Romance in the era of romanticism A comparative study of representations and conceptions of love in literature and among the Swedish nobility 1741-1782. The period of investigation chosen for this master’s thesis is often said to be the birth of the romantic era, a time when love supposedly conquered marriage. My aim has been to study both fiction and autobiographical texts, such as diaries and letters, to broaden our understanding of conceptions of love in the period of Romanticism. With hopes to provide a new perspective on historical conceptions of love: how people understood and described it in their everyday lives. The men and women of the nobility are often portrayed as unable to afford love, as it were; too much of their good name and wealth were dependent on marriage alliances and the politics of landed property and inheritance. But they too read the famous novels of their day and were influenced by the changes in culture and society, but to what extent? On the basis of a modern definition of romantic love, I have chosen a number of themes for comparison; independence, gender, class and faith. This study shows that the concept of love imagined and the love experienced differ depending on these themes. Love was an idea as well as an emotion experienced. However, the idea proved elusive in the everyday lives of the men and women studied. The novels are critical towards the nobility’s way of life: love ought to be natural and differences in income or status ought not to stand in the way of love. Love in its purest form was perceived to be a way to God. Two souls in love were considered destined by nature for each other. To love was to live, and to live was to love.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärares genusrelaterade förväntningar påverkar pojkar och flickor i skolan enligt forskning. Finns det kopplingar mellan dessa förväntningar och elevernas resultat? Vilka följder kan då detta ha för elevernas kommande livsom framtidens samhällsmedborgare? Sökningar på olika databaser har gjort att vi funnit relevant forskning som innefattat vetenskapliga artiklar, jämställdhetsmatriser, stadgar och böcker. Forskningen har lett oss fram till olika perspektiv på lärares omedvetna, men även medvetna genusrelaterade förväntningar på elever. Kunskapsöversikten har mynnat ut i slutsatsen att elever blir påverkade av lärarnas genusrelaterade förväntningar, och att det påverkar eleverna i både nutid och framtid. Forskningen har visat att det finns många tillfällen då elever upplever sig särbehandlade på grund av vilket kön de tillhör, samt att eleverna själva också blir medvetna om vilka förväntningar som åligger dem och andra klasskamrater. I forskningen har det även framkommit att lärarna behöver reflektera kring, bli medvetna om och kritiskt granska genusstereotypa förväntningar för att de inte ska reproduceras. Utbildning inom ämnet har också lyfts fram i samtliga texter som en potentiell lösning på problemet. Med vår kunskaps översikt hoppas vi kunna bidra till mer medvetenhet när det kommer till frågor som rör genusstereotypa föreställningar.

Återanvändning av kläder är en växande konsumentpraktik och kommer ofta från konsumentens vilja att vara unika, köpa till ett lågt pris och göra ett miljövänligt val. Motiven för återanvändning har studerats, men väldigt få har undersökt varför dessa motiv uppstår. Frågan om det är demografiska aspekter bakom motiven uppstår. Denna studie är avsedd att bidra till luckan i litteraturen. Målet är att undersöka om klass och klassidentitet påverkar föreställningar om återanvändning av kläder. Studien har genomförts med intervjuer med fem tjänstemän. Data har analyserats med Bourdieus teori om habitus, för att identifiera deltagarnas kulturella eller ekonomiska kapital och om det skapar ett habitus som påverkar föreställningar om återanvändning. Analysen visar att det finns en dominerande föreställning om återanvända kläder som objekt med högt kulturellt kapital och lågt ekonomiskt kapital. Som ett resultat av denna föreställning måste återanvända kläder konsumeras frivilligt i förhållande till konsumentens ekonomiska kapital. Föreställningarna om återanvända kläder är nära förknippade med klassidentiteter. Informanterna föreställer sig att arbetsklassen och tjänstemannaklassen avstår återanvända kläder på grund av dess låga ekonomiska kapital. En föreställning om medelklassen med ett högt kulturellt kapital är kopplad till en föreställning om återanvända kläder med en högt kulturellt kapital. Studien fann flera föreställningar relaterade till klass men inget samband mellan informanternas separata klassidentitet och konsumtion av återanvända kläder kunde hittas. / The reuse of clothing is a growing consumer practice and often originate from the consumers wish to be unique, buy at a low price and make an eco-friendly choice. The motives for reuse have been studied but very few have explored why these motives emerge. Therefore, one might wonder whether there are demographic aspects behind the attitudes. This thesis is meant to contribute to the gap in the literature. The purpose is to explore if class and class identities affect conceptions on reuse of clothes. The research has been conducted by interviews with five consumers within the manager and professional classes. Data has been analyzed with Bourdieu’s theory on habitus to identify the participants cultural or economical capital and if it creates a habitus affecting conceptions on reuse. The analysis shows there is a dominant conception on reused clothes as objects with high cultural capital and low economical capital. Because of this conception consuming reused clothes must be chosen freely in relation to the consumers economical capital. Conceptions are closely related to class identities. The participants do not ideate the working class and the manager class consuming reused clothes due to its low economical capital. A conception of the middle class with a high cultural capital is linked with a conception on reused clothes with a high cultural capital. The study found several conceptions related to class but no correlation between the informant separate class identity and consumption of reused good could be found. This thesis is written in Swedish

<p>Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers <em>Världen som Vilja och Föreställning</em> i verket <em>Tragedins födelse</em>. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.</p>

Denna c-uppsats behandlar Nietzsches avvikelse från Schopenhauers Världen som Vilja och Föreställning i verket Tragedins födelse. Uppsatsens syfte är att undersöka varför det för Nietzsche är möjligt att förena det apolliniska och det dionysiska medan det för Schopenhauer inte är möjligt att förena vilja och föreställning.

I och med den rådande coronapandemin kännetecknas dagens svenska arbetsliv till stor del av hemarbete och digital kommunikation. Att synliggöra diskursen om digital kommunikation ur ett arbetsgivarperspektiv blir relevant då dagens händelser kan tänkas påverka diskursen om hur arbete ska utföras. Genom en kvalitativ diskursanalys med Foucault som utgångspunkt ämnar denna studie att belysa de föreställningar som konstrueras och reproduceras om digital kommunikation utifrån arbetsgivares perspektiv samt hur dessa kan tänkas styra utformningen av det digitala kommunikations- och arbetssättet i det svenska arbetslivet. 15 artiklar ur VD-tidningen valdes ut, vilka analyserades med hjälp av Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Resultatet visar att digital kommunikation ses som otillräckligt och svårhanterligt. Antaganden om att människan är en social varelse som ogillar förändringar samt att kompetens är nyckeln till effektivitet reproducerar de negativa föreställningarna om digital kommunikation. Därmed är ”vanans makt” central, varför arbetsgivare bör reflektera kring användandet av digital kommunikation.

Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp kan påverka patienten både fysiskt och psykiskt. Operationssjuksköterskan har ett stort ansvar att bemöta och anpassa omvårdnaden till patienten. Detta ingår dels i operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning men är också en stor del i den dagliga verksamheten på operationssalen. Vilka är då de faktorer som påverkar patientens erfarenhet, både positiva och negativa, under den perioperativa omvårdnaden? Syfte: Att belysa patienters erfarenhet av ett kirurgiskt ingrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Teoretisk referensram; livsvärld, levd kropp och personcentrerad omvårdnad. 16 empiriska studier har analyserats som inkluderat hela den perioperativa perioden med både inneliggande och polikliniska patienter. Urvalet i studierna är vuxna patienter, 18 år och uppåt som genomgått ett kirurgiskt ingrepp på en operationsavdelning. Resultat: I resultatet framkom ett huvudtema och tre subteman. Huvudtema ”Patientens önskan om en personcentrerad omvårdnad” och subteman ”individanpassad information genom kommunikation”; “Patienters delaktighet i omvårdnaden” och ”Föreställningars påverkan på patientens upplevelse”. Den viktigaste aspekten för patienten var önskan om en individanpassad omvårdnad med möjlighet till delaktighet i beslut och åtgärder. Slutsats: Patienter har en önskan om en individanpassad omvårdnad med fokus på delaktighet, information och bemötande under den perioperativa omvårdnaden. Detta ställer stora krav på operationspersonalen då den kirurgiska vården är standardiserad och en stor tidsbrist råder. Att som vårdpersonal få tid och möjlighet att anpassa omvårdnaden utifrån patientens unika behov och önskan är en viktig aspekt för patientens upplevelse och erfarenhet.

Hear Color and See Sound - What happens when I combine flamenco guitar and film in a live performance? This master thesis explores the combination of two art forms. The purpose is to use live projections to enhance my guitar composition with movie. My research question is: what happens when I combine flamenco guitar and film in a live performance? I explore if visual qualities add a deeper meaning to my instrumental music by experimenting with color science and video telling/editing techniques. I’ve tested through surveys and live performances if the audience perceive my music differently, by showing contrasting footage or footage that synchronize with my musical compositions. Resulting in an exam concert where I control the prerecorded video compositions with a touch screen interface through the video-jockey software Resolume, while also performing the music (which have been timed for the videos) live together with a flamenco singer and dancer.

Visualizing both the performance and the result leads to a better achievement on the actual task, according to previous research. The purpose of this study is to examine how the visualization of the performance compared to visualizing the result, of a fine motor task, affects the outcome of the task. The outcome is measured in failures and correctly placed domino trays. The first hypothesis suggested both visualizations would give a better outcome, compared to the control condition. The second hypothesis suggested there will be a difference in the outcome, between the two visualization conditions. The third hypothesis suggested specific self-efficacy for the task would be highest for result-visualization. In an experimental intervention study using within-groups design participants (11 women, 9 men, 1 unspecified, M = 24 years, 20-32 years) did two questionnaires (demographic information and VVIQ-test),three domino tasks including the three conditions, and answered some questions regarding specific self efficacy. Through ANCOVA, independent Samples t test, and Pearson correlation,no hypothesis was completely confirmed. There was a significant difference in failures, during different conditions, between genders. The results indicated females in this study benefitted from both visualizations. The visualization-ability for women was significantly higher in this study, compared to men. There was a significant correlation between higher specific selfefficacy and better performance when participants did visualize executing the task. The validity of the domino task and the measurement of specific self efficacy could be discussed. / Att visualisera både genomförandet och resultatet leder till en bättre prestation på en uppgift, enligt tidigare studier. Syftet med denna studie är att avgöra hur visualisering av genomförandet jämfört med visualisering av resultatet, på en finmotorisk uppgift, påverkar prestationen på uppgiften. Prestationen mättes i misslyckanden och korrekt staplade dominobrickor. Den första hypotesen föreslog att båda visualiseringsbetingelserna skulle ge en bättre prestation, jämfört med kontrollbetingelsen. Den andra hypotesen föreslog att det kommer att finnas en skillnad i resultatet mellan de två visualiseringsbetingelserna. Den tredjehypotesen föreslog att specific self efficacy för uppgiften skulle vara högst för resultatvisualisering. I en experimentell interventionsstudie med inomgruppsdesign gjorde deltagarna (11 kvinnor, 9 män, 1 ospecificerad, M = 24 år, 20-32 år) två enkäter (demografisk information och VVIQ-test), tre dominouppgifter inkl. de tre interventionerna och svarade på några frågor gällande specific self efficacy. Genom ANCOVA, oberoende Samples t test och Pearson correlation kunde ingen av hypoteserna bekräftas fullt ut. Det fanns en signifikant skillnad i misslyckanden, under olika betingelser, mellan män och kvinnor. Resultaten visade att kvinnorna i denna studie gynnades av båda visualiseringsbetingelserna. Visualiseringsförmågan för kvinnor var signifikant högre i denna studie jämfört med män. Det fanns en signifikant korrelation mellan högre specifik self-efficacy och högre prestation när deltagarna visualiserade att de genomförde uppgiften. Validiteten av dominouppgiften och mätningen av specific self efficacy kan diskuteras.

<p>Betraktelser - traditionell folkmusik samt ny folkmusik skriven och arrangerad av Alvina Herbinger Rygne. </p><p>Dikter av Alvina Herbinger Rygne</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Alvina Herbinger Rygne - fiol</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång, shruti box</p><p>Klara Källström - cello</p><p>Christian Mohr Levisen - vevlira, cittern</p><p>Anna Østerby - dragspel</p><p>(Ljudet startar efter tre minuter i inspelningen.)</p><p></p>