<p>Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde – något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007). Eftersom redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar är ett komplext område blir frågan vilken problematik revisorn möter vid granskningen av denna redovisning. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som föreligger för revisorn vid granskning av redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Teorin diskuterar revision och dess standarder men även problematiken kring immateriella tillgångar och verkligt värde vilket uppsatsens ämne sammanbinds med. För den empiriska undersökningen valdes tre stycken auktoriserade revisorer ut för djupgående intervjuer.</p><p>Studiens resultat visar på att revisorerna finner det svårt att granska företagens uppskattningar och beräkningar av verkligt värde på immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Det beror främst på de komplexa värderingsmodellerna men även på grund av bedömningsfaktorn i uppskattningarna och beräkningarna. Detta gör att revisorerna i större utsträckning måste ta hjälp av bland annat interna experter vilket innebär att granskningsprocessen tar längre tid. Slutsatsen är att revisorerna upplever att granskningsprocessen är förenad med svårigheter på grund av bedömningsfaktorn och immateriella tillgångars komplexa natur vilket ställer högre krav på deras kritiska bedömningsförmåga.</p>

Bakgrund: I början på 80-talet väcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mängd böcker inom ämnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har även fusioner och företagsförvärv blivit allt vanligare och nådde under 90-talet rekordnivåer. När ett företag går samman med ett annat eller blir förvärvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebära att företagen har väldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslås kan kulturskillnader lätt leda till spänningar som kan urholka fusionen eller förvärvet. Efter en fusion eller ett företagsförvärv måste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad. Ett ovanligt och radikalt sätt att hantera företagskulturen är att utforma och implementera en helt ny gemensam företagskultur. Få företag väljer att skapa en helt ny företagskultur eftersom det är den svåraste vägen att gå för att överbygga kulturella skillnader. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en helt ny företagskultur utformas och implementeras i ett företag efter en genomförd fusion eller företagsförvärv. Metod: Det empiriska materialet har insamlats genom telefonintervjuer med personer som suttit med i de projektgrupper som utformat och implementerat den nya företagskulturen inom M-real. Slutsats: Vid utformandet av en ny företagskultur kan följande steg beaktas: Vad är det som formar företagskulturen?, För vilka ska den utformas?, Engagera de anställda och Formulera det som ska implementeras. Implementeringen kan genomföras i fem steg: Presentation, Utformning av handlingsplaner, Kommunikation och uppföljning, Utvärdering och slutligen Justering av sammansättningen av anställda.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde – något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg &amp; Lorentzon, 2007). Eftersom redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar är ett komplext område blir frågan vilken problematik revisorn möter vid granskningen av denna redovisning. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som föreligger för revisorn vid granskning av redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Teorin diskuterar revision och dess standarder men även problematiken kring immateriella tillgångar och verkligt värde vilket uppsatsens ämne sammanbinds med. För den empiriska undersökningen valdes tre stycken auktoriserade revisorer ut för djupgående intervjuer. Studiens resultat visar på att revisorerna finner det svårt att granska företagens uppskattningar och beräkningar av verkligt värde på immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Det beror främst på de komplexa värderingsmodellerna men även på grund av bedömningsfaktorn i uppskattningarna och beräkningarna. Detta gör att revisorerna i större utsträckning måste ta hjälp av bland annat interna experter vilket innebär att granskningsprocessen tar längre tid. Slutsatsen är att revisorerna upplever att granskningsprocessen är förenad med svårigheter på grund av bedömningsfaktorn och immateriella tillgångars komplexa natur vilket ställer högre krav på deras kritiska bedömningsförmåga.

No description available.

Inledning År 2005 tog länderna i Europa ett steg närmare varandra på redovisningsområdet. Man implementerade den nya internationella redovisningsstandarden IFRS. Detta med syftet att öka jämförbarheten mellan länderna i årsredovisningarna. IFRS 3 är den del av IFRS som reglerar rapporteringen vid företagsförvärv och upplysningskraven i IFRS 3 har debatterats ställa extensiva krav på företagen. Tidigare forskning har gjorts om IFRS 3, det efter implementeringen för att se hur företagen har klarat av införandet av den nya standarden. Flera studier och i tidningen Balans har det debatterats att företag har klarat av införandet tillfredställande bra men ingen forskning har tidigare undersökt om företagen har klarat införandet och redovisat med kvalitet. De svenska företagen har alltså klarat av införandet tillfredställande nog kvanititativt sett men har kvaliten i innehållet också gjort det eller kan man se tendenser till att företag har lämnat ute information och kan man se bakomliggande faktorer till varför företag redovisar som de gör? Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva och kategorisera tillämpningen av upplysningskraven i IFRS 3 i svenska börsnoterade företag men också att undersöka bakomliggande faktorer till olika tillämpningssätt av de nya redovisningsreglerna. Författarna vill till skillnad från tidigare studier se till både kvantiteten och kvaliten i redovisningen. Metod Författarna har genomfört en dokumentstudie av samtliga 65 svenska börsnoterade företag som har gjort förvärv under 2006. Utefter en mall med 10 upplysningskrav har författarna poängsatt hur väl uppfyllt upplysningskravet är med 0-2 poäng. Samtliga företag har sedan sammanfogats i fyrfältsdiagram och kategoriserats i fyra kategorier. Det är också dessa fyrfältsdiagram som har använts för att se om bakomliggande faktorer som val av revisionsbyrå, företagets storlek, branschtillhörighet, soliditet och lönsamhet har påverkat redovisningen i någon riktning. Slutsats Samtliga 65 företag har placerat sig i två av de fyra kategorierna. Det är de två kategorierna som innebär att företagen har flest 2:or i poäng samt flest poäng totalt sett. När det kommer till de bakomliggande faktorerna drar författarna slutsatsen att det har varit varierande utfall mellan de olika bakomliggande orsakerna som analyserats. Det finns inte för någon bakomliggande orsaker ett starkt mönster som visar att det finns ett samband mellan varför företag har valt att redovisa företagsförvärv som dokumentstudien har visat.

Sverige är ett av de länder som påverkas mest av globaliseringen. En kraftig ökning av utländska direktinvesteringar och gränsöverskridande förvärv och fusioner har förändrat det svenska näringslivet. Var femte svensk i näringslivet arbetar idag i ett utlandsägt företag. Utländska institutionella investerare står för runt en tredjedel av ägandet på Stockholmsbörsen. Ett nytt sätt att se på företagens mål och mening sägs ha kommit till Sverige. Talet om aktieägarvärde ges utrymme i media och i företagens kommunikation. Det sätter aktieägarna i främsta rummet på ett sätt som är annorlunda jämfört med ett svenskt intressentmodellsorienterat sätt att se på företaget. Mot denna bakgrund studeras fyra svenska företag som snabbt blir mer internationella genom förvärv och fusioner. I en hermeneutisk studie får vi genom kvalitativa och longitudinella fallstudier följa anställda och chefer och se deras reaktioner på de stora förändringar som internationaliseringen innebär för vardagslivet i organisationen. Läsaren erbjuds en explorativ och induktiv resa som ger en ökad förståelse för mötet mellan det svenska och det globala och för vilken påverkan som sker på svenska företags relationer med sina nära intressenter. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006

Företagsförvärv är ofta baserade på företagsledningars förväntningar om skalekonomiska fördelar, förbättrad lönsamhet och ökad konkurrensförmåga. Att dessa förväntningar inte alltid realiseras kan ha att göra med att viktiga förhållanden förbises redan i den process som föregår själva förvärvet, dvs i det s k "strategiska förspelet". Det som händer före ett förvärv har stor betydelse för dess utfall, vilket indikerats inom tidigare förvärvsforskning. Få forskare har dock uppmärksammat strategiska förspel som ett specifikt studieområde. Denna avhandling behandlar huvudmäns och exekutivs handlingar vid strategiska förspel i samband med fientliga uppköpserbjudanden. Boken innehåller en beskrivning av "Iggesundsaffären" 1980-1983 och ett försök att utveckla teoribildningar om vetandet om strategiska förvärvsprocesser. Det fall som studeras gäller bakgrunder till konsekvenser av Stora Kopparbergs och Billeruds ledningars uppköpserbjudande riktat till Iggesunds aktieägare den 29 april 1981. Detta uppköpserbjudande väckte stor offentlig uppmärksamhet och initierade genomgripande strukturella förändringar inom svensk skogsindustri och påverkade även ytterst sammanslagningen av MoDo, Iggesund och Holmen till det s k "Tredje Blocket". / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare. Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning. Det har anförts att aktiemarknaden är en komplicerad marknad som kräver denna sortens flexibilitet som självreglering medför. Denna framställning har inte ambitionen att strikt väga, å ena sidan lagstiftning som är en oundgänglig del av den moderna ekonomiska infrastrukturen, å andra sidan självreglering som är väl förankrat på aktiemarknaden. Däremot krävs det enligt min mening högre ställda krav på självregleringen för att uppnå en balans bland de olika intressegrupper som finns representerade på aktiemarknaden och därmed upprätthålla förtroendet för marknaden. Informationsgivning är en central del av aktiemarknaden. Med tanke på självregleringen, krävs att rättvis och korrekt information finns tillgänglig till samtliga aktörer under ett och samma tillfälle. Allt i enlighet för att bevara förtroendet. Däremot är due diligence-processen ett vedertaget avsteg från likabehandlingsprincipen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det är brukligt att budgivaren företar en due diligence där denne har möjlighet att bilda sig en uppfattning huruvida målbolaget infriar de ställda förväntningarna och förhoppningarna med företagsförvärvet. Processen fungerar som ett verktyg för att allokera risker som är förknippade med detta stora åtagande samt avgör ofta om ett förvärv är för handen eller ej. Innan takeover-direktivet fanns inga särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. För Sveriges vidkommande implementerades direktivet med dels självreglering, dels lagstiftning. 2 kapitlet 1 § lag om offentliga uppköpserbjudanden stipulerar numera att aktiebolag skall ”följa de regler som börsen har fastställt för sådana erbjudanden”. Det innebär bland annat att alla noterade aktiebolag har underkastat sig att följa NBK:s takeover-regler. Däremot är reglerna idag utformade aningen egendomliga när det angår due diligence-processen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det föreligger enligt min mening oskäliga risker för budgivaren som är förknippade med ett offentligt uppköpserbjudande. Problematik uppstår då budgivaren väljer att inte lämna något bud på målbolaget efter en genomförd due diligence. Eftersom då bortfaller målbolagets skyldighet att informera marknaden om förhållandet som rimligen förväntas påverka värderingen av målbolagets aktie. Däremot kvarstår budgivarens skyldighet att varken avyttra eller förvärva aktier i målbolaget med anledning av att denne fått selektiv information som inte övriga marknaden tagit del av. Eftersom budgivaren numera innehar selektiv information, som skall offentliggöras om denne inte vill vara belastad med handelsförbud. Det innebär således att om budgivaren förvärvat aktier innan genomförd due diligence att denne inte kan avyttra aktierna. Det blir särskilt betungande i det fall att budgivaren genom en due diligence insett att dessa är övervärderade eller till och med värdelösa. Danmark och Storbritannien har däremot valt en annan implementering av direktivet. Enligt min åsikt borde Sverige blicka västerut och lära av det land som varit förfadern och utvecklaren av takeover-reglerna sedan 1960-talet, avseende offentliga uppköpserbjudanden. I min slutsats föreslår jag därmed en förändring till nuvarande takeover-regler.

Dagens ekonomiska klimat är kantat av möjligheterna och hoten från globalisering, ökad konkurrens och en alltjämt ökande takt, och ända sedan 1800-talet så har sammanslagningar och förvärv varit ett viktigt sätt för företag att konkurrera. Sammanslagningar och förvärv är aktiviteter som oftast styrs av begäret att uppnå synergi effekter, marknadsandelar, konkurrensfördelar och skalfördelar. I dag ligger mycket av medias och den akademiska fokusen på börsbolag, men Sveriges många små till medelstora privatägda företag, till exempel familjeföretag, bör inte falla i glömska. Dessa familjeföretag är olika jämfört med andra företag, inte bara när de kommer till ägarstruktur, men även på de organisatoriska och strategiska planen. Med detta i åtanke så verkar det finnas en lucka i den akademiska litteraturen när det kommer till just den här sortens frågeställning kring familjeföretag. Syfte Denna uppsats kommer undersöka förvärv inom familjeföretag med anledning av att öka kunskapen kring deras förvärvsstrategier och motiv. Författarna kommer även att studera till vilken grad kulturen influerar dessa strategier. Metod En fallstudieteknik valdes för att uppfylla syftet. Fallet behandlar förvärvsstrategin inom två medelstora familjeföretag, ROL AB och Bröderna Brandt Bil AB. Båda företagen har använt förvärv som tillväxtstrategi, och intervjuer genomfördes med strateger inom företagen för att samla in empirin. Slutsats Förvärvsstrategin verkar huvudsakligen styras av kulturen i de förvärvande och förvärvade företagen. Motiven påverkar också den valda förvärvsstrategin, och författarna identifierade också att förvärvets utfall till stor del beror på tidshorisonten som tillåts. I familjeföretag verkar det också som om ett lyckat förvärv fastställs av fler aspekter än i t.ex. börsföretag, där de finansiella avkastningen är viktigast. Värt att nämna är också att företag som internationaliserar måste vara beredda på att acceptera högre risk. / The context within which firms exist today is lined by the opportunities and threats of globalization, increased competition and a constantly intensifying pace. Ever since the 19th century mergers and acquisitions (M&amp;A) have been an important way for firms to compete. Mergers and acquisitions are largely fuelled by the desire to attain synergies, market power, competitiveness and economics of scale and scope. Today, much focus in media and theory is directed towards publicly traded corporations, however, the importance of smaller to medium sized, privately owned companies, e.g. family businesses, should not be overlooked. Family businesses differ from other corporations, not only on the ownership structure but also on other organisational and strategic characteristics. Further, research within acquisitions and family businesses is very limited and there seems to be gap in literature regarding this constellations. Purpose This thesis will investigate acquisitions in family businesses in order to enhance the understanding of their acquisition strategy and motives. Further, the authors will study to what extent culture influences the acquisition strategy. Method A case study approach was chosen to achieve the purpose. The case concerned the acquisition strategy within two medium-sized family businesses, ROL AB and Bröderna Brandt Bil AB. Both companies has used acquisitions as tools for growth. The data was collected through interviews with strategists at the two companies. Conclusion The acquisition strategy seems to be mostly influenced by the culture in the acquiring and acquired company. Further, the acquisition motive also affects the chosen acquisition strategy. The authors also identified that whether a acquisition is successful or not depends on the time-frame. In family business, success also seems to be determined by more aspects than in e.g. public companies where success is driven by financial returns. In order to act in an international environment, one also needs to be prepared to accept higher risks.

Background: The first quarter of 2006, acquisitions at a value of 2 600 billion SEK were announced. If this trend holds for the entire year, 2006 will go to history as the most active year of acquisitions ever. The fundamentals of an acqui-sition is to generate added value through different forms of synerigies that are potentially created from the combined companies or to pay a lower price than the company is actually worth. Company valuation has because of this increased in importance to determine what the correct price of a company is. The valuation of a company performed by a business broker is not always consistent with the price a company pays for another due to different strategic circumstances that affect the purchase price. Purpose: The purpose of this thesis is to analyse the valuation process in connection with acquisitions of unlisted companies. The study also aims to clearify the circumstances causing the purchase price to differ from the cashflow or book valuation. Method: To meet the purpose of this thesis, a qualitative approach based on three acquisition processes in the Jönköping region has been chosen. The collection of empirical data has been made through personal interviews with Svensk Företagsförmedling (SFF) in Jönköping with complementing telephone interviews. Conclusion: Based on the cashflow or book valuation, which is the foundation upon which the selected companies are priced, we can draw the conclusion that in every unique case the broker must be presented with several strategical variations the different acquistions presents. These strategic presumptions considered, a company should be valuated to its highest defendable value. The study also demonstrates that a company’s fundamental value alone only constitutes a guideline in coming negotiaions. The strategic categories goodwill, potential synergies and form of payment makes up the the negotiable part of the purchase price. / Bakgrund: Första kvartalet 2006 offentliggjordes företagsförvärv till ett värde av 2 600 miljarder kronor och om trenden med företagsförvärv fortsätter året ut, kommer 2006 gå till historien som det mest aktiva inom företagsförsäljningar någonsin. Det fundamentala i ett företagsförvärv är att generera mervärde genom olika former av synergier som potentiellt skapas mellan de sammanslagna bolagen eller att betala ett lägre pris än vad bolaget egentligen är värt. Företagsvärdering har därför fått ökad betydelse för att avgöra vad som är rätt pris för ett bolag i samband med ett företagsförvärv. Värderingen av ett företag stämmer inte alltid överens med det pris ett företag betalar i samband med ett förvärv på grund av olika strategiska förhållanden som påverkar köpeskillingen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera värderingsprocessen i samband med förvärv av onoterade bolag. Studien har även för avsikt att klargöra de förhållanden som gör att köpeskillingen skiljer sig från den räkenskapliga värderingen. Metod: För att uppfylla syftet med uppsatsen har vi tillämpat en kvalitativ ansats baserad på tre förvärvsprocesser i Jönköpingsregionen. Insamlandet av empiriskt material har skett genom personliga intervjuer med Svensk Företagsförmedling (SFF) i Jönköping samt kompletterande intervjuer via telefon. Slutsats: Utifrån de räkenskapliga värderingsmetoderna som ligger till fundamental grund för en prissättning av de valda bolagen, kan slutsatsen dras om att i varje unikt fall måste värderaren uppmärksammas om de variationer de strategiska förhållanden varje enskilt förvärv utgör. Med hänsyn tagen till de strategiska förutsättningarna skall ett företag värderas till det högsta motiverade värdet. Studien påvisar att ett företags fundamentala värde enbart utgör ett riktmärke i en förhandlingssituation. De strategiska områdena goodwill, potentiella synergier och betalningssätt är exempel på förhål-landen som utgör den förhandlingsbara delen av köpeskillingen.