<p>Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs. Redovisningsinformationen påverkas även av att den totala förändringen av ansats har gått från en anskaffningsvärdebaserad till en verkligt värdebaserad. Utifrån de effekter som identifieras utvärderas om förslaget bör antas i sin helhet.</p> / <p>The joint project between IASB and FASB to assess homogenous financial accounting standards has been in progress for a couple of years. The second phase of the collaboration has resulted in the Proposed Amendments to IFRS 3 Business Combinations. This thesis focuses on the most controversial changes with the proposition, compared to the present IFRS 3 Business Combinations. The study enlightens the effects that the changes have on the balance sheet and in the income statement. Further, if the financial reports shows better information to the interested parties as a consequence of the proposition. One of the most controversial changes in the proposition is the application of full goodwill method, which is the result of a stricter application of an entity theory. The accounting information is also influenced by the complete change of valuation from measuring cost to fair value measurement. The effects of the proposition are identified, and thereafter a statement is made whether the proposition should be accepted or not.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.</p><p><strong>Syfte: </strong>Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat: </strong>Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.</p>

<p>Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3.</p>

<p>Denna studie undersöker hur förvärvande företags långsiktiga aktieavkastning påverkas av att förvärva andra företag. Vilket betalningsmedel som används vid förvärvet och storleken på det förvärvande företaget är faktorer vars inverkan på avkastningen efter förvärv testas. I studiepopulationen ingår 20 förvärv som genomförts under åren 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förväntad avkastning skattas med hjälp av Fama-Frenchs trefaktormodell. Därefter genomförs statistiska hypotestest som jämför förväntad avkastning med faktisk avkastning för den månad som infaller två år efter att förvärvet genomförts. Resultaten tyder på att företagen ger en lägre genomsnittlig avkastning än den förväntade, men dessa resultat har inte kunnat beläggas med statistisk signifikans.</p> / <p>This study examines how stock returns of acquiring firms are affected by the acquiring of other firms. The means of payment and the size of the acquiring firm are elements whose impacts on stock returns are studied. Included in the study population are 20 mergers and acquisitions that took place during the years of 1999-2005. Using a quantitative research method, the author collects stock returns for the included firms and expected stock returns are estimated using the Fama-French Three Factor Model. Subsequently, statistical hypothesis tests are performed that compare expected returns to actual returns for the particular month occurring two years after each acquisition has been implemented. The results indicate that the firms on average generate lower actual returns than expected returns. However, these results have not been found statistically significant.</p>

<p>Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.</p><p>Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden.</p><p>Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet.</p><p>Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.</p>

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i. Genomförande: Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna. Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen. Marknaden reagerade även olika beroende på vilken bransch som företagsförvärvet tillkännagivits i.

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige. Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden. Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet. Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.

Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3.

Sammanfattning Företagsförvärv är en vanlig företeelse i dagens näringsliv. Förvärven sker av olika anledningar, exempelvis en önskan om att utöka ett företags marknadsandelar, skapa synergieffekter, utöka ett företags produktportfölj, med mera. Inför ett företagsförvärv, genomförs ofta en omsorgsfull analys av det företag som skall förvärvas, för att köparen skall få tillräcklig förtrogenhet och kännedom om företaget. Det är denna analys som kallas för Due Diligence analysen. Förutom att en Due Diligence medför en ökad förtrogenhet och kännedom orsakar även en Due Diligence mindre fördelaktiga sakförhållanden, såsom ökade kostnader och en fördröjning av förvärvet. Utifrån denna diskussion ställs följande problemformulering: Due Diligence, ett värdefullt verktyg eller slöseri med resurser? Syftet med uppsatsen är att dels ge en heltäckande beskrivning av Due Diligence analysen och dels skapa en förståelse för de fördelar och nackdelar som vanligtvis associeras med analysen. Uppsatsen skall även granska hur framtiden kan komma att se ut för Due Diligence. Vår teoretiska referensram, som framställts utifrån relevanta böcker och vetenskapliga artiklar, har för avsikt att ge en heltäckande beskrivning av Due Diligence analysen och dess fördelar och nackdelar. Med utgångspunkt från den teoretiska referensramen har sedan empiriska iakttagelser gjorts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer. Totalt intervjuades åtta respondenter där urvalet av respondenterna valdes med avsikt att täcka in samtliga aktörer som är verksamma vid en Due Diligence. Under intervjuerna diskuterades tre huvudområden, fördelar med Due Diligence, nackdelar med Due Diligence samt framtiden och Due Diligence. Dessa empiriska iakttagelser relaterades därefter till teorierna som framlades inom vår teoretiska referensram. Uppsatsens resultat visade på ett antal fördelar och nackdelar som brukar associeras med Due Diligence. Dessutom gavs intressant inblick i hur Due Diligence kan komma att se ut i framtiden. De främsta fördelarna som framkom var att Due Diligence ger en möjlighet för köparen att utvärdera risken med ett förvärv, att Due Diligence är en förutsättning för finansiering av förvärvet, att analysen är ett effektivt förhandlingsunderlag samt att den ger kännedom av vad som förvärvas. De främsta nackdelarna som framkom var Due Diligence analysens kostnad, dess tidsåtgång samt den stora mängd information som uppkommer vid analysen. De viktigaste faktorerna som framkom kring framtiden och Due Diligence är Vendor Due Diligence, där säljaren analyserar sitt eget företag innan det säljs, försäkringslösningar i samband med företagsförvärv, att Due Diligence analyserna blir allt mer skräddarsydda samt att de finansiella aktörerna blir en allt större användargrupp av Due Diligence tjänster.

Internationaliseringen har ökat under de senaste åren, och företag väljer att lägga delar av verksamheten utomlands. Tidigare forskning undersöker sambandet mellan denna diversifiering och dess konsekvenser för företagen. Gränsöverskridande diversifiering och företagsförvärv bör enligt tidigare forskning ge en lägre systematisk risk då risken sprids ut över flera marknader. Syftet med studien är att se om tidigare forsknings resultat går att tillämpa idag när svenska företag gör gränsöverskridande företagsförvärv. Vi har valt att applicera en event study-metodik för att undersöka detta samband enligt marknadsmodellen. Studien undersöker 66 svenska fall av gränsöverskridande företagsförvärv, gjorda under perioden 2005 – 2007. Resultatet visar att tidigare empiri, att företagen skulle ha lägre systematisk risk efter ett gränsöverskridande företagsförvärv, inte går att tillämpa idag på de svenska företagen. Studien finner en ökad systematisk risk efter företagsförvärven, vilket tyder på att ingång på nya marknader i dagens globaliserade samhälle inte ger den lägre systematiska risk som tidigare kunnat påvisas. Även om ett statistiskt signifikant samband funnits för en ökning av systematisk risk uppvisar hälften av de undersökta företagen en lägre systematisk risk efter förvärvet, vilket tyder på att det är andra faktorer förknippade med företagsförvärvet som avgör den slutgiltiga effekten. III