The system is based on visual communication to achieve trust between the machine and the people around it. An iterative process, with a focus on testing, prototyping, and analysing, has been used to accomplish a successful result. Better understanding has been developed on how to design a human-machine-interface to encourage trust by creating models with a variety of functions. The iterative process resulted in a concept that communicates through eyes. Eye-contact is an essential factor for creating trust in unfamiliar and exposed situations. The solution mediating different expressions by changing the colour and shape of the eyes to create awareness and to inform people moving around in the same environment. Specific information can be mediated in various situations by adopting the colour and shape of the eyes. Trust can be encouraged for the autonomous machine using this way of communicating.

There is an ongoing transition towards driverless trucks within the truck industry. However, there is limited research regarding the aftersales aspects of driverless trucks. Therefore, the purpose of this thesis project is to investigate expected challenges and current visions of the aftersales system for driverless trucks within the organization of Scania CV and Traton. The study aims to identify potential obstacles in the development of aftersales activities for driverless trucks in hub-to-hub contexts and proposes guidelines for managing the development. Hub-to-hub is defined as long-haulage transports between terminals. The thesis project covers several theoretical fields relevant to the subject, including product service systems, ambidextrous organizations, change management, visions within organizations, and handling ambiguity. The study was conducted by executing two field visits at Scania workshops to establish an understanding of the current aftersales system design, discussions with two experts within Scania CV, and two rounds of interviews with a total of 14 respondents from relevant departments at Scania CV and Traton to source empirical data on the current visions of an aftersales system for driverless trucks. The first round of interviews was mostly with upper managers and the second round with lower managers. According to the findings, there are various ambiguities and challenges regarding both technological and business-related aspects of the aftersales system design for driverless truck applications, establishing a need for collaboration between the concerned departments. There are differing visions between departments and within them. Various theories can support the collaboration process and handle ambiguity. Based on the empirical findings, a dissection of the current status quo is presented, and a discussion of how more favorable conditions for aftersales development can be induced. / Inom lastbilsindustrin pågår ett skifte till förarlösa lastbilar. Det finns dock begränsad forskning om eftermarknadsaspekterna av förarlösa lastbilar. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka förväntade utmaningar och nuvarande visioner för eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilar inom Scania CV och Traton. Studien syftar till att identifiera potentiella hinder i utvecklingen av eftermarknaden för förarlösa lastbilar i linjetransport och föreslår riktlinjer för att hantera utvecklingen. Linjetransporter är defienrat som längre transporter mellan terminaler. Examensarbetet täcker flera teoretiska områden som är relevanta för ämnet, inklusive produktservicesystem, ambidextriska organisationer, förändringsledning, visioner inom organisationer och hantering av tvetydigheter. Studien genomfördes genom två fältbesök på Scania verkstäder för att skapa en förståelse för den nuvarande utformningen av eftermarknadssystemet, diskussioner med två experter inom Scania CV och två intervjuomgångar med totalt 14 respondenter från relevanta avdelningar inom Scania CV och Traton. Intervjuerna utfördes för att samla in empiriska data om de nuvarande visionerna för ett eftermarknadssystem för förarlösa lastbilar. Den första intervjuomgången var mestadels med högre chefer och den andra omgången med lägre chefer. Enligt resultaten finns det olika tvetydigheter och utmaningar när det gäller både tekniska och affärsrelaterade aspekter av utformningen av eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilstillämpningar, vilket skapar ett behov av samarbete mellan de berörda avdelningarna. Det finns olika visioner mellan avdelningarna och inom dem. Olika teorier kan stödja samarbetsprocessen och hantera tvetydighet och med hjälp av den empiriska datan kommer en analys av den nuvarande samarbetsstrukturen presenteras. I kombination med detta kommer även förslag presentears gällande hur mer gynnsamma förutsättningar för eftermarknadsutveckling kan etableras.

”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden. Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig. De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd. Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

There are many potential benefits to reap from driverless trucks in the industry of freight transport. However, there are concerns about the uptime of these vehicles, and the concept of a control tower — that monitors and supports the decision-making of driverless trucks — has been suggested to address those concerns. This thesis aims to explore the interface between a human control tower operator and fleets of driverless trucks through the design and development of such an interface. It is suggested what information and features ought to be included in the interface but more importantly, three aspects of a conceptual framework for further development of the interface are proposed: 1) The main tasks for the control tower. 2) The two key operator roles. 3) A broadened view of the control tower concept. / Det finns många potentiella fördelar i förarlösa lastbilar inom godstransportbranschen. Det finns emellertid även en särskild angelägenhet kring uptime för dessa fordon, därav har ett kontrolltornskoncept — som övervakar och stöttar beslutsfattandet av förarlösa lastbilar — föreslagits som ett sätt att tillgodose denna angelägenhet. Den här uppsatsen ämnar att utforska gränssnittet mellan en mänsklig kontrolltornoperatör och fordonsflottor genom att designa och utveckla ett sådant gränssnitt. Det föreslås vilken information och vilka funktioner som borde inkluderas i gränssnittet men framförallt proponeras tre aspekter av ett konceptuellt ramverk för vidareutveckling av gränssnittet: 1) Huvuduppgifterna för kontrolltornet. 2) De två huvudsakliga operatörsrollerna. 3) En vidare tolkning av kontrolltornskonceptet.