Background: Diarrheal diseases are one of the leading causes in the world that leads to mortality for children under the age of five. A very common factor for an undeveloped country’s lower class is that the access to clean water, sanitation, education and the right nutrition for children are lacking. Part of the nurse profession is to prevent and to make sure that the message is being received by the client in order to reduce sickness. Aim: The aim of this study is to find out how nurses at a state health clinic work preventive to reduce diarrheal diseases among children under five years of age and what obstacles nurses are facing in their daily work when giving preventive advice. Method: The method used is qualitative research. In depth interviews were conducted with six nurses that lasted 30-45 min. Result: To prevent diarrheal diseases the nurses at the state clinic are using a national guideline and they give health education. The obstacles they face in their daily work are communication difficulties due to many different ethnical groups and different languages in the country, poverty and sanitation. Many mothers are working or are infected by HIV and do not want to breastfeed. Conclusions: More research should focus on how to give health education to people in society and the connection between nursing education and practice. Preventive work is a relatively cheap way to reduce suffering and make a whole population healthier. Keywords: Communication, Hygiene, Namibia, Nursing, Preventive work Acknowledgements: We would like to express our sincere gratitude to Sida that gave us a scholarship so we were able to make a minor field study in Namibia.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet.   Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever. Det som elever framhåller som mest betydelsefullt är att ingå i gemenskapen på ett självskrivet sätt. Vi konstaterade att elever som inte ingår i gemenskapen lägger skulden på sig själva och det är något de bär med sig resten av livet. Det är viktigt med en tillgänglig och välfungerande elevhälsa med kompetent personal. Samtidigt visade det sig att det fanns stora skillnader mellan skolors tillgång till elevhälsa. Flera stärkande faktorer lyftes fram som poängterade vikten av att skolan skapar mötesplatser för gemenskap för att öka den sociala delaktigheten. Vuxna ska finnas tillgängliga på ett naturligt sätt under hela skoldagen. Den viktigaste framgångsfaktorn är betydelsen av en god relation med föräldrar och elever.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära. Resultat: Sjuksköterskor använde sig av olika egen-vårdsstrategier för att hantera stress på arbetet. De vanligast förekommande stra-tegierna var positivt tänkande, skratt, hjälpa andra, kommunicera, sociala relatio-ner, fritidsaktiviteter och att vara organiserad. Professionell vård i form av handledning och olika typer av utbildningar visade också stressreducerad effekt och hjälpande mot utbrändhet. Diskussion: Egenvårdsstrategier fungerade bra bland sjuksköterskor även då vissa fungerade bättre än andra. Handledning och utbild-ning sågs också inspirera till bättre arbetstillfredsställelse och reduktion av stress och utbrändhet. Problemen sjuksköterskor mötte borde i större utsträckning utvärderas och förbättras på högre organisatorisk nivå då arbetsbelastningen betrakta-des vara svår att hantera på individnivå. Slutsats: Det ansågs viktigt att upplysa och erbjuda sjuksköterskor verktyg för att underlätta deras arbetsbörda.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.   Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan. Den viktigaste slutsatsen av undersökningen är att strategier som används i skolan är effektiva för att minska mobbning. Enligt de intervjuade fanns det inte många mobbningsfall på skolan.  Detta arbete kan förhoppningsvis bli en användbar resurs för mig i mitt framtida yrke som fritidspedagog för att veta vad som kan göras för att förhindra eller minimera effekterna av mobbning på skolan.

Broeng, K. (2015). Malnutrition in the elderly care. A qualitative study about how nutrition managers works preventively against malnutrition with patients in the elderly care. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden  The aim of the thesis was to describe how nutrition managers in the elderly care works preventively against malnutrition and also to describe the barriers that the nutrition managers considers to be common in the work with preventing malnutrition. Qualitative method with individual semistructured interviews was used and later on, the material was analyzed by a thematic analysis. Four people in the charge for elderlys nutrition in the elderly care was interviewed. The results found that nutrition managers in the elderly care, among other things, works preventively against malnutrition for the elderly by making estimations if the elderly are at risk of malnutrition. The results also found that meals for the elderly are in some cases planned by recommendations by the Swedish National Board of Health and Welfare and the Swedish National Food Administration (NFA) and also some activities around meals that was planned were based on NFAs recommendations for prevention of malnutrition. Another thing the results found was that a big part of the nutrition managers working with prevention of malnutrition was to teach and motivate the other staff in the elderly care to work preventively against malnutrition, because the nutrition managers perceived that the staff did not have enough motivation and knowledge about the subject.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur några pedagoger upptäcker barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter. Styrdokumenten talar om likvärdighet i undervisningen, vilket bör innebära en likvärdighet i på vilka grunder extra hjälp ochsärskilt stöd ges till barn. Materialet omfattar 15 intervjuer med pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig kompetenta att finna dessa barn i ordinarie verksamhet främst genom att lyssna av deras talspråk. Det är svårt att finna tydliga regler för vilka nivåer av språksvårigheter som renderar uppföljning. Eftersom insatser ofta bygger på pedagogers subjektiva uppfattning av situationen finns antagligen en risk för skillnader mellan pedagoger på vilka grunder uppföljning görs, även om metoderna för att upptäcka problemen är snarlika. De flesta av de intervjuade pedagogerna anser sig ha god hjälp av samtal med kollegor och specialpedagoger för att bli mer säkra på sin bedömning. Däremot påtalas i flera fall en upplevd resursbrist och begränsade fortbildningsmöjligheter, vilket riskerar att påtagligt påverka att barn blir uppmärksammade och vid behov utredda. Resursbristen påverkar också möjligheten att i den ordinarie verksamheten aktivt hjälpa de som har extra behov. Förutom pedagogernas kontinuerliga observationer förekommer även generella tester av barnens språkförmåga i förskoleklass och skolår 1, men innehåll och tidpunkt varierar, i regel beroende på huvudman.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebär. Jag är även intresserad att ta reda på om mobbning förekommer på skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande åtgärder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst är också en intressant aspekt som jag har undersökt. Den här studien är en empirisk studie som är grundad på individuella intervjuer och fokusgrupper.   En utlösande faktor till att mobbning uppstår är att elever anmärker på olikheter hos varandra. Att vara olik de andra är att avvika från normen. Om man avviker passar man inte in, vilket kan leda till att man blir mobbad. Mobbningen börjar oftast som lekar och skämt, vilket urartar till olika former av mobbning.  Mobbning förebyggs bäst om hela skolan som enhet är enig om hur den skall arbeta mot mobbning. Lärare, övrig personal och elever skall vara lika delaktiga i arbetet.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att det både finns enighet och variationer i uppfattningarna av elevhälsans uppdrag och hur arbetet når ut. Avgörande och viktiga faktorer för att elevhälsans arbete ska fungera och nå ut är kollegialt samarbete, god kommunikation och en öppen dialog. Samtidigt visar studien att det finns olika faktorer enligt ramfaktorteorin som verkar begränsande och utgör hinder för att arbetet ska nå ut.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vad lärare uppfattar som kränkningar från elever. Jag vill även undersöka hur lärare bedriver förebyggande arbete mot kränkningar och hur kränkningar från elever påverkar lärare. För att få lärares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer.   Studien visar att lärare upplever att kränkningar från elever består av fysiska angrepp såväl som psykiska. Undersökningen visar att lärarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta kränkningar är skapandet av goda relationer med eleverna. Lärarna påtalar hur viktigt det är att inse att kränkningar kan ske när eleverna är i obalans, har problem utanför skolan eller känner sig osäkra.    Sammanfattningsvis kan sägas att kränkningars påverkan på lärare kan leda till problem, då kränkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lärare blir utmattade.

For some time now, the debate about "a school for all" has been debated in public contexts. In Sweden, the emphasis was on all schools working more towards prevention and health promotion. The special educator's role then became to help teachers to find strategies and give them tools to be able to adapt their teaching based on the students' different conditions. Which means that all students would have a common teaching in one and the same classroom. The purpose of this study is to investigate whether the special educational competence is utilized at the school with regard to preventive and health-promoting work. The empiric consists of ten semi-structured interviews with ten special educators at various primary schools in the Stockholm area. The results of the study show that all schools work preventively and health-promoting, but not to the extent that the special educators want. The interviewed special educators feel that the time is not enough for all students in need of special support to receive the help they need to achieve their knowledge goals. The biggest obstacle that emerged is that the special educator's skills acquisition is made more difficult due to the diversity of tasks. There is also resistance among teachers to want to work more differentiated and to see students' differences as an asset according to the special educators.