Denna rapport beskriver processen vid framtagandet av ett högläsningsmaterial för pedagoger, inriktat mot årskurserna förskoleklass till år 3. Det är ett fristående antimobbningsmaterial som är tänkt att användas i förebyggande syfte mot kränkande behandling, diskriminering och mobbning. Mobbning är ett komplext område och det krävs mycket kraft och tid för att motverka mobbning i både skolan och samhället. Utbildning av skolpersonal spelar en stor roll för att skapa en tryggare skola. Enligt den svenska läroplanen ska ingen i skolverksamheten utsättas för diskriminering och skolan ska främja förståelse för andra individer (Lgr 11 2011, s. 7). Omsorg av den enskildes välbefinnande och utveckling ska forma verksamheten. Mobbning beskrivs som en medveten negativ handling, i form av kränkande behandling eller trakasserier. Det är en återkommande handling där den utsatte kan känna obehag eller kommer till skada (Skolverket, 2014 s. 9). Befintliga metoder i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering eller mobbning tillhandahålls främst av olika organisationer eller program och är inriktade på att erbjuda effektiva insatser inom skolverksamheten, bland annat Friends, Farstametoden och Lions Quest. Med detta högläsningsmaterial eftersträvar vi att det ska kunna fungera som ett fristående värdegrundsarbete, kopplat till läroplanens grundläggande formuleringar och diskrimineringspunkterna. Vår prototyp, högläsningsmaterialet, riktar sig till lärare och annan personal som arbetar inom skolverksamheten mellan förskoleklass och år 3. Den innehåller sju fall som grundar sig i verkliga händelser på en skola i Västerås. Dessa fall är också utformade efter tidigare forskning om mobbning och läroplanens värdegrund. Utvecklingsprocessen är en användarcentrerad process och vi har tagit hjälp av en grupp, bestående av två personliga assistenter och två fritidspedagoger, som tillsammans bildar ett trygghetsteam på sin skola. Detta trygghetsteam har vi diskuterat vår prototyp med under framtagningsprocessen. Förhoppningen med detta högläsningsmaterial är att det ska ge pedagoger stöd i att bli mer aktiva och medvetna inom ämnet och på längre sikt kan detta förebygga negativ behandling och skapa trygghet i skolor.

Detta examensarbete är en studie om forskares syn på mobbning i förskolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka diskurser som råder angående motverkan av mobbning i förskolan. Vi försöker analysera huruvida forskningen kring mobbning under den tidiga förskoleåldern har brister. Vi diskuterar (kort) vilka möjliga orsaker som i så fall kan finnas till detta, och vilka strategier som skulle kunna användas för att arbeta mot mobbning i förskolan. För att studera detta har vi gjort en textanalys - byggd på vetenskapliga artiklar - i vilken vi använt oss av den teoretiska modellen diskursanalys. Det vi har tyckt oss ana är att forskning kring detta ämne är viktig och behöver utvecklas, eftersom mobbning i unga år kan ha en avgörande påverkan på hur barnet sedan utvecklas som äldre. Ett barn som tidigt blivit mobbat kan drabbas av psykiska besvär, få sämre självförtroende och undvika sociala mötesplatser.

Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar av sitt uppdrag inom elevhälsan i skolans verksamhet. Framför allt är syftet att belysa deras uppfattningar av ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har en kvalitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse och kunskap om specialpedagogernas egna uppfattningar om sitt uppdrag och om sitt arbete har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att specialpedagogerna är eniga om att elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det framkommer att de arbetar utifrån sitt uppdrag men individärenden och akuta insatser upptar för stor del av deras arbetstid på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Viktiga faktorer för att specialpedagogen ska kunna ägna en större del av sin tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete är denne har ett relationellt perspektiv, ett inkluderande förhållningssätt, tydlig arbetsbeskrivning och ett samarbete med rektor/ledning.

Studiens syfte är att undersöka hur personal i grundskolan uppger att de arbetar förebyggande mot mobbning och vilka resultat de kan identifiera av detta arbeta. För att besvara syftet genomförde vi åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom grundskolan, både lärare, rektorer, speciallärare och en fritidspedagog. Studien visar att nästan all personal som intervjuades anser att de arbetar för lite förebyggande mot mobbning, och de var överens om att de behöver arbeta mer med detta.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är idag ett omfattande problem runt om i Europa och sjukvården står idag och i framtiden inför nya utmaningar. God hygien är avgörande för att motverka VRI, men trots det är beteendet för handhygien (HH) bristfälligt. Syfte: Att beskriva förebyggande åtgärder som kan förhindra att vårdrelaterade infektioner uppstår. Metod: Den här litteraturstudien har baserats på Polit och Becks (2012) nio-stegs-modell. Till litteratursökningen användes CINAHL och PubMed som databaser. Tio artiklar kvarstod efter en kvalitetsgranskning där fyra teman uppkom. Resultat: Miljöanpassning, aktivt ledarskap, kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder var de teman studien grundade sitt resultat på. Miljöanpassning i form av isolering och rengöring av ytor hade en direkt förebyggande effekt på VRI. Kunskapsförbättring och repetitiva åtgärder som fungerar som påminnelser, tillsammans med ett aktivt ledarskap med goda förebilder var de bästa åtgärderna för att öka sjukvårdspersonalens följsamhet och gott beteende gällande HH, och därmed minska VRI. Slutsats: De viktigaste åtgärderna mot VRI visade sig vara utbildning, varierande påminnelser, återkoppling och aktivt samt engagerat ledarskap med goda förebilder inom teamet. Snabb isolering och rengöring vid specifik smitta visade sig också motverka att VRI uppstår.

Bakgrund: Samhället står inför förändringar som innebär att andelen personer över 65 år har ökat och över tid även de närmsta åren kommer att öka. För att möta den ökande andelen äldre i samhället behövs förebyggande insatser. Ett sätt att arbeta förebyggande är att göra hembesök som syftar till att bibehålla självständighet och god hälsa. Osby kommun har sedan 2006 arbetat förebyggande med att besöka 75 åringar i ordinärt boende. För att kunna utvärdera effekten av verksamheten i Osby behövs det kunskap om hur personerna förhåller sig till rekommendationer som ges och vilka åtgärder de vidtar. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka vilka åtgärder äldre personer utfört efter att de fått ett förebyggande hembesök. Metod: En kvantitativ ansats valdes för att utföra studien. Enkäter sändes ut till 147 personer som fått förebyggande hembesök under 6 månader. Frågorna som ställdes handlade om säkerhet i hemmet, träning och rörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Svarsfrekvens var 83 personer vilket motsvarar 56%. Analyser av enkäten gjordes i analysverktyget SPSS utifrån signifikansprövning enligt McNemar och logistisk regression. Statistik togs fram på hur många som utfört åtgärder innan besöket och hur åtgärderna ökade efter rekommendationerna som lämnats under samtalet. Resultat: Resultatet visade att signifikans uppmättes på flera områden runt säkerhet i hemmet och träning och rörelse. Flera av de som fått förebyggande hembesök utförde åtgärder efter besöket inom dessa områden. Majoriteten av de äldre rörde på sig aktivt efter besöket och flertalet genomförde åtgärder som förbättrade säkerheten i hemmet. Ingen signifikans framkom i de logistiska regressionerna mellan kön, ålder, ensam/sammanboende eller läge på bostaden och de beroende variablerna, det vill säga insatser gällande säkerhet i hemmet, träning och rörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Diskussion: Studien har ett litet urval vilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån de framkomna resultaten. På det antal individer som besvarat enkäten framkom att samtalet hade effekt och att åtgärder utfördes efter de rekommendationer som gavs. Distriktssjuksköterskorna påverkar de som besökts till att bli delaktiga runt förändringar i sin vardag. Vidare behövs fler studier för att resultatet ytterligare ska kunna säkerställas.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken. I studien framgick det även att alla skolor utgick från olika handlingsplaner och att det förebyggande arbetet hade en stark koppling med det samarbete som fanns med andra verksamheter. Slutligen förs en avslutande diskussion där paralleller dras med resultatet samt förtydligas egna åsikter inom området.

Nya direktiv och riktlinjer är på gång för förskoleklassverksamheten. Syftet med denna studie är dels att beskriva matematiken i förskoleklass vilka matematiska aktiviteter, spontana och styrda, eleverna får möta och engagera sig i under en vecka. Syftet var också att genom intervjuer med främst förskoleklasslärare utforska vilka möjligheter, hinder och utmaningar som finns för förskoleklasslärarna när de ska bedriva matematikaktiviteter och arbeta förebyggande i matematik för att undvika att elever får matematiksvårigheter. För att uppnå detta genomfördes en fallstudie på en skola med tre förskoleklasser. En veckas observation i en av förskoleklasserna genomfördes, intervjuer med alla förskoleklasslärare verksamma på skolan samt en fritidsledare och två förskollärare på två förskolor som låg nära skolan. Undersökningen visar att eleverna i förskoleklass under en vecka möter och engagerar sig i flera olika matematiska aktiviteter, både spontana och styrda. I studien framkom det en enighet hos förskoleklasslärarna att ett hinder är att huvudman inte har satsat på fortbildning i matematik för förskoleklasslärarna, samt att informationen brister från huvudman till förskoleklasslärarna om nya direktiv och riktlinjer som rör förskoleklass. Det framkommer i studien att det finns flera möjligheter att bedriva matematik och arbeta förebyggande då nästan alla har förskolutbildning och skolan har bra material och miljö inomhus och utomhus. Det är en möjlighet för det förebyggande arbetet i matematik att specialläraren arbetar i förskoleklass och att det finns tre personal kopplade till varje klass under skoltid. En samstämmighet hos förskoleklasslärarna är att tre utmaningar framöver är att utveckla den röda tråden i matematik från förskoleklass till åk 6, bristen på planeringstid samt hur man på bästa sätt kan tillgodogöra sig varandras erfarenhet och kompetens i kollegiet.

Den här studien handlar om konflikthantering på fritidshem. Åtta personer som arbetar på fritidshem på två olika orter intervjuades för att beskriva hur de upplever sitt arbete med konflikthantering samt deras tankar kring förebyggande arbete mot konflikter. Som en del i intervjuerna fick personalen berätta hur de skulle agera i tre olika konfliktsituationer. Personalens svar analyserades och kategoriserades i likheter och skillnader, de jämfördes även med den tidigare forskning vi hittat. Fyra områden utkristalliserade sig och följer med genom hela examensarbetet som en röd tråd; Konflikter och konflikthantering, Förebyggande arbete mot konflikter, Strategier för att hantera konflikter samt Konkreta modeller för konflikthantering. I den första kategorin visade det sig att det enligt personalen är missförstånd och meningsskiljaktigheter som främst orsakar konflikter mellan elever. I den andra kategorin visar analysen att närvarande vuxna är den allra viktigaste delen i det förebyggande arbetet mot konflikter, enligt informanterna. Personalen menar även att mindre barngrupper och mer pedagogiskt utbildad personal på fritidshemmet skulle minska antalet konflikter. I den tredje kategorin visade det sig att personalen upplever att många elever behöver hjälp att lära sig de sociala koderna för lek och spel. I den fjärde och sista kategorin visar vår analys att den intervjuade personalen använder sig av medling i sitt arbete med konflikthantering. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger ser på begreppet utanförskap i förskolan, vilka metoder de använder sig av för att stärka barngruppen, samt hur de arbetar förebyggande mot utanförskap. Genom kvalitativa undersökningsmetoder såsom intervjuer och observationer har ett empiriskt underlag analyserats till ett resultat. I resultatet framkommer att begreppet utanförskap definieras olika beroende på vilket perspektiv det ses ifrån, det vill säga ett inre- eller yttre perspektiv. Utanförskap synliggörs främst när barn via kroppsspråk avvisar ett annat barn i lek och samspel. Vidare framkommer olika orsaker till varför ett barn kan hamna i ett utanförskap, dessa aspekter rör barns förståelse för sociala signaler, genustillhörighet, och språkliga kunskaper. Det används olika strategier i det förebyggande arbetet mot utanförskap, där grundverksamheten är mest central. Observation och kartläggning av verksamheten är även strategier pedagoger använder sig av i det förebyggande arbetet. Det råder olika uppfattningar om när en barngrupp är i behov av att stärkas. En handlingsplan arbetas fram när ett barn tydligt blir utsatt för diskriminering och kränkningar. Dock råder olika uppfattningar över var gränsen för utanförskap går.