I studien undersöks om det är svårare för svenska börsnoterade företag att uppskatta synergier vid utländska förvärv. Undersökningen tillämpar eventstudiemetoden för att beräkna träffsäkerheten i företagens synergiestimat, men använder den på ett mindre underlag. Detta möjliggör en mer detaljerad undersökning och analys av utfallet, vilket har genomförts utifrån fyra djupgående intervjuer. Studiens resultat visar att det är svårare för de undersökta företagen att uppskatta synergier vid utländska förvärv. Den procentuella avvikelsen mellan företagens synergiestimat och det faktiska utfallet är vid de inhemska förvärven 60,81 procent. Vid de utländska förvärven är avvikelsen 396,18 procent. Utifrån undersökningens genomförda intervjuer kan detta bero på en mer omfattande informationsasymmetri och landspecifika faktorer vid utländska förvärv som gör det svårare att beräkna risk och därmed svårare att uppskatta synergier. Resultatet indikerar även att en kapitalkostnad som enbart är beräknad utifrån teoretiska antaganden inte alltid är praktiskt tillämpbar som diskonteringsränta vid uppskattning av synergier. I studien erhålls också resultat som visar att de undersökta utländska förvärven är värdeförstörande medan de inhemska förvärven är värdeskapande.

Information måste delges vid företagsförvärv men risken finns att obehöriga parter, parter som inte ska ha tillgång till informationen, får tillgång till information och det kan leda till skada för målbolaget, det företag som ska förvärvas. I uppsatsen belyses risken för informationsläckage vid företagsförvärv och det redogörs för i vilka fall information kan spridas. Ett exempel på informationsläckage kan vara att köparen som har tillgång till datarummet, som innehåller en sammanställning av den viktigaste informationen om säljaren, bryter mot sekretessavtalet. En anledning till överträdelsen kan vara konkurrenter som vill komma åt känslig information om målbolaget för att gynna sig själva, vilket kan skada målbolaget. Det finns alltid en risk för informationsläckage vid företagsförvärv. Riskens storlek varierar beroende på många faktorer. De olika förvärvsprocesser bidrar med olika risker för att känslig information sprids till obehöriga parter. För att skydda sig mot informationsläckage vid företagsförvärv använder sig företag av både letter of intent och sekretessavtal. Innan ett företagsförvärv utförs alltid en företagsbesiktning, due diligence. Det potentiella köpföretaget får tillgång till mer ingående information om målbolaget innan beslut tas om köpföretaget ska köpa målbolaget eller inte. I slutsatserna framgår det att risken för informationsläckage är som störst vid genomförande av due diligence. Det är vid due diligence som köpföretaget får tillgång till känslig information om målbolaget. Det är därför risken är störst vid due diligence att informationen används på ett felaktigt sätt eller hamnar i fel händer. Due diligence är viktigt för köpföretaget för att kunna värdera företaget samt veta vad det förvärvar. Risken finns även att känslig information sprids till konkurrenter som använder den till sin fördel. Vidare finns även risken att de anställda får information om försäljningen vilket leder till instabilitet på arbetsplatsen. Det finns även en risk att marknaden får reda på förhandlingen vilket kan leda till instabilitet på börsen, om det är ett börsnoterat företag.

Många studier undersöker om det finns ett samband mellan förvärvande bolags förvärvsfrekvens och dess aktieavkastning. Å ena sidan belyser Drapers och Paudyals (2006) studie att företagsförvärv är en framgångsrik investeringsstrategi, givet att företaget investerar i privata bolag. Å andra sidan redogör Ismail (2008) för att serieförvärvande bolag i större utsträckning erhåller en lägre avkastning än organiskt växande bolag. Dessa motstridiga studier indikerar att det finns ett behov av att undersöka om förvärvsfrekvensen inverkar på bolags aktieavkastning. Om så är fallet är det även intressant att studera om detta samband är positivt eller negativt. Studiens hypoteser baseras på tidigare forskning, vilka författarna till övervägande del finner tala för att organiskt växande bolag genererar en högre avkastning än serieförvärvande bolag (Fuller, Netter och Stegemoller, 2002; Laamanen och Keil, 2008; Ismail, 2008). I denna uppsats studeras de högst kapitaliserade bolagen, vars aktier är noterade på de största aktiemarknaderna i nordvästra Europa. Bolagen delas upp i portföljer efter dess förvärvsfrekvens, värdering och storlek. Studien sammanställer och analyserar om och hur den faktiska och den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan bolag med låg respektive hög förvärvsfrekvens. Givet att det råder en hög proportion av privata förvärv, och en mindre andel publika förvärv, dras slutsatsen att det för lågt värderade bolag finns ett samband mellan förvärvsfrekvens och avkastning. Resultatet visar även att detta samband är positivt, trots att en kort tidshorisont studeras. Däremot är det inte statistiskt säkerställt att det finns ett samband mellan förvärvsfrekvens och avkastning för högt värderade bolag.

<p>Internationaliseringen har ökat under de senaste åren, och företag väljer att lägga delar av verksamheten utomlands. Tidigare forskning undersöker sambandet mellan denna diversifiering och dess konsekvenser för företagen. Gränsöverskridande diversifiering och företagsförvärv bör enligt tidigare forskning ge en lägre systematisk risk då risken sprids ut över flera marknader.</p><p>Syftet med studien är att se om tidigare forsknings resultat går att tillämpa idag när svenska företag gör gränsöverskridande företagsförvärv. Vi har valt att applicera en event study-metodik för att undersöka detta samband enligt marknadsmodellen. Studien undersöker 66 svenska fall av gränsöverskridande företagsförvärv, gjorda under perioden 2005 – 2007.</p><p>Resultatet visar att tidigare empiri, att företagen skulle ha lägre systematisk risk efter ett gränsöverskridande företagsförvärv, inte går att tillämpa idag på de svenska företagen. Studien finner en ökad systematisk risk efter företagsförvärven, vilket tyder på att ingång på nya marknader i dagens globaliserade samhälle inte ger den lägre systematiska risk som tidigare kunnat påvisas. Även om ett statistiskt signifikant samband funnits för en ökning av systematisk risk uppvisar hälften av de undersökta företagen en lägre systematisk risk efter förvärvet, vilket tyder på att det är andra faktorer förknippade med företagsförvärvet som avgör den slutgiltiga effekten.</p><p>III</p>

Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar företagsförvärv att misslyckas och inte ge det eftersökta värdet. Integrationen är en del av förvärvet som anses vara en svår uppgift och därmed är huvudsyftet i denna studie att ge en ökad förståelse för den sociokulturella integrationen efter ett företagsförvärv. Delsyftet blir därmed att belysa ledningens roll och faktorer som berör mänskliga aspekter som kan vara viktiga att beakta vid en integration. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen och analysen i studien har använt grounded theory som inspirationskälla för tillvägagångssättet. Resultat &amp; slutsats: Studien tyder på att det finns en balansgång mellan att besvara medarbetarnas frågor och bibehålla de långsiktiga målen. De främsta aspekterna som funnits under denna studie är att ledningen har en stor roll i att samordna alla delar för att möjliggöra en lyckad integration där kommunikation ses som en väsentlig aspekt att beakta. Förslag till fortsatt forskning: Integration av organisationskultur kan ses ur flera perspektiv och denna studie är avgränsad till sociokulturell integration ur ledningens perspektiv. Dessutom finns även fler forskningsområden inom organisationskultur som är intressanta att studera vidare inom. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag som kan användas inom andra områden är balansgången mellan att beakta individerna samt lyssna på dem och deras frågor, men att samtidigt försöka fokusera på det långsiktiga målet. Individerna är den stora nyckeln som inte får försummas för då riskeras allt eftersom jobbet inte blir utfört. / Aim: According to previous research acquisitions have a tendency not to provide the aimed value. Therefore the main purpose of this study is to give an enhanced understanding of the socio-cultural integration after a merger. The study also aims to illustrate the role of leaders and human aspects that can be important to consider when integrating. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews. When collecting and analyzing the empirical material the study has been inspired by grounded theory.          Result &amp; Conclusion: The study indicates that there is a balance act between answering the employees’ questions while maintaining the long term goals. The main aspects in this study are that the management has a big role to coordinate and enable a successful integration, where communication has been seen as one of the most important aspects to consider.    Suggestions for future research: Integration of organizational culture can be seen from different perspectives and this study is defined to socio-cultural integration from a leader’s perspective. In addition there also exist several research areas within organizational culture that are of interest.         Contribution of the thesis: The contribution from this study is the balance act between consider employees’ and their questions, but at the same time try to maintain focus on the company’s long term goals. The individuals hold the key and cannot be neglected because the organization then is at risk of not performing.

Under de senaste decennierna har antalet företagsförvärv ökat markant och köp av företag har blivit en betydelsefull transaktion i en verksamhet. Motiven bakom förvärv sägs vara att bolaget vill expandera och således få en bättre position på marknaden. Att köpa företag är en stor, riskfylld och komplicerad process, varvid det är viktigt att köparen införskaffar tillräckligt med information om det företag denne tänker köpa för att kunna fatta rätt köpbeslut. Av denna orsak har due diligence blivit ett alltmer väsentligt moment i förvärvsprocessen. Due diligence är en typ av företagsbesiktning vars syfte är att utgöra ett informationsrikt beslutsunderlag för köparen. Undersökningen kan även hjälpa köparen att fullfölja sin undersökningsplikt och minska risken för en eventuell framtida uppkommen tvist.Vid företagsförvärv har såväl köparen som säljaren förpliktelser. Enligt köplagens bestämmelser framkommer det att köparen bör undersöka det bolag denne tänker köpa, då köparen inte får åberopa fel som denne kände till eller borde ha känt till vid förvärvet. För att uppfylla undersökningsplikten genomförs därför ofta en due diligence. För säljarens del framkommer dennes förpliktelse också i köplagen. Säljaren måste enligt köplagen upplysa köparen om all väsentlig information om målbolaget som kan ha inverkan på köparens köpbeslut.Trots att en due diligence har genomförts förekommer det situationer där förvärvet ändå inte har kunnat leva upp till de förväntningar och mål som låg bakom köpet. Flertalet kritiska diskussioner kring due diligences betydelse har således uppmärksammats och vissa personer ställer sig frågande till om undersökningen verkligen är ett så viktigt moment i förvärvsprocessen som nuvarande praxis framför.Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska vilken betydelse due diligence har i förvärvsprocessen för att se om det finns ett samband mellan undersökningen och lyckade företagsförvärv. Vidare är syftet att utforska vilket ansvar köparen och säljaren har vid ett företagsförvärv samt om det är nödvändigt att externa konsulter anlitas i samband med genomförandet av due diligence.Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod samt en abduktiv ansats har tillämpats. För att kunna besvara våra forskningsfrågor har vi i vår empiriska undersökning intervjuat två företag som har genomfört företagsförvärv, konsulter på två revisionsbyråer vilka arbetar med due diligence samt en jurist som har goda kunskaper om de köprättsliga förutsättningarna vid företagsförvärv.Studien har visat att due diligence är ett viktigt moment i förvärvsprocessen. Undersökningen minskar risken för köparen och bidrar till att köparen kan nå framgång med förvärvet. För att vara till nytta måste granskningen dock vara omfattande och det krävs både tid och kompetens för att lyckas med detta. / Uppsatsnivå: D

Den här kandidatuppsatsen behandlar företagsförvärv i sin helhet, med integrationsfasen i fokus.Ett företag som vill vara konkurrenskraftig på dagens dynamiska och intensiva marknader måste överväga företagsförvärv som en del av sin långsiktiga strategiska planering för att kunna uppnå sina mål.Att växa genom företagsförvärv ger många fördelar bl. a. snabbare tillväxthastighet jämfört med enbart organisk tillväxt, den egna organisationen växer och konkurrenternas marknadsandelar krymper.Det är dock inte oproblematiskt att använda sig av företagsförvärv som tillväxtstrategi.Många studier visar att risken är stor att ett företagsförvärv inte lever upp till förväntade resultat som förvärvsorganisation hade i samband med uppköpet.Företagsförvärv omfattar många komplexa delprocesser som kräver en genomtänkt planering och uppföljning.Dock är det en del i förvärvsprocessen som enligt många teoretiker spelar avgörande roll för förvärvets framgång. Den delen av förvärvsprocessen kallas för integrationsfasen och djupet i den här uppsatsen kommer att handla om den fysiska integreringen i samband att Alfa köpte upp Beta.Syftet med den här uppsatsen är att förmedla en ökad förståelse för förvärvsprocessen samt ge en överskådlig bild för hur en förvärvsprocess lämpas i teorin och praktik. Det skall även vara ett verktyg för företaget Alfa vid eventuella framtida företagsförvärv.Studie är av kvalitativ karaktär och byggs på interaktion mellan litteraturstudier inom ämnet företagsförvärv och empirisk data som hämtades in huvudsakligen med hjälp av intervjuer med korrespondenter som jobbar eller har jobbat inom Alfas organisation. I uppbyggnaden av den empiriska berättelse använde jag mig även av egna observationer på Alfas anställda då jag som uppsatsens författare var anställd inom organisationen.Min uppsats kan varken utgå ifrån ren deduktiv, induktiv eller abduktiv vetenskapligansats, därför blev min undersökningsmetod aktionsforskning som förespråkar att forskaren är anställde på undersökningsobjektet på grund av bättre access till nödvändig data.Då uppsatsen syfte är att öka förståelse för förvärvsprocessen utgår jag ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.Efter utförd analys på det samlade empiriska materialet med hjälp av den etablerade forskningen inom ämnet företagsförvärv kom jag fram till samma slutsats som Alfas företagsledning.Alfas förvärv av Beta levde inte upp till det önskade resultatet som Alfas ledning och ägare hoppades på när de genomförde transaktionen.Jag är av den uppfattningen att önskade resultat uteblev på grund av bristfällig kommunikation så väl internt som externt, vissa förhastade och ogenomtänkta beslut från Alfas ledning, underskattning av kulturella skillnader och sist men inte minst avsaknad av integrationsmanager. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Denna studie undersöker hur ett tillkännagivande om ett företagsförvärv påverkar det köpande bolagets avkastning på den svenska aktiemarknaden. För att mäta avvikelseavkastningen på dagen för tillkännagivandet används en klassisk eventstudie. Studien innehåller 86 observationer där hälften av förvärven sker inom Sverige och hälften sker utanför Sveriges gränser. Resultaten för inhemska och internationella köp jämförs för att se om det finns någon skillnad mellan båda förvärvstyperna. En multivariat analys genomförs för att undersöka förklaringsgraden på avvikelseavkastningen.

<p>Sammanfattning</p><p>Företagsförvärv är en vanlig företeelse i dagens näringsliv. Förvärven sker av olika anledningar, exempelvis en önskan om att utöka ett företags marknadsandelar, skapa synergieffekter, utöka ett företags produktportfölj, med mera. Inför ett företagsförvärv, genomförs ofta en omsorgsfull analys av det företag som skall förvärvas, för att köparen skall få tillräcklig förtrogenhet och kännedom om företaget. Det är denna analys som kallas för Due Diligence analysen. Förutom att en Due Diligence medför en ökad förtrogenhet och kännedom orsakar även en Due Diligence mindre fördelaktiga sakförhållanden, såsom ökade kostnader och en fördröjning av förvärvet. Utifrån denna diskussion ställs följande problemformulering: Due Diligence, ett värdefullt verktyg eller slöseri med resurser? Syftet med uppsatsen är att dels ge en heltäckande beskrivning av Due Diligence analysen och dels skapa en förståelse för de fördelar och nackdelar som vanligtvis associeras med analysen. Uppsatsen skall även granska hur framtiden kan komma att se ut för Due Diligence.</p><p>Vår teoretiska referensram, som framställts utifrån relevanta böcker och vetenskapliga artiklar, har för avsikt att ge en heltäckande beskrivning av Due Diligence analysen och dess fördelar och nackdelar. Med utgångspunkt från den teoretiska referensramen har sedan empiriska iakttagelser gjorts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer. Totalt intervjuades åtta respondenter där urvalet av respondenterna valdes med avsikt att täcka in samtliga aktörer som är verksamma vid en Due Diligence. Under intervjuerna diskuterades tre huvudområden, fördelar med Due Diligence, nackdelar med Due Diligence samt framtiden och Due Diligence. Dessa empiriska iakttagelser relaterades därefter till teorierna som framlades inom vår teoretiska referensram.</p><p>Uppsatsens resultat visade på ett antal fördelar och nackdelar som brukar associeras med Due Diligence. Dessutom gavs intressant inblick i hur Due Diligence kan komma att se ut i framtiden. De främsta fördelarna som framkom var att Due Diligence ger en möjlighet för köparen att utvärdera risken med ett förvärv, att Due Diligence är en förutsättning för finansiering av förvärvet, att analysen är ett effektivt förhandlingsunderlag samt att den ger kännedom av vad som förvärvas. De främsta nackdelarna som framkom var Due Diligence analysens kostnad, dess tidsåtgång samt den stora mängd information som uppkommer vid analysen. De viktigaste faktorerna som framkom kring framtiden och Due Diligence är Vendor Due Diligence, där säljaren analyserar sitt eget företag innan det säljs, försäkringslösningar i samband med företagsförvärv, att Due Diligence analyserna blir allt mer skräddarsydda samt att de finansiella aktörerna blir en allt större användargrupp av Due Diligence tjänster.</p>

<p>Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren. Noterade bolag redovisade förr enligt Redovisningsrådets Rekommendationer men redovisar numera i enlighet med International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards.</p><p>Dessa två regelverk anlägger två från varandra avvikande perspektiv avseende redovisning av den goodwill-post som uppkommer i de fall där köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Skillnaderna är principiella och tar sin utgångspunkt i frågan hur detaljerat goodwill bör och skall redovisas. Denna detaljambition, eller avsaknad av detaljambition, speglas sedan i de specifika normerna som kräver att immateriella tillgångar redovisas skiljt från goodwill i olika utsträckning. Men vilka synsätt kan anläggas på denna särredovisning av immateriella tillgångar? Vilka faktorer kan sägas påverka frågan huruvida redovisningen av goodwill bör detaljredovisas?</p><p>Då redovisningens främsta uppgift är att förse redovisningens intressenter med information är det naturligt att utgå från ett informationsbehov. Av arbetet framgår att ägare inte synes ha särskild nytta av en detaljerad redovisning av goodwill. Externt så är alltså informationsbehovet begränsat. Däremot synes det vara av nytta för förvärvaren internt att denne tvingas redovisa goodwill detaljerat då detta tvingar förvärvaren till viss eftertänksamhet i samband med förvärvet. Av arbetet framgår även att en redovisning som utgår från att immateriella tillgångar skall skiljas från goodwill inte speglar den värderingsprocess som normalt torde förekomma i samband med företagsförvärv. Vidare visar arbetet att krav på att särredovisa immateriella tillgångar skiljt från goodwill leder till minskad tillförlitlighet i redovisningen.</p>