<p>Syftet med min uppsats är att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras föräldrar tänker kring ämnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra föräldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har använt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rädsla. Föräldrarna hade en naturlig inställning till hur alkoholen ter sig i deras vardag, medan barnen inte socialiserats in i sin naturliga inställning till alkohol ännu.</p>

Syftet med studien var att synliggöra om elever i svenska skolor i årskurs 5 har stereotypa föreställningar om Afrika kopplat till skola och levnadsförhållanden. Studien har utgått från tre forskningsfrågor som lyder, hur föreställer sig eleverna att levnadsförhållandena ser ut för barn i Afrika? Hur föreställer sig eleverna att skolorna ser ut och fungerar i Afrika? Om och i så fall varför har elever stereotypa föreställningar om Afrika? Studien är gjord i form av en kvantitativ undersökning där digitala enkäter ligger till grund för insamling av data.  Enkäterna har fyllts i av 93 elever i årskurs 5, fördelade på tre olika skolor i tre olika städer. Resultatet visar att eleverna i studien har en ensidig bild av att Afrika är en nödställd och ekonomiskt utsatt världsdel. I studien presenteras och diskuteras Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori i relation till elevernas föreställningar om Afrika. Elevernas föreställningar grundar sig dels i medias sätt att porträttera världsdelen, dels genom en ensidig undervisning i skolan samt sociala medier.

I föreliggande studie kommer vi att redogöra för en grupp förskollärares uppfattningar och föreställningar om förskolan, dess verksamhet och arbetssätt utifrån tre verksamhetsbegrepp: arbete, lek och inlärning. Studien lånar dessa begrepp, delar av metod och utförande samt empiri från en studie utgiven 1990 och skriven av Boel Henckel. Hon ville undersöka förskollärares och förskollärarstudenters uppfattningar och föreställningar om förskolan, samt om förskollärare handlade på samma sätt som de tänkte. Vi genomförde fem intervjustudier för att samla in vår empiri, som sedan sorterades enligt Henckels kategorier och jämfördes. Empirin som samlades in sorterades utifrån de kategorier som Henckel formulerade i sin studie, varefter emprin analyserades och jämfördes med Henckels resultat samt styrdokument. Med hjälp av en sociokulturell utgångspunkt i analysen har det sedan varit möjligt att se likheter och förändringar i resultaten och diskutera deras ursprung.

Examensarbetet syftar till att få förståelse för förväntningar som vuxna vägledningssökande kan bära inför ett vägledningssamtal och hur de efteråt upplever att dessa motsvarats. Jag har studerat enskilda personers förväntningar innan de har varit på sitt vägledningssamtal. I samband med detta har jag också undersökt personernas tidigare erfarenheter av vägledning, som sedan följts upp med studier som fokuserar på deras upplevelser av sitt specifika möte. De sökandes upplevelser, tidigare erfarenheter och förväntningarna studeras för att se hur de förhåller sig till varandra. Examensarbetet utgår helt ifrån ett sökande perspektiv. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med fem vuxna individer. Varje intervjuperson har intervjuats två gånger. Den första intervjun ägde rum innan de hade sitt vägledningssamtal och den andra intervjun ägde rum efter individen varit på sitt vägledningssamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst förväntningar i relation till olika vägledningssituationer. De teorier som framförallt har används finns inom det kognitionspsykologiska forskningsfältet och förklarar hur en individs förväntningar, tankeprocesser och upplevelser kan förstås. Andra teoretiska perspektiv som används berör vägledning, bemötande, förväntningar och föreställningar i hjälprelationer. Resultaten från första intervjun visar på skilda förväntningar, där vissa förväntningar handlar om att deltagarna skall få hjälp med att komma vidare i sitt yrkesliv. Resultatet visar att alla, förutom en, är nöjda med sitt vägledningssamtal. Den person som är mindre nöjd anser sig inte ha fått sina förväntningar uppfyllda, vilket lett till en minskad motivation och blivit som ett steg tillbaks. I analysen belyses hur olika förväntningar kan påverka den sökande och påverka mötet och hur de upplever sitt möte i efterhand. Det framkommer dessutom att vissa av förväntningarna uppstår i mötet. Upplevelserna hos de nöjda beskrivs, som att vägledaren hade förstått personen behov, och gett bra information. När förväntningarna har uppfyllts verkar detta leda till en ökad motivation som blir till ett steg framåt.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad föräldrar har för attityd till matematik samt deras föreställning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Detta för att som pedagoger kunna främja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende på matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras på enkäter och intervjuer som genomfördes på två olika skolor i Skåne. Resultatet av undersökningen visar att föräldrarna, både de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt är medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom även att föräldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bättre jämfört med när de själva gick i grundskolans tidigare år.

Vårt syfte med denna studie är att förstå och beskriva tre förskollärares föreställningar om barns utveckling och lärande och hur dessa föreställningar står i relation till förskollärarnas agerande i samlingen. Studiens frågeställningar är "Hur framträder tre förskollärares föreställningar kring barns utveckling och lärande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur står de föreställningar vi tolkar fram ur förskollärarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgått från tidigare forskning kring begreppen föreställning och samling, och för att förstå och beskriva de tre förskollärarnas föreställningar har vi utgått från ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att få syn på de olika föreställningarna använt oss av en triangulering av metoder med frågeformulär, intervju och observation. En slutsats vi har dragit är att de föreställningar de tre förskollärarna har om barns utveckling och lärande i hög grad påverkar valet av innehåll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig själv och barnen. En annan slutsats är att det inte alltid är de föreställningar som kommer fram i förskollärarnas utsagor som syns i handling, vilket tyder på att en diskussion och reflektion kring vilka föreställningar som styr verksamheten är av betydelse.

Musikundervisningen på svenska förskollärarutbildningar har på senare år minskat och gått från att ha en självklar praktiknära plats till att få allt mindre utrymme i takt med att förskollärarutbildningen har blivit mindre praktisk och mer teoretisk (Holmberg &amp; Zimmerman Nilsson, 2023). Denna studie avser att undersöka och analysera förskolepedagogers reflektioner över en musikalisk föreställning för barn i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv. Studien är ett gestaltande examensarbete där gestaltningen, en musikföreställning skapad av mig och två studiekamrater, är ett metodval som ligger till grund för insamlandet av empiri. Gestaltningen framfördes på två förskolor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra pedagoger i direkt anslutning till föreställningen. Analysprocessen genomfördes i flera steg. Först skapades ett helhetsintryck av empirin, därefter synliggjordes likheter, skapades kategorier och förståelse för de olika kategoriernas innehåll. Nielsens musikdidaktiska teori (Nielsen, 1998), där musik ses som ett månfacetterat meningsuniversum, användes som analytisk grund. Resultatet visar att pedagogerna tyckte sig sakna kunskap och terminologi i musikämnet. De kunde dock se musikämnet från ett holistiskt synsätt och se symbiosen mellan det musikaliska objektet och det upplevande subjektet såväl inför, under och efter föreställningen. Slutsatsen är att förskollärare skulle kunna utveckla ytterligare kunskaper om musik, såväl vad gäller terminologi som ett breddat musikaliskt synsätt, under förskollärarutbildningen samt genom kvalitetsutvecklande workshops. Musikaliska föreställningar skulle också kunna fungera som ett kvalitetsutvecklande stöd och inspiration i processen och utveckla synen på musikundervisning i förskolan.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur dramapedagogen ser på sin roll i skapandeprocessen samt hur denne resonerar kring och förhåller sig till budskapet i en föreställning som deltagarna skapar själva. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra auktoriserade dramapedagoger. Resultatet visade att alla dramapedagoger upplever att de har ansvar för helheten och publikfokuset men att de utgår ifrån elevernas idéer i skapandeprocessen. Förhållandet till budskapet i en föreställning var för tre av de fyra dramapedagogerna underordnat eller oviktigt, något som de inte reflekterat så mycket kring. En dramapedagog uttryckte, till skillnad från de andra, att det är viktigt att arbeta och reflektera med gruppen om föreställningens budskap. Alla dramapedagoger berättade dock att de närmar sig budskapet genom att ibland ställa frågor till deltagarna: Vad vill vi visa? Vad vill vi att publiken ska uppleva? Vad säger den här rollen?

<p>Mental ljudföreställning (eng. auditory imagery) innebär att uppleva ett ljud för sitt inre i frånvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­föreställning kan inverka såväl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) på perceptuell ljuddetektion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om ljudföreställning faciliterar eller interfererar perceptuell detektion av kongruenta och inkongruenta komplexa ljud. De 39 under­sök­nin­g­­s­­deltagarna randomiserades till en av två betingelser (ljudföreställning eller ingen ljudföreställning) och fick därefter lyssna samt detektera olika ljud (varav ett var detsamma som föreställningsljudet). Resultatet visade att ljudföreställning varken hade en signifikant faciliterande eller interfererande effekt på vare sig kongruenta eller inkongruenta komplexa ljud.</p>

Mental ljudföreställning (eng. auditory imagery) innebär att uppleva ett ljud för sitt inre i frånvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­föreställning kan inverka såväl faciliterande (t.ex. Farah &amp; Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada &amp; Matsuoka, 1992) på perceptuell ljuddetektion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om ljudföreställning faciliterar eller interfererar perceptuell detektion av kongruenta och inkongruenta komplexa ljud. De 39 under­sök­nin­g­­s­­deltagarna randomiserades till en av två betingelser (ljudföreställning eller ingen ljudföreställning) och fick därefter lyssna samt detektera olika ljud (varav ett var detsamma som föreställningsljudet). Resultatet visade att ljudföreställning varken hade en signifikant faciliterande eller interfererande effekt på vare sig kongruenta eller inkongruenta komplexa ljud.