Problem: Genereras det en abnorm avkastning i samband med företagsförvärv? Skiljer sig resultaten från varandra i fråga om branschtillhörighet? Vilka motiv finns till att genomföra företagsförvärv? Påverkas företagens aktiekurs beroende på vilket motiv som anges för förvärvet? Syfte: Studiens syfte är att belysa och analysera förändringar i aktiekursen vid annonsering av företagsförvärv och hur dessa påverkas av branschtillhörighet och motiv angett till förvärvet. Syftet är även att undersöka vilka motiv som anges av företagen vid förvärv av ett annat bolag. Avgränsningar: Förvärven i denna undersökning har inträffat under tidsperioden 1996-2005. Valda företag är de som själva förvärvat och samtliga har varit registrerade på Stockholmsbörsens OMX-lista. Antalet företag uppgår till 40 stycken. Metod: Metoden har varit kvantitativ, då mycket hård data har bearbetats och analyserats. Valet att använda Eventstudie som metod motiveras av att denna är ett bra verktyg för att belysa specifika ekonomiska händelsers inverkan på aktiekursens förändringar. Genom att räkna ut genomsnittlig kumulativ avvikande avkastning och genomsnittlig avvikande avkastning per dag för varje företag, har förvärvet som fenomen kunnat isoleras och analyseras, utifrån händelsefönstrets 11 dagar. Teori: Den effektiva marknadshypotesen säger att all tillgänglig information på marknaden skall återspeglas i aktiekursen. Därmed bör även marknaden, i hypotesens halvstarka form, omedelbart reagera på ny information angående företagsförvärv, så att jämvikts pris uppstår. Teorin angående motiv till företagsförvärv säger att samtliga förvärv genomförs med en önskan från företagen om ökad tillväxt, som de själva inte kan uppnå organiskt. Empiri: I prövningar av nollhypotesen av CAAR och AAR har inga statistiskt signifikanta samband kunnat fastställas i något av fallen, varken när det gäller branschtillhörighet eller vilket förvärvsmotiv som angetts. Samtliga företag faller däremot inom den teoretiska ramen för vilka motiv som angetts till förvärven. Slutsatser: I denna undersökning har det framkommit att Den effektiva marknadshypotesen i sin halvstarka form inte är gällande när det kommer till reaktionerna på nyutkommen information rörande förvärv. Dessa slutsatser grundar sig i att inga signifikanta samband har stått att finna. / Challenge:  Do acquisitions generate abnormal returns? Do results differ in between various industries? What are some of the key motives for a corporate acquisition? Do different types of motives lead to diverse or similar results in terms of its affect on an acquiring company’s share price? Aim:  The aim of this paper is to highlight and analyze the changes in share prices as a result of a company´s acquisition announcement. Furthermore, the paper will shed a light on and evaluate some of the motives for an acquisition as well as the influence a company’s industry belonging has on the resulting share price changes.   Moreover, the aim is also to identify the divers motives companies have stated as a reason for acquiring another company. Delimitation: The acquisitions in the study have taken place during the period 1996-2005. The acquiring companies have been registered on the Swedish stock exchange (OMX-list). The sample studied in the paper is limited to 40 companies. Method: The method used has been quantitative analysis. Results have been accumulated through the process of an event study. The method provides suitable tools for highlighting and analyzing economical events that influences a company´s share price. For the purpose of this study the acquisitions has been isolated by an event window of 11 days. First the cumulative average abnormal return (CAAR) and the average abnormal return (AAR) are calculated for the 11 days, the values are then aggregated. The aggregated result is then tested by using the null hypothesis test. Statistical conclusions have then been drawn from the end results i.e. accepted or rejected. Theory: The theory of efficient markets describes markets, who fully reflect all of the available information. As new information is provided, the share prices should change to a level where no arbitrages are possible.  In the semi strong form of the hypothesis, the market should immediately react and prices should fluctuate to its new equilibrium.  The theory concerning motives for acquisitions says that all acquisitions are made through a wish for economical growth. Through acquisition a company can i.e. acquire market shares or expand in to new markets faster than through organic growth. Results: The null hypothesis test did not find any statistical relation between the factors examined. Either the test of CAAR or AAR has provided a positive or negative relation within the categories industry belonging or motive for acquisition. All of the stated motives for acquisition have fallen within the frames of the theory. No new motive was found. Conclusions: To conclude, the study shows that the semi strong form of the efficient market hypothesis is not applicable in this study as the results shows that there could not be found any statistical relation between the announcement of acquisitions and the market’s reaction.

Purpose: The main objective of this thesis is to study if acquiring companies’ shareholders on the Swedish market earn abnormal returns after an M&A and further to examine possible differences in the abnormal return depending on whether the M&A is announced during a period with high level of merger activity or low level of merger activity. Method: This thesis uses a quantitative research method and an event study to examine abnormal returns. The abnormal return is obtained by calculating the difference between the actual return and the normal return. Stock prices for the thirty companies in the sample have been collected; fifteen M&As from periods characterized by high merger activity and fifteen M&As from periods of low merger activity. The event window consists in total of eleven days, five days before the announcement day and five days after. Day minus six is used as an index. Finally, the results have been tested with t-statistics for further analyzing. Conclusion: Our findings regarding the Swedish market in this thesis is not consistent with most of the previous research. Earlier research claims negative abnormal returns for the acquiring companies’ shareholders. In our study we have found that the Swedish acquiring companies’ shareholders actually earn positive abnormal returns after an M&A. Moreover, the abnormal returns are higher for M&As announced during times with high level of merger activity on the market compared to the abnormal returns for M&As announced when the level activity of merger is low. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om förvärvande företags aktieägare på den svenska marknaden uppnår onormal avkastning efter ett företagsförvärv. Studien undersöker även skillnader i onormal avkastning till det förvärvande företaget beroende på om förvärvet genomförts under en tidsperiod med hög respektive låg aktivitet av företagsförvärv på marknaden. Metod: Denna uppsats använder sig av en kvantitativ forskningsmetod samt en eventstudie för att undersöka onormal avkastning. Den onormala avkastningen erhålles genom att beräkna skillnaden mellan den faktiska avkastningen efter ett företagsförvärv med den normala avkastningen om förvärvet inte genomförts. Aktiepriset för de trettio företagen i urvalet har samlats in, hälften av urvalet är hämtat från en period med hög förvärvsaktivitet och resterande från en period med låg förvärvsaktivitet. Händelsefönstret består av elva dagar, fem dagar före och fem dagar efter tillkännagivandet av företagsförvärvet. Dag minus sex används som index. Slutligen har resultatens testats med t-test för vidare analys. Slutsats: Våra resultat gällande den svenska marknaden är inte samstämmiga med de flesta av de presenterade tidigare forskningarna. Enligt mycket tidigare forskning erhåller förvärvande företagens aktieägare negativ onormal avkastning medan vår studie av svenska företag visar positiv onormal avkastning till följd av ett företagsförvärv. Dessutom är den onormala avkastningen högre för företagsförvärv som genomförs i perioder med hög aktivitet av förvärv på marknaden jämfört med den onormala avkastningen för företagsförvärv som genomförs när aktivitetsnivån på förvärv är låg.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att ur en köpares perspektiv förklara varför problem avseende prisförhandling, informationsasymmetri och kunskapsöverföring mellan köpare och säljare, kan uppstå under transaktionsfasen vid förvärv av ägarledda småföretag genom management buyin. Management buyin innebär att en extern ledning ofta i samarbete med investerare köper ett företag. Det ger möjlighet att tillföra värden till företag med dålig lönsamhet, men där det finns en tillväxtpotential. Tidigare forskning visar att investerare många gånger underskattar risken i den här typen av transaktion. Studiens datainsamling består av två delar. Den baseras på en multipel fallstudie och expertintervjuer. Den fallstudiebaserade delen omfattar tre fallstudier, där varje fall representerar förvärv av ett ägarlett småföretag. Expertintervjuerna omfattar intervjuade personer med erfarenhet inom företagsöverlåtelser. Slutsatserna om varför problem uppstår avseende prisförhandling, informationsasymmetri och kunskapsöverföring är följande: Problemet med att parterna inte kan enas om en affärsuppgörelse uppstår därför att den känslomässiga kopplingen mellan säljare och företag är stark, och att säljaren inte har föreberett sig själv och företaget inför en försäljning. Problemet med att parterna enas, men köparen i efterhand blir missnöjd uppstår därför att den känslomässiga kopplingen mellan säljare och företag är svag, informationen är fördelad till säljarens fördel, förtroendet mellan parterna är lågt, parternas förhandlingsbeteende är kortsiktigt och inga kontrakterade överenskommelser finns i affärsuppgörelsen beträffande säljarens framtida involvering. Fördelning av information till säljarens fördel uppstår därför att ägarens känslomässiga koppling till företaget är svag, förtroendet mellan parterna är lågt och de använder sig av ett kortsiktigt förhandlingsbeteende. Otillräcklig kunskapsöverföring uppstår därför att köpare och säljare är missnöjda med affärsuppgörelsen, och det saknas kontrakterade överenskommelser avseende säljarens framtida involvering i affärsuppgörelsen. Avslutningsvis diskuteras en förändring av det ramverk som ligger till grund för studiens analysmodell. Förändringen syftar till att utöka ramverket för att illustrera resultaten från denna studie som inte kan förklaras i ramverkets nuvarande form. / The aim of this master’s thesis is, from a purchaser perspective, to explain why problems arise with regard to price negotiation, information asymmetry and knowledge transfer between purchaser and vendor, during the transaction phase of acquisition of owner led small company through a management buyin. A management buyin is the purchase of a firm by external management often in cooperation with an investor. It gives the possibility to add value to a company with poor profitability, in which growth potential exists. Previous research shows that investors can underestimate the risk in this type of transaction. The data gathering of this thesis consists of two parts. The first part is based on a multiple case study and covers three cases. Each case is represented by the acquisition of an owner led small company. The second part consists of interviews with experts on the subject and experience of acquisitions. Conclusions to why problems arise with regard to price negotiation, information asymmetry and knowledge transfer are the following: The problem that parties cannot reach an agreement arises because the emotional attachment between vendor and company is strong and the vendor has not him/herself itself and the company for the selling process. The problem that parties reach a deal but the purchaser is later dissatisfied arises because the emotional attachment between vendor and company is weak, balance of information is to the vendors advantage, trust between parties is low, parties negotiating behavior is short term focused and no contracted agreements exists with the regard to continued involvement of vendor. Balance of information to the vendors advantage arise because the owners emotional attachment with the company is weak, trust between parties is low and a negotiating behavior with short term focus is adopted by the parties. Lack of knowledge transfer arises because purchaser and vendor are dissatisfied with the deal and there are no contracted agreements with regard to vendors continued involvement. A change of the conceptual framework that is the basis for the model of analysis used in this study is also proposed. The change aims to illustrate results from this study that the existing framework does not explain.

No description available.

Syfte: Beskriva vilka förutsättningar det finns för ett svenskt företag, som genom sitt utländska förvärv vill lansera en produktlinje till kunder inom den offentliga sektorn i Sverige. Därefter analyserar vi positionering och konkurrens, för att rekommendera effektiva marknadsstrategier. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi utfört intervjuer med vårt fallföretag, Regionservice Inköp, sjukhus och sterilcentraler. Teoretiska perspektiv: De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen förvärv, marknadsposition, konkurrens och marknadsstrategier. Empiri: Empirin är en sammanställning och jämförelse mellan de intervjuade organisationerna i fråga. Det företag och de organisationer som ingår i arbetet är Mölnlycke Health Care AB, Regionservice Inköp, och sju olika sjukhus i Västra Götalandsregionen. Dem valdes för att de genom sina organisationer har bra insyn till vår uppsats ämnesområde. Slutsatser: De slutsatser vi funnit är; säljkåren är viktig, den nya produktlinjen stärker företagets marknadsposition, ett bredare sortiment är konkurrensfördelaktigt, effektiva marknadsstrategier är bland annat pris och produktutveckling som innebär fördelar för företagets kunder.

I en pågående globalisering, skapas fler och fler unioner eller liknande handelsavtal, där syftet är att främja den egna regionen och dess markand. Möjligheterna är enorma för företagen inom dessa regioner, då alla barriärer är borta och landsgränserna utsuddade. Detta skapar även hårdare konkurrens och aktörer från andra delar av världen vill komma in på dessa marknader och ta del av vinsterna. Det snabbaste och enklaste sättet att ta sig in på marknaderna är genom förvärv, då befintliga etablerade företag köps upp. Frågan är huruvida dessa regioners marknader reagerar, då ett företag som kommer utifrån regionen köper upp ett företag inom regionen eller om förvärvet sker inom regionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar skillnad i den abnormala avkastningen vid gränsöverskridande förvärv, som kan härledas till uppköparens ursprung. Fokus ligger på skillnaden mellan företag från den Europeiska Unionen och företag utanför gemenskapen. Vidare skall denna uppsats undersöka lönsamhetsutvecklingen efter genomfört uppköp. Den metoden som har valts för att studera problemet är en eventstudie, som anses vara det mest lämpade vid undersökning av den abnormala avkastningen. En intervju har även genomförts, för att få mer djup i undersökningen och en lönsamhetsundersökning, för att utläsa effekterna hos budföretaget efter förvärvet. I lönsamhetsundersökningen har tre nyckeltal undersökts avkastning på eget kapital, P/E-talet och avkastning på totala tillgångar. Resultatet utav studien visade på att avkastningen hos målföretagen som hade köpare från ett land utanför den Europeiska Unionen var störst. Detta betyder även att de förväntas generera högre lönsamhet enligt den effektiva markandshypotesen. En anledning till att gruppen med icke-EU företag genererade en större överavkastning kan vara att de ”delar med sig” av de förväntade framtida vinsterna i större utsträckning varpå deras budpremie var högre. Vid gränsöverskridande företagsförvärv konkurrerar fler potentiella köpare om företaget vilket driver upp budpremien. Att Sverige inte ingår i eurosamarbetet kan vara en anledning till att färre företag inom unionen konkurrerar om att köpa svenska företag varpå premien och därmed överavkastningen i denna grupp är lägre. Lönsamhetsundersökningen visade på att gruppen med företag från den Europeiska Unionen upplever en minskning av alla de tre nyckeltalen efter det genomförda förvärvet. Gruppen med företag från utanför unionen å andra sidan upplever en ökning av både avkastning på eget kapital och avkastning på totala tillgångar i perioderna efter förvärvet, vilket visar på att förvärvet varit mer lönsamt för dem. Resultatet från lönsamhetsundersökningen stödjer resultatet från evenstudien då gruppen med företag utanför unionen lyckats generera den största lönsamheten varpå den högre premien från dessa företag var berättigad.

Purpose: The main objective of this study is to research whether an announcement of an acquisition generates positive/negative abnormal short-term return towards the buying company’s shareholders. The secondary purpose is to research whether any differences could be due to selected factors: firm size and industry. Method: The study is quantitative in nature where the research aims at the stock price movement around the announcement of an acquisition. The sample size includes 30 companies between the years 2000-2010. The abnormal return is investigated by an Event Study. Conclusion: Our study shows that the publication gives a positive abnormal return in comparison to the respective sector indexes. The result is statistically significant, so we can conclude that an announcement of an acquisition is a positive investment on average. We also found that our selected factors have a significant impact on price performance. Medium-sized industrial companies show positive abnormal returns while smaller IT companies shows a very low abnormal return and large finance companies fluctuates slightly more than other variables, but the value changes are minimal. We also found that the market does not work effectively because of the strange movements before and after the event date.

<p>Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.</p><p>Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning. Det har anförts att aktiemarknaden är en komplicerad marknad som kräver denna sortens flexibilitet som självreglering medför. Denna framställning har inte ambitionen att strikt väga, å ena sidan lagstiftning som är en oundgänglig del av den moderna ekonomiska infrastrukturen, å andra sidan självreglering som är väl förankrat på aktiemarknaden. Däremot krävs det enligt min mening högre ställda krav på självregleringen för att uppnå en balans bland de olika intressegrupper som finns representerade på aktiemarknaden och därmed upprätthålla förtroendet för marknaden.</p><p>Informationsgivning är en central del av aktiemarknaden. Med tanke på självregleringen, krävs att rättvis och korrekt information finns tillgänglig till samtliga aktörer under ett och samma tillfälle. Allt i enlighet för att bevara förtroendet. Däremot är due diligence-processen ett vedertaget avsteg från likabehandlingsprincipen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det är brukligt att budgivaren företar en due diligence där denne har möjlighet att bilda sig en uppfattning huruvida målbolaget infriar de ställda förväntningarna och förhoppningarna med företagsförvärvet. Processen fungerar som ett verktyg för att allokera risker som är förknippade med detta stora åtagande samt avgör ofta om ett förvärv är för handen eller ej.</p><p>Innan takeover-direktivet fanns inga särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. För Sveriges vidkommande implementerades direktivet med dels självreglering, dels lagstiftning. 2 kapitlet 1 § lag om offentliga uppköpserbjudanden stipulerar numera att aktiebolag skall ”<em>följa de regler som börsen har fastställt för sådana erbjudanden”</em>. Det innebär bland annat att alla noterade aktiebolag har underkastat sig att följa NBK:s takeover-regler. Däremot är reglerna idag utformade aningen egendomliga när det angår due diligence-processen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det föreligger enligt min mening oskäliga risker för budgivaren som är förknippade med ett offentligt uppköpserbjudande.</p><p>Problematik uppstår då budgivaren väljer att inte lämna något bud på målbolaget efter en genomförd due diligence. Eftersom då bortfaller målbolagets skyldighet att informera marknaden om förhållandet som <em>rimligen förväntas påverka värderingen av målbolagets aktie</em>. Däremot kvarstår budgivarens skyldighet att varken avyttra eller förvärva aktier i målbolaget med anledning av att denne fått selektiv information som inte övriga marknaden tagit del av. Eftersom budgivaren numera innehar selektiv information, som skall offentliggöras om denne inte vill vara belastad med handelsförbud. Det innebär således att om budgivaren förvärvat aktier innan genomförd due diligence att denne inte kan avyttra aktierna. Det blir särskilt betungande i det fall att budgivaren genom en due diligence insett att dessa är övervärderade eller till och med värdelösa. Danmark och Storbritannien har däremot valt en annan implementering av direktivet. Enligt min åsikt borde Sverige blicka västerut och lära av det land som varit förfadern och utvecklaren av takeover-reglerna sedan 1960-talet, avseende offentliga uppköpserbjudanden. I min slutsats föreslår jag därmed en förändring till nuvarande takeover-regler.</p>

<p>Inledning</p><p>År 2005 tog länderna i Europa ett steg närmare varandra på redovisningsområdet. Man implementerade den nya internationella redovisningsstandarden IFRS. Detta med syftet att öka jämförbarheten mellan länderna i årsredovisningarna. IFRS 3 är den del av IFRS som reglerar rapporteringen vid företagsförvärv och upplysningskraven i IFRS 3 har debatterats ställa extensiva krav på företagen. Tidigare forskning har gjorts om IFRS 3, det efter implementeringen för att se hur företagen har klarat av införandet av den nya standarden. Flera studier och i tidningen Balans har det debatterats att företag har klarat av införandet tillfredställande bra men ingen forskning har tidigare undersökt om företagen har klarat införandet och redovisat med kvalitet. De svenska företagen har alltså klarat av införandet tillfredställande nog kvanititativt sett men har kvaliten i innehållet också gjort det eller kan man se tendenser till att företag har lämnat ute information och kan man se bakomliggande faktorer till varför företag redovisar som de gör?</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och kategorisera tillämpningen av upplysningskraven i IFRS 3 i svenska börsnoterade företag men också att undersöka bakomliggande faktorer till olika tillämpningssätt av de nya redovisningsreglerna. Författarna vill till skillnad från tidigare studier se till både kvantiteten och kvaliten i redovisningen.</p><p>Metod</p><p>Författarna har genomfört en dokumentstudie av samtliga 65 svenska börsnoterade företag som har gjort förvärv under 2006. Utefter en mall med 10 upplysningskrav har författarna poängsatt hur väl uppfyllt upplysningskravet är med 0-2 poäng. Samtliga företag har sedan sammanfogats i fyrfältsdiagram och kategoriserats i fyra kategorier. Det är också dessa fyrfältsdiagram som har använts för att se om bakomliggande faktorer som val av revisionsbyrå, företagets storlek, branschtillhörighet, soliditet och lönsamhet har påverkat redovisningen i någon riktning.</p><p>Slutsats</p><p>Samtliga 65 företag har placerat sig i två av de fyra kategorierna. Det är de två kategorierna som innebär att företagen har flest 2:or i poäng samt flest poäng totalt sett. När det kommer till de bakomliggande faktorerna drar författarna slutsatsen att det har varit varierande utfall mellan de olika bakomliggande orsakerna som analyserats. Det finns inte för någon bakomliggande orsaker ett starkt mönster som visar att det finns ett samband mellan varför företag har valt att redovisa företagsförvärv som dokumentstudien har visat.</p>