Denna studie har haft som syfte att undersöka och beskriva vilka föreställningar om svenskhet och svensk identitet som existerar hos lärare och deltagare på en utbildning i svenska för invandrare (SFI). Utifrån ett kvalitativt angreppssätt så har fyra lärare och fyra deltagare kopplade till SFI intervjuats. Resultatet har analyserats inom en symbolisk interaktionistisk ram, och med hjälp av teori kring och begrepp som kategorisering, ”social order”, normer, socialisationsprocessen, sociala ritualer samt identitet. Teori kring språk och kommunikation har också använts. Studiens resultat visar på ett antal gemensamma föreställningar om svenskhet bland lärare och deltagare. I dessa föreställningar länkas svenskhet i stor utsträckning till en specifik uppsättning värderingar, ett antal egenskaper kopplat till beteende, firandet av några speciella högtider samt en särskild inställning till tid. Ett par uttalanden synliggör också att det finns ett specifikt utseende kopplat till svenskhet, men utan att detta utseende blir närmare beskrivet. I relation till hur intervjupersonerna identitetsmässigt förhåller sig till den svenskhet de beskriver så distanserar sig SFI-deltagarna från denna och uppvisar starka band till sin tidigare nationella och etniska härkomst. De lever i Sverige men ser sig inte som svenskar och i de flesta fall ses detta heller inte som något som kommer ändras med tiden. Ur lärarnas perspektiv på vem de betraktar som svensk så framstår en bra behärskning av det svenska språket som den viktigaste aspekten för en identifiering av någon som svensk, men även vissa normerande praktiker som kopplas till svenskhet verkar nödvändiga att anpassa sig till för att bli betraktad som svensk.

<p>The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how?</p><p>The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies.</p><p>Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event.</p><p>Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space.</p><p>Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden.</p><p>Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.</p>

The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how? The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies. Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event. Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space. Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden. Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.

Studien analyserade nio intervjuer för att undersöka studenternas upplevelser och perspektiv på sina parasociala relationer. Med målet att dels undersöka den roll som parasociala relationer spelar i studenternas liv och hur de påverkar deras vänskapsrelationer och andra nära relationer, samt att analysera studenternas resonemang och perspektiv kring deras parasociala relationer för att förstå deras uppfattningar och känslor kring dessa interaktioner. Syftet är att ge en större förståelse för vilken roll de parasociala förhållandena har i studenternas liv och hur viktiga dessa relationer är för dem. Den kommer att bidra till en ökad förståelse för parasociala relationer och bidra till det socialpsykologiska och kommunikationsvetenskapliga området. Studiens frågeställningar är: Vilken roll spelar parasociala relationer i studenternas liv?, hur samspelar studenternas parasociala relationer med deras vänskapsrelationer och andra nära relationer?, och hur resonerar studenterna kring sina parasociala relationer? Resultaten visar att studenterna betraktar dessa relationer som tillfredsställande, värdefulla och skapare av en illusion av gemenskap. Istället för att omvandla parasociala relationer till verkliga interpersonella relationer strävar studenterna efter en fördjupad känsla av närhet inom den föreställda gemenskapen. Denna studie ger insikter i studenternas navigering av parasociala relationer och bidrar till en bättre förståelse av dessa relationers betydelse för individerna.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare (n=7) berättar, genom semistrukturerade intervjuer att de använder utomhusmiljön i sin undervisning inom de naturorienterande ämnena. Studien utgår ifrån teorin ”produktionen av rum” som används som analysverktyg. Studien har delats upp i tre problemområden, lärares uppfattningar om utomhusmiljön som plats för lärande, föreställningar om utomhusmiljön som plats för lärande och relationer samt till utomhusmiljön som plats för lärande. Resultatet visar att lärarna har liknande uppfattningar om utomhusmiljön som plats för lärande. De delar även ett gemensamt förhållningssätt när de talar om deras föreställningar om utomhusmiljön. Slutsatsen mynnar ut i att lärare anser att utomhusmiljön passar för undervisning. Några av lärarna ansåg att det passade som ett komplement till inomhusundervisningen, till exempel när elever lär sig om ett träds livsmiljö, blir det mer konkret i utomhusundervisningen. Det resulterar i ett meningsfullt lärande. För att bedriva utomhusundervisning påpekar ett flertal lärare att lektionerna behöver vara längre och fler resurser krävs för att stötta upp. När de talar om att stötta upp menar lärarna att de anser att en pedagog utomhus inte räcker till. När de vistas i större utrymmen känner några av lärarna sig otrygga med att vara ensamma. Det kan handla om att det är svårt att hålla koll på alla elever samtidigt eller se till att alla hänger med i undervisningen.

At the time of this study the war in Ukraine has been going on for one year and three months. Russia invaded Ukraine on the 24th of February 2022 with the purpose of erasing the Ukrainian state and its national identity. The purpose of this study is to investigate how Ukrainian citizens view their national identity during an ongoing invasion of their country, and the war that followed that invasion. In addition to that, this study investigates if and how Ukrainian refugees in Sweden have acted to maintain their Ukrainian identity during the time they are staying in Sweden. The study is based on previous research about national identity, nationalism and identity. The study uses two main theoretical approaches: national identity as an imagined community and national identity in relation to ethno-symbolism. The study is a qualitative study that has used eight semi-structured interviews which were performed during a period of three weeks in April to May of 2023.After a thematical analysis of the collected information from the participants this study points to that the perceived national identity with Ukrainian refugees in Sweden is strong, and the participants feel that it has grown stronger since the Russian invasion of Ukraine. The participants also describe a strengthened unity between Ukrainians, both in their physical context in Sweden but also with Ukrainians who are spread out in the rest of the world. According to the participants in this study this unity will continue after the war has ended, and this will have a positive effect on Ukrainians within Ukraine. In contrast to what has happened after earlier conflicts between Ukraine and Russia, the result of this study indicates that the positive changes that has happened regarding the Ukrainian national identity and community since the invasion will be maintained after the war, and this thanks to the collective memory with Ukrainians.According to the participants of this study Ukraine as a nation and Ukrainians as a people will evolve and free themselves from the Russian propaganda that has, both internally and externally, shaped the Ukrainian national identity. This will be done by the Ukrainian people, joining to tell, spread and preserve Ukrainian history, culture and tradition as well as the Ukrainian language.

BRÅ:s rapport: Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden som publicerades under 2018 indikerar att det finns ett lågt förtroende för rättsväsendet i de särskilt utsatta områdena. Det låga förtroendet för rättsväsendet tycks även påverka förtroendet för socialarbetare negativt. Studier om hur förtroendet för det sociala arbetet i särskilt utsatta områden faktiskt ser ut är dock få, vilket ökar behovet och vår önskan att utforska detta vidare. Syftet med vår studie har varit att undersöka förtroendet för socialarbetare i det särskilt utsatta området Rosengård i Malmö. Vi har undersökt på vilket sätt förbipasserande i Rosengård ger uttryck för förtroende för socialarbetare samt hur socialarbetare i Rosengård resonerar om medborgarnas förtroende för det sociala arbetet. För att kunna besvara studiens frågeställningar har data samlats in genom två metoder. Insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta socialarbetare samt genom 25 Vox Pop-intervjuer med förbipasserande i Rosengård. Materialet som insamlats har sedan färgkodats och analyserats utifrån tidigare forskning och följande teorier: föreställda gemenskaper, social alienation och stigmatisering.Resultaten i studien visar på ett allmänt lågt förtroende gentemot det sociala arbetet och socialarbetare. Både socialarbetare och förbipasserande nämner bemötande, skam, ryktesspridning, utrymme för att mötas, tillgång till tolk och omsättningen av personal som faktorer som konkret påverkar klientens förtroende för det sociala arbetet i negativ riktning. Studiens slutsats är att ett nytt arbetssätt som utvecklats inom socialtjänsten i Rosengård ska bidra till att ge klienterna mer tid och deltagande i handläggningsprocessen, vilket flera av informanterna tror kommer öka förtroendet. / Swedish National Council for Crime Prevention report published 2018: Relation to the judiciary in particularly deprived areas. The rapport indicates that the people of the particularly deprived area of Rosengård has low trust in law and order. The low trust in the judiciary also reflects negative views on social workers. There are a few studies about the trust of social workers in the particularly deprived area of Rosengård, which increases the necessity and our desire to examine this subject further. The purpose of our study has been to examine the trust of social workers in the particularly deprived area of Rosengård in Malmö. We have examined how passing-by in Rosengård give expression of trust for social workers and how social workers in Rosengård reason about citizens trust for the social services.To answer the studies inquiry, data has been collected by two methods. Collection of data have been constructed with semi-structured interviews with eight social workers and 25 Vox Pop interviews with residents of Rosengård. The material that have been collected have then been color coded and analyzed by past science and the following theories: imagined communities, social alienation and stigmatization.In conclusion there are several factors that affect the trust in social services and social workers. Both social workers and bypassing residents mention treatment of shame, rumors, space to meet, access to interpreter and turnover of personnel are factors that affect clients trust for social services in negative direction. The conclusion of this study is through a new development of the working process in the social services in Rosengård shall the clients get more time and participation in the management process. The sources of this study believe those actions will increase the trust in social workers.

This thesis analyses four European writers, whose common denominator is that they have moved to Sweden from other European countries and chosen to write in Swedish: Caterina Pascual Söderbaum, Theodor Kallifatides, Gabriela Melinescu and Sigrid Combüchen. Focus lies on novels published by the authors in the 21st century. The thesis builds upon theories on memory by Pierre Nora and on imagined communities by Benedict Anderson, Chiara Bottici and Benoît Challand. In Imagined Communities, Anderson shows the effects of the emerging nation states on the modern novel in the 19th century. The hypothesis of this study is that the emergence of the European Union and the resulting European movement will affect narratives in a similar way, but on a European rather than national level. The main finding seems to confirm this, showing that an imagined European community takes shape in the studied novels, surpassing that of the nation state’s borders.  All writers focus on memories, but in two different ways: Kallifatides and Melinescu depict long memories, starting in ancient times and with a positive view on remembrance as a focus on what is in common for Europeans. Pascual Söderbaum and Combüchen, on the other hand, depict memories from the dark 20th century and the importance of forgetting and moving on in order to give future generations freedom. In most novels, however, there are examples of lieux de mémoire (sites of memory), with Nora’s terminology, expanding towards a common European identity, in spite of the plethora of myths and languages. / Den här uppsatsen analyserar fyra europeiska författare vars gemensamma nämnare är att de har flyttat till Sverige från andra europeiska länder och valt att skriva på svenska: Caterina Pascual Söderbaum, Theodor Kallifatides, Gabriela Melinescu och Sigrid Combüchen. I fokus är romaner som givits ut av författarna under 2000-talet. Uppsatsen bygger på teorier om minne av Pierre Nora och föreställda gemenskaper av Benedict Anderson, Chiara Bottici och Benoît Challand. I Imagined Communities visar Anderson vilken påverkan de framväxande nationalstaterna hade på den moderna romanen under artonhundratalet. Den här uppsatsens hypotes är att framväxten av EU och den europeiska rörlighet som EU resulterat i påverkar narrativen på ett liknande sätt, men på en europeisk snarare än nationell nivå. De viktigaste resultaten tycks i huvudsak bekräfta denna hypotes, och visar på hur en föreställd europeisk gemenskap tar form i de studerade romanerna, en gemenskap som överskrider nationalstatens gränser. Samtliga författare fokuserar på minnen, men på två vitt skilda sätt: Kallifatides och Melinescu skildrar långa minnen med början i antiken och en positiv syn på hågkomst som det som förenar européer. Pascual Söderbaum och Combüchen, å andra sidan, skildrar minnen av det mörka nittonhundratalet och vikten av att glömma bort och gå vidare för att ge framtida generationer frihet. I de flesta romaner finns det dock exempel på lieux de mémoire (minnesplatser), med Noras terminologi, som vidgar sig mot en gemensam europeisk identitet, trots den stora mångfalden av myter och språk.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om hur flexibla lärmiljöer beskrivs och förstås i forskningspublikationer inom det internationella forskningsfältet Lärmiljöer. Med avstamp i rumslig teori undersöks vilka resultat som tidigare forskning presenterar i relation till flexibla lärmiljöer. Vidare undersöks vilka eventuella rumsliga dimensioner som tillskrivs dem samt hur begreppet flexibilitet beskrivs, förstås och appliceras på flexibla lärmiljöer.   För att söka svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ kunskapsöversikt genom insamling av data via databassökning. Studieobjektet utgörs av tidigare genomförda forskningsstudier från åren mellan 1989-2021. Utvalda vetenskapliga artiklar granskades, kartlades, rapporterades, analyserades och syntetiserades i framträdande teman.  Huvudresultatet visar bland annat att flexibla lärmiljöer blir ett allt vanligare inslag i och med en ökad orientering mot elevcentrerad och individbaserad undervisning. En sådan undervisning kräver att lärmiljöerna baseras på individens behov och möjliggör variationsrika metoder varför många skolor genomgår en övergång från traditionella klassrum till flexibla lärmiljöer. Ytterligare resultat pekar på att en sådan övergång är förenad med många utmaningar på grund av att utformningen av den fysiska miljön med ökad flexibilitet och de öppnare ytorna inte alltid är i samspel med organisering och pedagogisk praxis. En övergripande slutsats utifrån studien är att flexibiliteten leder till ökade valmöjligheter för lärarna vad gäller ändamålsenlig utformning av lärmiljön och att kunskap om rumslig teori och begreppet flexibilitet kan öka lärares rumsliga medvetenhet och kompetens så att den ökade flexibiliteten i högre grad kan uppfattas som möjligheter snarare än hinder.